Ett antal tidigare studier som skriver om åldersskillnader inom parrelationer diskuterar jämställdhet inom dessa men har inte undersökt det direkta sambandet mellan åldersskillnader och jämställdhet inom parrelationer. Syftet med den här studien var att undersöka huruvida heterosexuella par med åldersskillnader, jämfört med par inom ramen för åldersskillnadsgenomsnittet, tenderar att vara mindre jämställda när mannen är äldre, och mer jämställda när kvinnan är äldre. Jämställdhet har mätts utifrån fördelning av hushållsarbete och barnavård samt attityd till jämställdhet inom familjen. Linjär regressionsanalys har använts för att undersöka åldersskillnader i relation till beteende (fördelning av hushållsarbete och barnavård) och logistisk regression har använts för att undersöka åldersskillnader i relation till attityder (till jämställdhet inom familjen). Undersökningen har utförts utifrån data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000.

Idag äger många svenskar andelar i olika fonder. Detta beror delvis på att det allmänna pensionssystemet i Sverige idag består av en premiepensionsdel, där individen kan göra ett individuellt val hur dennes pensionspengar ska investeras. Gemensamt för investerare är att de vill erhålla en god avkastning. Ett vanligt sätt att bedöma förväntad avkastning i en finansiell tillgång kallas Capital Asset Pricing Model, eller CAPM. Detta är en mycket behandlad, debatterad och även kritiserad modell.Förutom CAPM utgår studien från en nyare teori som heter Black Swan theory.

Den senaste tiden har det skapats stora diskussioner kring användandet av budgetering. Manväljer mellan att använda sig av en budget- eller Budgetlös styrning. Man har delade åsikter påhur användandet påverkar de olika bankerna.En jämförelse mellan två banker har gjorts. En budgetlös och en budgetstyrd bank har valts för attfå en närmare analys och bild hur det går till i praktiken. Vi har utfört en närmare undersökningpå deras sätt att styra genom budget.

Huvuduppgiften i detta examensarbete har varit att programmera en Android smart-telefon så att den kan kommunicera med en bio-sensor med syfte att skapa automatiska larm vid till exempel hjärtproblem. Hur lösningen har vuxit fram har dokumenterats tillsammans med resultatet av den informationssökning som utförts parallellt inom angränsande ämnesområden.Vid programmeringen har en Service använts för att upprätthålla en prioriterad kommunikationsprocess mellan bio-sensor och telefon. Programprototypen använder även en Widget ? en mini applikation på skrivbordet - som är ett snyggt sätt att presentera mätdata.När denna produkt börjar säljas på marknaden kommer den vara klassificerad som en medicinteknisk produkt. Detta innebär att det finns ett speciellt regelverk för leverantören av produkten att följa.Applikationen är enkel att hantera för användarna men det innebär inte att den alltid är lämplig för alla.

Ett lagförslag som lades fram år 2003 vilket om det gick igenom skulle innebära att en stor del av de kunder som är anslutna till elnätet kommer att behöva elmätare som går att läsa av automatiskt. En automatisk avläsning innebär att elbolagen kan läsa av mätaren oftare och därigenom debitera kunden för faktisk förbrukning i stället för dagens schablonberäkning som korrigeras efter en manuell avläsning. Kunden kan även få ut information om när han eller hon förbrukar som mest el och därefter anpassa sig för att minska förbrukningen. Syftet med detta arbete har varit att ta fram en enkel och billig lösning för insamling av mätdata över elnätet. Enheten som togs fram kan strömförsörjas från en befintlig elmätare och logga förbrukning via dess S0-pulsutgång.

Abstract Titel: Det svenska konsumtionsbeteendet ? En ekonometrisk analys av den permanenta inkomsthypotesenTopic/course: NEKK01, Bachelor thesisWriters: Ida Hedlund, Anna Persdotter Supervisor: Fredrik NG Andersson Keywords: Permanent income hypothesis, Milton Friedman, Consumption smoothing, Sweden Purpose: The purpose of this thesis is to examine whether the permanent income hypothesis can be applied on the consumption pattern of Sweden during the time period 1950-2006. Method: To do the observation an econometric regression analysis has been made. The variables tested are consumption, real GDP, stock- and real estate market prices. In the model three different time periods have been investigated to facilitate the origin of different patterns.

Ett ärendehanteringssystem är ett komplett system vars mål är att effektivisera och koordinera processer av olika slag. Ett exempel på ärendehantering är försäkringsbolag som använder sig av detta för att snabba upp och kontrollera processen för hantering av skadeärenden. I ett ärendehanteringssystem finns en ärendehanteringsmotor som sköter flödet av ärenden, vilket bland annat innebär ansvar för att ärenden hamnar hos rätt person. Examensarbetets syfte är att utveckla en liten och enkel ärendehanteringsmotor, som ändå är generell nog att fungera i olika kontexter. Ärendehanteringsmotorn levereras i form av en komponent färdig att användas vid utvecklandet av ärendehanteringssystem.

I olika skeden av livet möts människan av olika stressande situationer som ställer krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutålder för alkohol är de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre åldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor.

I olika skeden av livet möts människan av olika stressande situationer som ställer krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutålder för alkohol är de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre åldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor.

En av Bellman & Symfons produkter a?r den sa? kallade samtalsfo?rsta?rkaren. Samtalsfo?rsta?rkaren a?r ett ho?rselhja?lpmedel, som genom digital signalbehandling fo?rsta?rker ljudniva?n samtidigt som oo?nskat bakgrundsljud da?mpas.Via ett 3,5 mm jack pa? enheten kan vanliga lyssningstillbeho?r anslutas, sa?som ho?rlurar och o?ronsna?ckor. De lyssningstillbeho?r som Bellman & Symfon erbjuder idag a?r av enkel modell, och la?mnar mycket att o?nska vad ga?ller ljudkvaliteten.Genom detta projektarbete har jag studerat fo?rba?ttringsalternativ till dessa lyssningstillbeho?r, men har fokuserat fra?mst pa? sa? kallade stetoclips.Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensga?ng hos olika lyssningstillbeho?r.

It is easy to see that oil has a big part in our economy, by looking at the repeated news from the media and at the stock market, where they follow the oil price very closely. Behavioral finance is about investors making small or big mistakes in the stock market. Behavioral finance describes the importance of understanding your own faults, as well as others investor?s faults. Behavioral finance emphases the importance of not assuming that the financial market is a flawless environment, but to understand the psychology behind investment decisions.

This paper describes and develops a trade off model of optimal capital structure by Bradley et al. (1984). The model is then tested to examine how changes in corporate tax rates affect the optimal capital structure of firms. Based on theoretical implications of the model, four hypotheses are derived stating that firms? optimal debt-to-value ratio is (1) negatively related to financial distress costs, (2) negatively related to non-debt tax shields, (3) negatively related to firm volatility and (4) positively related to the corporate tax rate.

Teorin om Leader- Member Exchange antar att en chef differentierar mellan olika anställda i arbetsgruppen, vilket därav kan kännas av i arbetsplatsomgivningen. Ett högt utbytesförhållande med chefen har visat sig få betydande konsekvenser inom en organisation. Utifrån det kan det vara viktigt att chefen upplevs som jämlik. Denna studie undersökte hur chefen brukar differentiera förhållningssätt gentemot olika anställda samt om chefen uppfattas som jämlik, detta för att utröna vilken påverkan det har på commitment till organisationen, och till arbetsgruppen. Beroende på om avdelningscheferna skiljer sig åt beträffande uppfattad jämlikhet undersöktes om anställdas commitment skiljer sig åt mellan avdelningarna.

The purpose of this study is to examine whether personality traits, self-esteem, performance-based self-esteem and demographic data relate to, and can explain the variation in psychological ill-health among students at Lund University. A questionnaire was distributed to students attending the Psychology program, Bio-technology program, Theologian program and Law program. There were 247 respondents to the questionnaire, mainly attending their second or third semester. General Health Questionnaire (GHQ-12), Rosenberg's Self- Esteem scale, Hallstens scale measuring performance-based self-esteem, questions relating to demographic data and a short version of the personality inventory scale Big Five were included in the questionnaire. Positive correlations were found between psychological ill-health and the variables neuroticism and performance-based self-esteem.

Stress i arbetslivet anses ligga till grund för en del av det stora antalet långtidssjukskrivningar. Arbetet att få tillbaka fler i arbete är viktigt men också förebyggande åtgärder för att förhindra fler sjukskrivningar. I denna studie undersöktes socialt stöd och copings modererande effekt på sambandet mellan arbetskrav och ohälsa. Urvalet bestod av lärare (n=443, svarsfrekvens 72 % Tid 1, n=340 Tid 2, longitudinell svarsfrekvens 78 %). Stegvis Multipel regression genomfördes för variablerna arbetsbelastning, måloklarhet, socialt stöd från kollegor och chefer, coping med hänsyn till kontrollvariablerna ålder och kön.