Syftet med uppsatsen Àr att hjÀlpa blivande och verksamma pedagoger i deras arbete med elever med svenska som andrasprÄk som ska lÀra sig lÀsa. En undersökning i form av kvalitativa intervjuer har gjorts med utgÄngspunkt i problempreciseringen: Hur hjÀlps elever med svenska som andrasprÄk till en positiv lÀsinlÀrning, enligt pedagogers erfarenheter? De kvalitativa intervjuerna Äterspeglar de intervjuade pedagogernas egna uppfattningar om Àmnet. Genom att stÀlla resultatet av undersökningen i relation till gÀllande forskning inom Àmnet har ett resultat av den andra problempreciseringen framkommit: Vad Àr forskningen och pedagogers erfarenheter överens om kan hjÀlpa elever med svenska som andrasprÄk till en positiv lÀsinlÀrning?.

I vÄr uppsats vill vi belysa de icke vÀsterlÀndska konstnÀrernas roll i det svenska kulturlivet. Med hjÀlp av en postkolonial teori vill vi titta nÀrmare pÄ hur de och deras konst bli bemött och vilka förutsÀttningar de har att verka inom kultursektorn pÄ samma villkor som de etniskt svenska konstnÀrerna. Konst Àr grÀnsöverskridande, men trots det sÄ görs det skillnad pÄ konst och konst, vi att undersöka varför, i förhÄllande till vÄr teori..

Syftet med detta arbete har att varit att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar bildlĂ€rarens förutsĂ€ttningar att arbeta utifrĂ„n den reviderade kursplanen i bild (Lgr11).  Jag har anvĂ€nt mig av en kvalitativ intervjumetod dĂ€r informanten Ă€r en bildlĂ€rare som Ă€r verksam pĂ„ en högstadieskola. Jag valde att utgĂ„ ifrĂ„n ett ramfaktorperspektiv dĂ€r jag undersökte i vilken utstrĂ€ckning olika ramfaktorer hjĂ€lpte eller begrĂ€nsade bildlĂ€raren. Att jag Ă€ven anvĂ€nde mig av Marner och Örtegrens forskning om skolĂ€mnesparadigm gav mig ytterligare ett forskningsperspektiv och anvĂ€ndbara begrepp gĂ€llande underökningen av bildlĂ€rares attityder och instĂ€llning till digitala medier. Attityd kan ses sĂ„som en mĂ€nsklig resurs som alla bildlĂ€rare anvĂ€nder sig av i undervisningen och i verksamheten.

Arbetet presenterar och jÀmför synen pÄ församling, gudstjÀnst och pastoralt ansvar i tvÄ olika folkkyrkobegrepp, EinarBillings nÄdemedelsinstitution samt dagens tjÀnsteinriktade folkyrkosyn.Genom att jÀmföra de tvÄ, ovan nÀmnda, folkkyrkosynerna vill detta arbete försöka att svara pÄ frÄgan om delar av, och i sÄfallpÄ vilket sÀtt, Billings teologiska tankar kring den Svenska folkkyrkan Àr aktuella Àven idag.Slutsatsen av arbetet Àr att Einar Billings tankar kring den Svenska folkkyrkan gÀllande församling, gudstjÀnst och pastoraltansvar, inte Àr speciellt aktuella idag..

En rad studier som har undersökt syntaktisk priming som fenomen och metod har genomförts framför allt med L1- och L2-engelska. Kan man se effekter av syntaktisk priming inom L2, Àven nÀr L2 Àr svenska? Finns det nÄgon skillnad mellan effekterna av priming i en grupp deltagare med svenska som L2, jÀmfört med effekterna i en grupp deltagare med svenska som L1? Kan man finna samband mellan olika bakgrundsfaktorer som vistelsetid, omfattning av sprÄkanvÀndning respektive sprÄkbehÀrskning och effekter av priming i en grupp svenska som L2-talare? För att finna svar pÄ dessa frÄgor genomfördes ett experiment med syntaktisk priming. Ett fyrtiotal gymnasieelever uppmanades skriva meningar till bilder, sedan de primats med morfologiska passiver. Resultaten av experimentet visar pÄ tydliga primingeffekter i linje med tidigare studier: Det finns primingeffekter bÄde inom L1- och L2-svenska, detta trots att den undersökta grammatiska konstruktionen Àr av annat slag Àn de som legat till grund för tidigare forskning..

Syftet med vÄr uppsats Àr att kartlÀgga tre av de viktigaste delarna (skivbolag, bokningsbolag och förlag) i den svenska musikbranschen ur ett ekonomiskt perspektiv. Genom vÄr kartlÀggning Àmnar vi öka förstÄelsen för hur den ekonomiska strukturen mellan svenska musikbolag har utvecklats frÄn Är 2000 till 2008. Denna jÀmförelse har vi gjort genom att granska Ärsredovisningar frÄn de största aktörerna inom respektive del-bransch..

Denna C-uppsats handlar om Àmnet svenska som andrasprÄk i gymnasieskolan. Syftet har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk skiljer sig frÄn gymnasieÀmnet svenska och varför Àmnet ofta betraktas som ett stödÀmne till Àmnet svenska. Jag har ocksÄ velat klargöra bakgrunden till varför svenska som andrasprÄk blev ett Àmne i den svenska gymnasieskolan. FrÄgestÀllningarna har varit: Vad skiljer Àmnet svenska som andrasprÄk frÄn Àmnet svenska? Kan svenska som andrasprÄk betraktas som ett stödÀmne till Àmnet svenska? Varför infördes Àmnet svenska som andrasprÄk som gymnasieÀmne? Jag har kommit fram till att gymnasieÀmnet svenska som andrasprÄk infördes i gymnasieskolan 1 juli 1990.

Inledningsvis identifieras de mÄl i kursplanen för fysik B pÄ gymnasieskolan som har kvantmekaniskt innehÄll. Syftet med detta arbete Àr att genom en textanalys utifrÄn dessa identifierade kursmÄl, beskriva hur fem gymnasielÀroböcker i fysik B tar upp de utvalda mÄlbeskrivningarna. NÀr det gÀller hur atomers struktur presenteras, saknar en av böckerna en modern kvantmekanisk beskrivning och tre böcker ger ingen modern kvantmekanisk beskrivning av elektronernas positioner i en atom. Problem med hur spinn ska beskrivas finns överlag i alla böckerna. Alla lÀroböckerna förankrar sin framstÀllning om sambandet mellan energinivÄer och atomspektra i Bohrs atommodell.

Lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002 instiftades efter flera redovisningsskandaler i olika företag i USA. Lagen syftar bland annat till att förstÀrka revisionsprocessen bl a genom förbud mot olika typer av konsultation. Sarbanes-Oxley Act Àr till skillnad frÄn den svenska koden för bolagsstyrning lag och gÀller direkt för 12 svenska företag, men Àven för uppskattningsvis 1000 svenska dotterbolag till utlÀndska företag som blir tvungna att tillÀmpa lagen frÄn och med den 15 juli 2006. SÄ hur har den svenska revisionen och de svenska revisorernas arbete förÀndrats och hur kommer den att förÀndras med implementeringen av Sarbanes-Oxley Act of 2002?För att svara pÄ ovanstÄende frÄga har denna studie utförts ur en deduktiv ansats, med induktiva inslag, dÀr Ätta propositioner utvecklats frÄn redan existerande teorier sÄsom agentteorin samt organisatorisk inlÀrningsteori.

Syftet med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ hur mycket mÄlsprÄk spansklÀrare anvÀnder i klassrummet samt att ta del av deras Äsikter om mÄlsprÄksanvÀndning. Med utgÄngspunkt i forskningen om mÄlsprÄksanvÀndning samt vad som betonas i kursplanen för moderna sprÄk (SKOLFS 2000:87) angÄende mÄlsprÄksanvÀndning gjorde jag en empirisk undersökning med hjÀlp av kvalitativ metod. TvÄ lÀrare som undervisar i spanska pÄ gymnasienivÄ medverkar i undersökningen som bestÄr av fem observationer av deras undervisning i spanska steg 1 till steg 3, samt tvÄ intervjuer. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder mÄlsprÄket framförallt vid sprÄkrelaterade uppgifter, exempelvis vid genomgÄng av texter, medan modersmÄlet anvÀnds för kommunikation med eleverna, för att ge instruktioner och information samt vid grammatikundervisning. BÄda lÀrarna anser att mÄlsprÄksanvÀndning i klassrummet Àr viktigt, men att mÄlsprÄket inte kan anvÀndas uteslutande i alla situationer.

I föreliggande arbete undersöks elevtexter frÄn nationella provet i svenska och svenska som andrasprÄk i Ärskurs 3. Syftet Àr att jÀmföra första- och andrasprÄkselevers skriftsprÄk. De frÄgor jag har stÀllt mig Àr vilka likheter och skillnader det finns mellan första- och andrasprÄkselevers, och mellan flickors och pojkars, texter nÀr det gÀller sprÄkliga drag och hur elevernas texter förhÄller sig till det nationella provets skriftsprÄkliga kravnivÄer. Den metod som har anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna Àr kvantitativ textanalys.Resultatet i denna studie tyder pÄ att andrasprÄkselever inte nÄr upp till den sprÄkliga nivÄ förstasprÄkselever befinner sig pÄ, dÄ de skriver kortare texter och har fler stav- och skrivfel Àn förstasprÄkselever. AndrasprÄkselever har en högre ordmedellÀngd Àn förstasprÄkselever, medan ordklassanvÀndningen kan sÀttas mer i samband med kön Àn med Àmne.

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

Swedish as second language: A qualitative Study of Teachers view of pupils learning ability the Swedish language as the second language.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med matematiska begrepp med de elever som har svenska som andrasprÄk. Vidare var avsikten att undersöka om det finns skillnader i begreppsuppfattningen nÀr andrasprÄkselever genomför uppgifter pÄ sitt modersmÄl respektive pÄ svenska.Undersökningen genomfördes genom att intervjua pedagoger som undervisar andrasprÄkselever i matematik. det fördes Àven samtal med modersmÄlslÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk. En elevaktivitet med utgÄngaspunkt i matematiska begrepp genomfördes pÄ svenska respektive pÄ arabiska med elever i Är 1, 3 och 5.Alla pedagoger anser att modersmÄlet har betydelse för begreppsuppfattningen inom matematiken. För att stödja andrasprÄkselevernas matematikinlÀrning anvÀnder sig samtliga pedagoger av att rita bilder och försöka ge exempel utifrÄn elevernas veklighet och vardag.

Studien utvĂ€rderar tv-programmet Tungan rĂ€tt i mun, som Ă€r ett retorikprogram för mĂ„lgruppen mellanstadiet. Programmet framtogs under hösten 2011 av Utbildningsradion (UR) med syftet att anvĂ€ndas som lĂ€randematerial i svenska grundskolor dĂ„ Ă€mnet retorik ska bli mer framtrĂ€dande i den nya kursplanen. I undersökningen utförs en kvantitativ enkĂ€tundersökning av sammanlagt 84 barn pĂ„ tvĂ„ mellanstadiefritidsgĂ„rdar; i Stockholm och pĂ„ Öland. Barnen delades in i tvĂ„ lika stora grupper, en kontrollgrupp fick fylla i enkĂ€ten utan att ha sett programmet och en experimentgrupp fick först titta och sedan fylla i samma enkĂ€t. Denna enkĂ€t bestod av fyra frĂ„gor med öppna svar som rĂ€ttades inför analysen med hjĂ€lp av ett rĂ€ttningsschema framtaget tillsammans med en specialpedagog för mellanstadiet.Syftet med utvĂ€rderingen av programmet var att se om barnen tar till sig de konkreta retoriktips de fĂ„r av programledaren Elaine EksvĂ€rd, legitimerad retorikkonsult.