Tidigare sågs sociala frågor, miljö och etik som skilda delar inom redovisningen och redovisades separat. Men på 90-talet skedde en utveckling mot en mer integrerad redovisning där alla dessa delar bands samman även med den ekonomiska redovisningen, numera benämnt hållbarhetsredovisning. Många svenska företag ligger idag efter vad gäller andelen upprättade hållbarhetsredovisningar i jämförelse med andra europeiska länder. Sverige är dock sedan räkenskapsåret 2008 det första landet i världen som lagstiftat hållbarhetsredovisning för statliga företag i enlighet med GRI: s riktlinjer.Syftet med denna uppsats är att studera och analysera för vem en hållbarhetsredovisning är användbar. Dessutom kommer vi att undersöka de statliga företagens åsikter angående den nationella lagstiftningen samt hur användbar den internationella standarden är för dessa företag.

Datum: 16/6 2011Författare: Khaldon Hindi & Kristian ÖbergNivå/utbildning: Examensarbete i Företagsekonomi/ CivilekonomprogrammetHandledare: Professor Stefan SundgrenTitel: IAS 17 - Kapitalisering av Operationell Leasing; En kartläggning av förändring av nyckeltal och informationseffektivitet.Abstrakt: Uppsatsen beskriver den påverkan förändringen av redovisningen av leasing(IAS17), förändringen påtvingar företag som innehar operationella leasingavtal att redovisa dessa på Balansräkningen. Detta kommer att innebära en förändring av balans och resultat räkning, detta har kartläggs i denna uppsats. Förändringen som skall kartläggas är hur kapitaliseringen påverkar finansiella nyckeltal och informationseffektiviteten. Den information som Balans och resultaträkningen förmedlar till företagets omvärld.Problem: Kommer de nya leasingreglerna att påverka de svenska företagens nyckeltal? Hur kommer företagens nyckeltal att förändras samt vad kommer att ändras? Är det möjligt att utgöra några branschspecifika trender i nyckeltalens förändring? Ökar en ny leasingstandard informationsinnehållet i de finansiella rapporterna?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om en ny leasingstandard kommer att påverka de svenska företagens balans- och resultaträkningar och då i sin tur olika nyckeltal.

Syftet med denna uppsats är att förklara Övervakningspanelens legitimitet genom att studera effektiviteten i Panelens verksamhet. Övervakningspanelen primära uppgift är att granska bolags, noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. finansiella rapporter i syftet att uppnå en enhetlig och regelrätt redovisning. Vid brister i de finansiella rapporterna publiceras ett uttalande på Redovisningsrådets hemsida. Vi har bedrivit en dokumentstudie av de kritiserade bolagens finansiella rapporter efter ett uttalande för att på det viset få fram information av Panelens effektivitet.

Under de senaste åren har miljömedvetenheten i samhället blivitalltmer påtaglig och i synnerhet är det debatten om växthuseffekten som fått mycket stort utrymme i media. Detta har medfört att företagens intressenter börjat ställa allt högre krav på att även företagen ska ta sitt miljöansvar. Ett vanligt sätt att få struktur på miljöarbetet är att implementera ett miljöledningssystem i verksamheten. Företagen väljer ofta att certifiera sig i och medinförandet av ett miljöledningssystem, vilket även fler och fler av företagens kunder kräver. Idag är det fortfarande i första hand stora företag som miljöredovisar och använder sig av gröna nyckeltal för att visa sin miljöpåverkan för dess intressenter.

Intellektuellt kapital är ett aktuellt ämne idag då många företag har haft mycket höga marknadsvärden som delvis har förklarats med att de har mycket intellektuellt kapital. Det finns dock inga tydliga redovisningsregler för det intellektuella kapitalet. Upplysningar får göras på frivillig basis. Bestämningen av det intellektuella kapitalets värde ligger i många parters intresse, varför det är intressant att se hur olika företag väljer att rapportera sitt intellektuella kapital vilket leder till vår problemformulering.  I vilken omfattning redovisas intellektuellt kapital i större svenska företags finansiella rapporter? Med delfrågorna: I vilken utsträckning finns olika kategorier av intellektuellt kapital representerade? Finns det några skillnader mellan olika branscher? Differentierar sig de skillnader mellan branscher som framkommer i vår studie från liknande studier i andra länder? Finns det några skillnader som kan härledas till storleken på företaget ifråga? Syftet med vår studie är att analysera finansiella rapporter med målet att tillhandahålla en översikt över hur intellektuellt kapital redovisas i större svenska företag.

Bakgrund och problem: God jämförbarhet mellan företag är en förutsättning för en effektiv kapitalmarknad och redovisningen är ett viktigt verktyg för att jämföra företag. En harmoniserad redovisning är därmed en förutsättning för att uppnå god jämförbarhet mellan företag i olika länder. Implementeringen av IASB:s redovisningsstandarder IFRS innebär att EU:s börsnoterade företag nu redovisar enligt samma standarder. Trots att företagen redovisar enligt samma standarder implementeras de olika, vilket tillsammans med det bedömningsutrymme som finns i standarderna innebär att jämförbarheten kan antas vara begränsad. Materiella anläggningstillgångar, som redovisas enligt IAS 16, är ett område där företagens egna bedömningar har ett stort utrymme, då exempelvis nyttjandeperiod bestäms subjektivt, och redovisningen av likadana ekonomiska händelser kan därmed skilja sig åt mellan företag.

Vi kom fram till att de svenska konsumenterna är mycket intresserade av functional foods och har en positiv inställning till produktgruppen men att bakgrunden till deras intresse skiljer sig åt. De livstilsorienterade konsumentgrupperna är primärt intresserade av produkternas emotionella egenskaper som smak, evig ungdom, bättre image, smalare midja och är mindre intresserade av produkternas kemiska sammansättning. Det produktorienterade konsumentgrupperna är däremot mer intresserade av varför produkterna är nyttiga och ser inte functional foods som ett redskap för att förbättra sin personliga image utan man är angelägen om kroppens fysiologiska välbefinnande. Det finns således avgränsade segment på den svenska marknaden som både är intresserade av functional foods men av olika anledningar. Sammantaget skapar detta en möjlighet för producenterna att differentiera sina positionerin mot olika kundgrupper.

Syftet med arbete är att öka kunskapen att använda sig av de snabbare utredningsförfarande som finns att tillgå vid enklare typer av brott. Även belysa skillnaderna mellan förundersökningsanteckningar och förenklad utredning. Att genom ökad användning av RB 23:21 och 22 samt förenklad delgivning snabba på genomströmningstiden av ett ärende. För att komma fram till resultatet har vi använt relevant litteratur, propositioner, statens offentliga utredningar och genomfört intervjuer. I resultatdelen redovisas vad som sagts i förarbeten och uttalanden.

"provet berör ju betyget, och sen göra bra ifrån sig" - en studie av hur elever i årskurs 5 uppfattar bedömning är en undersökning om hur elever erfar bedömning  i klassrummet. Studiens syfte är att ta reda på elevers uppfattningar och upplevelser kring bedömning och i vilka situationer de ser sig bli bedömda.Vår problemformulering är* Hur erfar elever bedömning i klassrummet?Vår problemprecisering är* När i klassrummet uppfattar elever att de blir bedömda?* Hur upplever elever att bli bedömda?Undersökningen genomfördes med hjälp av en fokusgruppsintervju. Resultatet visar på skilda uppfattningar kring hur elever erfar bedömning. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats.

I denna rapport redovisas ett examensarbete för högskoleingenjörer inom produktutveckling med inriktning industriell design. Arbetet är utfört på företaget Mase Brush AB i Eskilstuna och innefattar produktutveckling av ett kassettborstsystem. Kassettborstsystemet används till att sopa bort snö från flygbanor samt för att ta bort eventuella gummirester och smuts under sommaren.  Problemet studenterna fick baserades på en hypotes som skulle bevisas. Därefter har studenterna utvecklat ett koncept som löser problemet. Hypotesen innefattar teorier om en så kallad fläkteffekt som gör att ett luftdrag skapas som drar med sig snö till fel sida av systemet. Detta gör att flygbanorna inte blir helt fria från snö. Studenterna har bevisat hypotesen med hjälp utav enklare datasimuleringar samt tillverkat en prototyp som tester utförts på.

SammanfattningDetta kandidatexamensarbete är ett konceptutvecklingsprojekt som har utförts självständigt. Syftet med projektet har varit att ta fram ett konceptförslag på ett nytt halkskydd för sko som ska skydda mot snö- och ishalka. Halkskyddet skulle vara en eftermarknadsprodukt, vilket innebär att den inte ska vara bunden till en specifik skomodell.Kandidatexamensarbetet har fokuserat på att ta fram och utveckla ett koncept. För att lyckas med detta gjordes en grundlig förstudie där befintliga halkskydd analyserades samt kundbehovet undersöktes. Ett antal problemområden identifierades och fokus lades på att ta fram ett halkskydd med en enklare monteringslösning än vad som erbjuds av dagens produkter.Det slutgiltiga konceptet som tagits fram bygger på en gummiresårslösning, där användaren kan lägga skoskyddet på marken, kliva i och spänna åt halkskyddet med en hand.

Samarbetet mellan IASB och FASB med att ta fram en enhetlig redovisningsstandard för företagsförvärv har pågått några år. Den andra fasen av samarbetet har resulterat i förslaget Business Combinations fas II. I denna undersökning tas fasta på de mest omdiskuterade förändringarna som förslaget medför jämfört med nuvarande IFRS 3 Business Combinations. Studien belyser förändringarnas påverkan på balans- och resultatrapporten och huruvida de finansiella rapporterna kommer att ge bättre information till intressenterna tack vare förslaget. En av de mest diskuterade förändringarna i förslaget är tillämpningen av full goodwillredovisning, som blir resultatet av att ett striktare enhetsperspektiv anläggs.

Detta examensarbete innehåller en beskrivning av växter som under olika förhållanden trivs och kan växa i områden med delvis eller hel skugga. Beskrivningarna av växterna är översiktliga och ämnar inte informera läsaren grundligt om växten utan enbart om enklare fakta för att kunna planera sin trädgård. Jag har valt att inrikta mig på markförhållande beroende på klimatet (torr, fuktig och blöt mark) och markförhållande beroende på substratet (sand, lera, humus och torv) samt temperaturbundna växter. Därefter följer en slutsats där jag reflekterar över mitt arbete. ***********This thesis contains a description of plants that thrive and can grow under different conditions in areas with partial or full shade.

För att göra informationen tydligare för en larmoperatör som sitter och övervakar larm som kommer in från ett antal olika nätverkskomponenter så har vi skapat ett system som förser larmen med extra information, kallad Context Type, så att vi kan presentera larmen på ett enklare sätt. Vår informationsberikning, även kallad mappning, är utbyggbar för att möta kravet på framtida utveckling. En webbaserad klient skriven i JavaScript är skapad för att presentera larmen på ett nytt innovativt sätt som är baserad på context typen istället för larmobjektet. Mappningen är skapad med hjälp av Python kod och begränsas av att endast använda textfiler som datakälla och webbapplikationen är endast utvecklad för webbläsaren FireFox samt att visningsintervallet för larmen är begränsat till ett dygn med entimmesintervaller. Mappningen var långsam då vi använde oss av regular expression.

Syftet med denna studie har varit att belysa behovet av ett utvecklat och förbättrat språk gällande utemiljöer i staden. Genom att använda ett utvecklat språk skulle det vara enklare för landskapsarkitekter att stärka rollen för utemiljöer i stadsplaneringssammanhang. Genom att fokusera på en typ av platskaraktär, det restorativa andrummet, hoppas jag nå närmre i att förstå den komplexitet och vikt av ett förbättrat språkbruk, och kanske även uppmuntra till att andra tar aktivt del i utvecklingen av språket beträffande utemiljöer.Genom litteraturläsning, platsbesök i olika städer och jämförelser mellan dessa platser, kommer jag förhoppningsvis att se bra och dåliga egenskaper som jag kan lära av och använda i det restorativa andrummet. Genom att definiera det restorativa andrummet ger jag mig själv rätten att namnge det. Som en avslutande del på arbetet kommer jag att göra en planskiss på ett restorativt andrum i Stockholm city.