Denna rapport beskriver examensarbetet som genomförts hos företaget CVK AB i Luleå. Syftet med arbetet var att utveckla en ny produkt för mätning av hand- och armvibrationer vid arbete med vibrerande handverktyg. Målet var en produktlösning som är enklare att använda än dagens utrustning och som presenterar mätresultatet på ett lättförståeligt sätt för användaren. Lösningen skulle även ge visuell feedback av aktuell vibrationsnivå i syfte att utbilda användaren i sambandet mellan handhavandet av verktyget och den resulterande vibrationsexponeringen. Under arbetets genomförande användes en systematisk produktutvecklingsmetod enligt Pahl och Beitz.

Syfte: Syftet är att utifrån bankernas definition av små och medelstora företag, beskriva bankernas behov av redovisningsinformation för deras kreditgivningsbeslut och utifrån denna beskrivning försöka dra slutsatsen om en anpassad redovisning är efterfrågad för SME. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ och induktiv metod. Insamling av empiri har genomförts genom fem intervjuer med bankanställda. Slutsatser: Banker anger ingen enhetlig definition av SME. Redovisningsinformation är högst relevant för kreditgivningsbeslutet, framförallt när det gäller återbetalningsförmåga, kontroll av finansiell stabilitet och en inledande bedömning av företagets finansiella motståndskraft.

Bakgrund: Hur tillgångar skall värderas har alltid varit en av redovisningens stora frågor. Svensk redovisning, som länge varit starkt influerad av tysk redovisning, har under decennier haft försiktighetsprincipen som ledstjärna och tillgångar har hellre värderats för lågt än för högt. På senare tid har redovisningens syfte dock skiftat en aning i karaktär. När IASBs internationella regelverk trädde i kraft 2005 värderas förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar påverkar resultatet och är således av stor betydelse.

Syftet med studien var att undersöka elevers uppfattning kring subtraktion och varför de uppfattar subtraktion som svårt. Detta utifrån vår egen erfarenhet att elever uppfattar subtraktion svårt vilket vi också fann stöd för i litteraturen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med elever i årskurs två och fyra där samma matematiska uppgifter gavs, både muntligt i en kontext och skriftligt med symboler.Resultatet bekräftade vår uppfattning att elever tycker att subtraktion är svårt. Det visade också tydligt att de muntliga uppgifterna var betydligt enklare för eleverna att lösa än de skriftliga. Baserat på resultatet i denna studie och med stöd i litteraturen påstår vi att för en framgångsrik subtraktionsinlärning bör undervisningen utgå från elevers verklighet och tidigare erfarenhet och gå hand i hand med additionsinlärning.

Vårt arbete har gått ut på att skapa två separata webbplatser. Vi har varit delaktiga i hela processerna från idéstadie till färdiga produkter. Webbplatserna vi tagit fram är Jag är fri - en kampanjhemsida åt RFSL, samt Laszlo & Tear - en presentationshemsida åt en musikduo. De två webbplatserna skiljer sig åt då vi klassar Jag är fri som samhällsnytta medan vi klassar Laszlo & Tear som underhållning. Vi såg dock en gemensam nämnare - att de skulle verka marknadsförande och att webbplatsbesökaren enkelt och tydligt skulle uppfatta syftet.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för företag i uppstartsfasen när de är i behov av kapital. Det teoretiska perspektivet vi utgått ifrån är två teorier: det finansiella gapet och preferensordningen i pecking order teori. Detta för att se vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för att täcka det finansiella behovet och även se vart i preferens-ordningen denna finansieringsform hamnar. Det empiriska datainsamlingssätt denna studie använder sig av är två stycken intervjuer med öppna frågor. Empirin består av redovisning av intervjuer med två respondenter.

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att analysera vad begreppet rättvisande bild av goodwill innebär, redogöra för utkastet till revidering av IAS 22 samt diskutera vilka möjliga konsekvenser det kan få för goodwillredovisning i Sverige. Vi utreder även hur testen av nedskrivningsbehov skall utföras samt om det nya synsättet kommer att leda till en mer rättvisande bild av företags goodwillredovisning. Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen har vi valt en kvalitativ metod. Vi har genomfört fyra muntliga intervjuer samt tre via e-mail med personer som innehar kvalificerade kunskaper inom redovisningsområdet. Slutsatser: Anledningen till att IASB har arbetat fram ett utkast till revidering av IAS 22 är att det finns skilda principer för hur goodwill skall redovisas.

En stor andel människor i Sverige har en stillasittande fritid, ett stillasittande arbete eller är fysiskt inaktiva. Folkhälsoinstitutet (2010) rekommenderar minst en halvtimmes fysisk aktivitet per dag. Denna rekommendation kan vara enklare att nå upp till när människor hittar en träningsform som är rolig och motiverande. Gruppträningspass med instruktör har visat sig fungera motiverande (Olsson & Stalsky, 2010). Därför syftar denna studie till att undersöka hur instruktörer upplever att motionärerna blir motiverade av deras metoder till att motivera dem.

Bakgrund och problem: En mängd nya standarder tillkom år 2005 när IFRS blev tvingande för börsnoterade företags koncernredovisningar inom EU. En av dessa nya standarder var IAS 36 punkt 134 som behandlar upplysningskrav vid nedskrivningsprövning av goodwill. Studier om företags redovisning av goodwill och dess nedskrivning de första åren med IFRS visade att redovisning av flera upplysningskrav var bristfälliga, dock spåddes det förbättringspotential av en del forskare. Det har även utförts studier om bakomliggande faktorer som kan ligga till grund för varför vissa företag inte redovisar fullständiga upplysningskrav, en av faktorerna som uppges är storleken på goodwillposten. Med dessa studier som bakgrund skulle det vara intressant att undersöka om svenska företag uppnått den spådda förbättringspotentialen sedan IFRS blev tvingande inom EU, samt om storleken på goodwillposten har en inverkan på hur företag redovisar upplysningskraven.Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka huruvida svenska företag uppfyller upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 i större utsträckning år 2012 än vad de gjorde år 2005, och delsyftet är att undersöka om storlek på företags goodwillpost påverkar i vilken utsträckning de uppfyller upplysningskraven.Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och en deduktiv ansats har använts.

Detta examensarbete syftar till att undersöka om musiken i datorspel kan påverka användarens problemlösningsförmåga. Ämnet är nästintill outforskat, så musikstudier från ämnesområden som t.ex. reklam, film och bilkörning har studerats för att bygga upp en teoretisk grund. Där framkom att bland annat tempo och ljudklang är avgörande för hur ett musikstycke skall påverka användarens kognitiva processer. För att ta reda på om musik påverkar problemlösningsförmågan i datorspel gjordes en kvantitativ undersökning i ett labb där försökspersoner fick spela ett enklare pusselspel med varierande bakgrundsmusik.

The purpose of this paper is to investigate analysts' and investors' possibility to compare different companies' information in accounting for goodwill under IFRS in their annual and semi-annual reports. The study was based on IAS 34 on interim reporting, IAS 36 impairment of goodwill and the comparability requirement of the financial statements. Therefore, the comparability requirements? of the IASB Framework, previous studies on the comparability after the implementation of IFRS and also the relevance of goodwill was studied. We used a qualitative textual analysis to examine whether the recognition of goodwill is considered to be comparable between our sample of companies' annual and semi-annual reports from 2008 and 2009 data.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Syftet med denna uppsats är att beskriva om och hur små företag använder sig av redovisningsinformation vid utövande av styrning och beslutsfattande, samt vilka faktorer som påverkar användningen av redovisningsinformation. Små företag har begränsat med resurser för att kunna tolka och analysera redovisningsinformation, samtidigt som företagsledarens intresse, kunskap och erfarenhet påverkar hur informationen används. För att genomföra denna studie har empiriska data samlats in genom intervju med fyra små företag. I denna studie har det framkommit att redovisningens viktigaste funktion är att fungera som beslutunderlag och underlag för styrning av verksamheten. Detta sker genom att väcka uppmärksamhet för avvikelser mellan kalkylerat och verkligt utfall.

I och med införandet av det nya regelverket IFRS/IAS så har alla noterade företag i EU samma regelverk att rätta sig efter. Uppsatsens syfte är att se om de engelska företagen trots detta lämnar mer information i sina årsredovisningar och därmed är mer transparanta än svenska företag. För att undersöka hur transparenta företagen är så har vi utifrån regelverket utarbetat en checklista som vi applicerat på de utvalda företagens årsredovisningar. Under samtliga punkter har vi ställt oss frågorna om informationen är begriplig och om den är relevant. Vi har kommit fram till att trots att svenska och engelska företag använder sig av samma regler så lämnar engelska företag mer utförlig information.

Uppsatsen behandlar sambandet mellan årsredovisningarnas språkmässiga innehåll och det finansiella resultat hos företag. De delar i årsredovisningen som förmedlas i berättande form är ett betydande komplement eller till och med ett alternativ till siffermaterialet. Många aktieägare har lättare att relatera till löpande text än till siffror och beräkningar som berör företagen. Tidigare undersökningar i amerikanska företag visar dock att ett mer svårläsligt och svårförståligt språkbruk används i samband med en sämre ekonomisk ställning. Resultaten av undersökningarna tyder på att företagen låter utformningen av de textmässiga delarna i årsredovisningarna påverkas av det egna vinstintresset och därmed inte i första hand att tillgodose aktieägarnas infomationsbehov.