Grammatikundervisningens plats i skolan har förÀndrats genom historien och denna uppsats har för avsikt att undersöka om begreppskunskapen Àr viktigare Àn nyttan för elever med svenska som modersmÄl i grammatikundervisningen pÄ gymnasieskolan idag. Med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning utreds gymnasiepedagogers syn pÄ ?grammatik? och grammatikundervisning. I definitionen av ?grammatik? framkommer mest frekvent av respondenterna att det handlar om sprÄkets uppbyggnad, sprÄkets struktur och en medvetenhet om sprÄkriktighet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur undervisningen i lokalhistoria genomförs pÄ lÄg- och mellanstadiet. Valet av lÄg- och mellanstadiet gjordes dÀrför att i kursplanen, i historia, finns en mÄluppfyllelse för Är fem som innebÀr att eleverna skall kÀnna till sin hembygd samt hur den har format kulturarvet.Metoden som anvÀnts Àr enkÀtundersökning och intervjuer. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr: historiemedvetande, identitetsbildning, historia ? en kritisk process samt historia ? möte med det mÄngkulturella. Samtliga utgÄngspunkter finns med i kursplanen i historia pÄ nÄgot sÀtt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur fem pedagoger tolkar och praktiskt arbetar med styrdokumenten Lpo94 och kursplanen i religionsÀmnet i grundskolans senare Är. Min metod bestod av en kvalitativ undersökning, i form utav djupintervjuer. Resultaten visar att dessa pedagoger anser att Lpo94 och kursplanen i religionsÀmnet kompletterar varandra vÀl. Resultaten visar ocksÄ att styrdokumenten i hög grad pÄverkar pedagogerna i deras dagliga arbete, nÀr det gÀller lektionsplaneringar och deras val av stoff. Vidare stÀmmer resultet överens med tidigare utredningar och slutsatser som bÄde statens Skolverk och ett flertal forskare har genomfört, nÀr det gÀller krav pÄ mÄluppfyllelse..

Grammatikundervisningens plats i skolan har förÀndrats genom historien och denna uppsats har för avsikt att undersöka om begreppskunskapen Àr viktigare Àn nyttan för elever med svenska som modersmÄl i grammatikundervisningen pÄ gymnasieskolan idag. Med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning utreds gymnasiepedagogers syn pÄ ?grammatik? och grammatikundervisning. I definitionen av ?grammatik? framkommer mest frekvent av respondenterna att det handlar om sprÄkets uppbyggnad, sprÄkets struktur och en medvetenhet om sprÄkriktighet.

I september 2007 reviderades kursplanen i Idrott och hÀlsa i momentet simning och uppnÄende mÄlet i simning i Ärskurs 5 blev förtydligat. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva vad lÀrare har för syn pÄ simundervisningen i skolan samt se om revideringen av kursplanen i momentet simning inneburit nÄgon förÀndring i simundervisningen. Jag har anvÀnt mig av intervjuer som metod dÀr tre intervjupersoner deltog. Studien grundar sig pÄ grundskolans tidigare Är och Àr utförd i en kommun i Norrbotten. Undersökningen visar att samtliga pedagoger som deltagit i undervisningen anser att simning Àr ett viktigt moment och en viktig kunskap som man har nytta av hela livet.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur klasslÀrare undervisar elever som har svenska som andrasprÄk för att de ska kunna uppnÄ mÄlen i kursplanen. I denna undersökning har jag intervjuat sex pedagoger frÄn tvÄ olika skolor. Det hÀr Àmnet anser jag Àr relevant dÄ vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle, vilket gör att jag med stor sannolikhet kommer att möta barn som har svenska som andrasprÄk i min undervisning. Studien visar att pedagogerna för det mesta anvÀnder sig av konkret material samt att de gÀrna anvÀnder sig av diskussioner i klassrummet. De pÄtalar ocksÄ att det finns fördelar med att ha flersprÄkiga elever i undervisningen, bland annat ger det dem en större utmaning och dessutom kan eleverna fÄ ta del av varandras kulturer och traditioner.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna sprÄk Är nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i frÄga om kravnivÄ. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förÀndring i betydelse och till förÀndrad kravnivÄ för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som sÀger att lokala mÄlformuleringar Àr problematiska..

Syfte och frÄgestÀllningarI den nya lÀroplanen Lgr 11 har friluftslivet fÄtt en ökad betydelse eftersom att friluftsliv blivit tilldelad en egen rubrik och för att utomhusmiljön betonas allt mer.Syftet med denna studie var dÀrför att ta reda pÄ hur fem utvalda idrott och hÀlsalÀrare  nu upplever möjligheter eller begrÀnsningar med att realisera friluftslivsundervisningen. Dessa frÄgestÀllningar tog jag till hjÀlp: Hur ser lÀrarna pÄ den gamla och nya kursplanen gÀllande friluftsliv? Hur bedriver lÀrarna undervisning enligt den nya kursplanen gÀllande friluftsliv? Finns det nÄgra avgörande möjligheter eller begrÀnsningar som pÄverkar den nya friluftsundervisningen?MetodLÀrare inom idrott och hÀlsa kontaktades och kvalitativa intervjuer genomfördes med respektive lÀrare för att fÄ en mer djupgÄende inblick kring hur de tÀnker runt den nya friluftsundervisningen och friluftslivets nya position. LÀrarna valdes av bekvÀmlighetsskÀl dÄ jag fick kontakt med majoriteten av dem via studiekamrater.ResultatResultaten visar att den nya lÀroplanen, Lgr 11 Àr mycket mer tydlig nÀr det gÀller friluftsliv, dÀr framförallt progressionen framhÀvs som en förbÀttring.Faktorer som tid, ekonomi, skolans lÀge, elevers och lÀrares instÀllning och samarbete pÄ skolan krÀvs för att det ska underlÀtta skolans friluftsundervisning, vilket Àr samma faktorer som tidigare forskning anger. Nya faktorer som framkommer Àr att elevers och andra lÀrares instÀllning till att vara ute mÄste förbÀttras eftersom att den nya kursplanen betonar utomhusmiljön i större utstrÀckning.SlutsatsSlusatsen som kan dras Àr att det Àr svÄrt realisera friluftslivsundervisningen i den nya lÀroplanen, Lgr 11 i nulÀget.

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra ett traditionellt lÀromedel och ett digitalt lÀromedel för lÀs- och skrivinlÀrningen i Ärskurs 1. FrÄgestÀllningarna som vi valt för att uppfylla vÄrt syfte Àr följande: Vilken lÀs- och skrivmetod bygger det traditionella och det digitala lÀromedlet pÄ? Vilket innehÄll har lÀromedlen och hur förhÄller sig innehÄllet till kursplanen i svenska för Ärskurs 1-3? Vilka framtrÀdande skillnader finns mellan ett traditionellt lÀromedel och ett digitalt lÀromedel med avseende pÄ lÀrarhandledning, innehÄll och illustrationer? För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört en kvalitativ textanalys. Vid analysen av lÀromedlen konstruerade vi ett analysverktyg med utgÄngspunkt i kursplanen för svenska samt frÄgor berörande den analytiska lÀs- och skrivmetoden.Resultatet visar att det traditionella lÀromedlet bygger pÄ den analytiska lÀs- och skrivmetoden medan det digitala lÀromedlet bygger pÄ den syntetiska lÀs- och skrivmetoden. Vidare visar resultatet att lÀromedlen förhÄller sig till kursplanens kunskapsomrÄden pÄ olika sÀtt.

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.

Denna uppsats behandlar ett isolerat mÄl i kursplanen för Svenska A i gymnasiet; ?kÀnna till nÄgra vanliga myter och motiv i litteraturen, vilka speglar frÄgor som sysselsatt mÀnniskor i olika tider? (Kursplan för SV1201 ? Svenska A). Syftet Àr att beskriva och analysera sex olika svensklÀrares planeringar till detta mÄl samt att diskutera likvÀrdigheten i planeringarna och examinationssÀtten. Metoden som anvÀnts för att samla in materialet Àr kvalitativa e-postintervjuer. Analysen visar att innehÄllet i planeringarna skiljer sig mycket Ät lÀrarna emellan.

Föreliggande arbete Àr en redovisning av en enkÀtundersökning som genomfördes 2010 gÀllande sprÄkstuderande gymnasieelevers uppfattning om vad de lÀr sig via verktyget eTwinning samt huruvida eTwinning har en positiv inverkan pÄ sprÄkinlÀrningen. EnkÀtens resultat har jÀmförts med Gy2011 samt kursplanen för Moderna sprÄk för att studera verktygets möjlighet till mÄluppfyllnad. Resultatet frÄn undersökningen visar att eTwinning uppfyller ett flertal mÄl i lÀroplanen för de frivilliga skolformerna samt för kursplanen för Moderna sprÄk. Detta bekrÀftas av elever som anvÀnder verktyget i skolan. Slutsatsen blev att eTwinning Àr ett verktyg att anvÀnda i sprÄkundervisningen dÄ det förutom att uppfylla lÀroplanens intentioner dessutom engagerar eleverna i sprÄkundervisningen och har en positiv inverkan pÄ elevers sprÄkinlÀrning..

I detta arbete undersöker jag hur vÀl lÀromedel i religionskunskap för gymnasiets A-kurs Àr anpassade till kursplanens syften och mÄl. Genom en kvantitativ undersökning redogör jag för hur mycket utrymme olika böcker ger Ät Àmnets olika delar. I en kvalitativ textanalys undersöks nÀrmare hur kristendomskapitlen Àr uppbyggda i olika lÀromedel och vilka av religionskunskapsÀmnets dimensioner som fÄr mest utrymme samt pÄ vilket sÀtt dessa dimensioner presenteras. LÀromedlens anpassning till kursplanen diskuteras ocksÄ med religionslÀrare i en gruppintervju. Undersökningen visar att dagens lÀromedel förvisso innehÄller alla de delar och dimensioner som kursplanen efterfrÄgar.

Jag har fÄtt den uppfattningen att lÀromedel anvÀnds ofta. För att anvÀnda detta medel pÄ ett bra sÀtt, borde de dÀrför vara vÀlgjorda utifrÄn mÄnga faktorer. Jag vill se hur innehÄllet i de lÀromedel som idag anvÀnds pÄ skolor runt omkring motsvarar de mÄl som kursplanen för fysik i grundskolan har. FrÄgestÀllningarna Àr följande:- PÄ vilket sÀtt behandlar lÀromedlen i fysik mÄl som finns i kursplanen för fysik i grundskolan?- Hur uppfattar fysiklÀrare de lÀromedel de anvÀnder sig av?- Hur anvÀnder fysiklÀrare lÀromedlen i sin undervisning?Genom en textanalys har jag jÀmfört lÀromedlens innehÄll med de mÄl som finns i grundskolans kursplan för fysik under rubriken MÄl som eleverna skall ha uppnÄtt i slutet av det nionde skolÄret, betrÀffande natur och mÀnniska.

Mitt arbete handlar om vad elever och lÀrare pÄ högstadiet anser Àr skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag ocksÄ vill veta Àr hur deras Äsikter stÀmmer överens med det som stÄr i styrdokument och litteratur. Med utgÄngspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning pÄ en högstadieskola i fem klasser, tre Ättondeklasser och tvÄ niondeklasser, dÀr eleverna fick svara pÄ en enkÀt. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. TvÄ lÀrare i svenska deltog ocksÄ genom att svara pÄ intervjufrÄgor.