Denna uppsats behandlar konfirmationens förĂ€ndring i den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan.  Konfirmationen har sina grunder frĂ„n fornkyrkan. Sedan dess har denna tradition utvecklats, frĂ„n att vara ett sakrament till att bli en ceremoni inom Svenska kyrkan. Följande frĂ„gestĂ€llningar har behandlats: Hur skiljer sig konfirmationen dĂ„ frĂ„n nu? Vad stĂ„r konfirmationen för idag till skillnad frĂ„n dĂ„ Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt, kristet land? Konfirmationen Ă€r en religiös handling. Har denna betydelse glömts bort och ersatts av nĂ„got annat? Är det bara en tradition som har levt kvar utan sin religiösa mening? Är konfirmationen en del av den svenska kulturen?Antalet konfirmander har successivt minskat och Svenska kyrkan arbetar för att öka deltagarantalet.

Denna kandidatuppsats tar upp tankar kring hur de svenska biograferna kan komma att förÀndras i framtiden. Uppsatsen innehÄller en historisk bakgrund om biografen, en enkÀtundersökning om film och biografvanor i Skövde och intervjuer med ett flertal personer inom den svenska filmbranschen. Uppsatsen fokuserar sig i grund och botten pÄ tankar kring hur biografen kommer att förÀndras för biografpubliken dÀr visningsförhÄllanden och tillgÄng till film Àr tvÄ viktiga aspekter. Uppsatsen lÀgger extra stor vikt vid vad som kommer att förÀndras i och med att den svenska biografen gÄr in i en ny digitaliseringsera..

Sverige har en lÄng tradition i att utbilda soldater och förband för försvar av det egna landet. Dettahar varit i fokus för de svenska förbanden under kalla kriget. Idag stÀlls svenska förband inför nyauppgifter och i andra miljöer Àn de traditionella, men framförallt möter de svenska förbanden enmotstÄndare som har andra drivkrafter, medel och metoder Àn vad motstÄndaren hade under detkalla kriget.Uppsatsen syfte Àr att diskutera huruvida den svenska soldat- och förbandsutbildningen Àranpassad för denna motstÄndare. D.v.s. erhÄller de svenska förbanden en relevant utbildning?Denna studie genomförs som en fallstudie av FS 15.

Den 14 januari 2004 inleddes rÀttegÄngen i Stockholms tingsrÀtt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början pÄ en lÄng rÀttslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. RÀttegÄngen stod under en stor mediabevakning och följdes dÀrigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framstÀllt den rÀttsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger frÀmst pÄ vilka aktörer Svenska Dagbladet vÀljer att presentera och hur deras Äsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framstÀller Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgÄngspunkt i uppsatsen Àr socialkonstruktionism samt diskursanalys dÀr diskursteori frÀmst anvÀnds som metod..

Sammanfattning. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vad en grupp elever i skolÄr 6 visste om sina resultat i Àmnet svenska i skolÄr 5. Majoriteten av eleverna i gruppen har invandrarbakgrund. Syftet var ocksÄ att försöka ta reda pÄ om de hade nÄgon uppfattning om orsakerna till det resultat de fick. Studien gjordes med hjÀlp av en enkÀt med bÄde fria och fasta alternativ. Alla elever i tvÄ klasser, 31 elever, svarade pÄ enkÀten.

BAKGRUND: I bakgrunden beskriver vi vad litteratur och forskning tar upp kring skönlitteratur i undervisningen. Viktiga begrepp definieras. Vi redogör för den Kosovoalbanska lÀroplanen och kursplanen i albanska SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka hur lÀrarna i vÄr studie anvÀnder skönlitteratur i undervisningen och vilka faktorer som enligt lÀrarna pÄverkar hur undervisningen ser ut. METOD: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med öppna intervjuer och observationer. IntervjufrÄgorna har genererats utifrÄn observationerna detta för att fÄ en tydligare bild för hur lÀrarna arbetar med skönlitteratur i undervisningen.

Det hÀr arbetet handlar om i vilken omfattning eller hur ofta tolk anvÀnds vid utvecklingssamtal och skrivande av individuell utvecklingsplan (IUP) samt om det har nÄgon betydelse för elever med svenska som andrasprÄks resultat i skolan. FörÀldrars delaktighet i sina barns skola Àr en viktig faktor för att stÀrka eleverna i deras studieresultat. Skolan ska verka för likvÀrdighet i skolan och dÀrför Àr det viktigt att förÀldrar som inte behÀrskar svenska ska ha samma förutsÀttningar att hjÀlpa sina barn som förÀldrar till barn med svenska som modersmÄl. EnkÀtstudien skickades ut till sex olika skolor i olika delar av landet. NÄgra skolor hade mÄnga elever med svenska som andrasprÄk, andra hade nÄgra fÄ.

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att undersöka om det gĂ„r att anvĂ€nda ett kommersiellt datorspel, SimCity 4, som lĂ€romedel i undervisningen. Vi ville ta reda pĂ„ vad i spelen som kan locka eleverna att lĂ€ra sig matematik och No, hur eleverna genom att spela SimCity kan fĂ„ ett helhetsperspektiv pĂ„ verkligheten och vilken roll pedagogen kan fĂ„ i elevers datorspelande. I undersökningen ingick 18 elever frĂ„n Ă„r 5 och 6. Eleverna fick i par spela SimCity i 1Âœ timme. DĂ€refter genomförde vi en kvalitativ intervju som tillsammans med observation gav oss det underlag vi behövde för att svara pĂ„ vĂ„ra frĂ„gor.

Den hÀr studien Àmnar studera sambanden mellan makrovariabler och aktieavkastning pÄ densvenska marknaden. Studien fokuserar pÄ den svenska aktiemarknaden de senaste elva Ärenoch makrovariablerna Àr inflation, rÀnta, arbetslöshet och vÀxelkursen EUR/SEK. För att mÀtapÄverkan frÄn de makrovariablerna variablerna undersöks indexet OMXS30 och en multipelregressionsanalys utförs. Det finns sedan tidigare flertalet forskningsstudier inom omrÄdetmed olika variabler vilka har gett resultat som bÄde motsÀger och styrker Fisher-hypotesenoch diskuteras i resultaten av denna studie. Majoriteten av de tidigare studierna Àr utförda pÄandra Àn den svenska marknaden och kommer sÄledes att fungera som en grund för dennastudie.

Vi mÀnniskor gör dagligen mÄnga olika bedömningar antingen genom intuition eller mer strategiska dÀr vi genom resonemang kommer fram till ett svar. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan experters helhetsbedömningar och samma experters bedömningar utifrÄn kriterier. Data samlades in genom en webbaserad enkÀt som skickades ut till lÀrare pÄ Karlstads universitet vilka utvÀrderade nya idéer relaterade till undervisning.  33 personers svar analyserades genom en multipel regressionsanalys och tvÄ t-tester. Slutsatserna Àr att 43 % av helhetsbedömningen kunde förklaras av de fyra kriterierna: Originalitet, genomförbarhet, anvÀndarvÀrde för studenter och anvÀndarvÀrde för lÀrare. De ÄterstÄende procenten kan anses vara intuition samt andra kriterier eller personliga vÀrderingar.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera hur fysikundervisningen ser ut i de tidigare Äldrarna (Ärskurs 1-5). Vilka förutsÀttningar som finns för att undervisa i fysik och vilken betydelse dessa har för att eleverna ska uppnÄ mÄlen i kursplanen i fysik. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvalitativ (intervju av verksamma lÀrare) och kvantitativ (enkÀt med de intervjuade lÀrarnas klasser) metod, med betoning pÄ den kvalitativa metoden. PÄ sÄ vis fick vi ett bredare underlag att dra slutsatser av.Resultaten av vÄr studie visar att samarbetet mellan lÀrarna, som undervisar i fysik under de olika Ärskurserna, inte fungerar som det borde och dÀrför Àr det omöjligt att sÀga om eleverna fÄr tillrÀckligt med fysikundervisning för att nÄ samtliga mÄl i slutet av Ärskurs 5. Vi kom ocksÄ fram till vad lÀrarna önskar att de skulle vilja förÀndra för att de ska kunna utveckla fysikundervisningen i rÀtt riktning.

Vi har i denna uppsats studerat vilka faktorer som pÄverkar de rörliga bolÄnerÀntorna pÄ den svenska marknaden. Detta har vi gjort genom att intervjua fem svenska banker, en tillsynsmyndighet samt ta del av information frÄn Riksbanken. Vi har Àven undersökt sambandet mellan Riksbankens reporÀnta och de utvalda svenska bankernas rörliga (3 mÄnader) bolÄnerÀntor över en tioÄrsperiod. Sambandet har visat sig starkt men det har försvagats sedan finanskrisen 2008. VÄr undersökning visar att de viktigaste faktorerna som pÄverkar rörliga bolÄnerÀntor Àr: bankernas upplÄning, regleringsstandarder, klimatet pÄ finansiella marknader, bankernas strategier, produktkostnader, riskpremier, konkurrenter, bankernas marknadsförutsÀttningar samt lÄntagarens förutsÀttningar.

MÄnga elever i Malmö har idag invandrarbakgrund, och svenskan Àr dÀrmed ett nytt sprÄk för dem. HÀr, mer Àn pÄ andra skolor, Àr sprÄket grunden för att bredda och fördjupa sina kunskaper. Syftet med mitt arbete var att undersöka studiehandledningen och vilken roll den har som ÄtgÀrd och redskap nÀr sprÄket inte rÀcker till för att kunna följa kursplanen, och nÀr eleverna inte har tillrÀckligt stark sprÄkbas som gör det möjligt att ta emot och bearbeta information och kunskap. Jag genomförde tvÄ undersökningar i tvÄ olika skolor i Malmö. Genom observationer, med hjÀlp av enkÀter, intervjuer och samtal med alla inblandade i studiehandledningsprocessen undersökte jag studiehandledningens effektivitet som en lösning nÀr sprÄket inte rÀckte till, samt dess betydelse för elevernas sprÄk- och kunskapsutveckling, och dÀrmed deras sjÀlvförtroende som i sin tur pÄverkar deras lÀrande.

Den hÀr uppsatsen studerar vad begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgÄngspunkt i de diskurser som styr miljöomrÄdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benÀmner som lÀrande för hÄllbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien gÄr ut pÄ att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hÄllbar utveckling till svenska skolor. Studien landar pÄ slutsatsen att ekonomiska premisser, mer Àn miljömÀssiga, Àr de som fÄr utforma vad lÀrande för hÄllbar utveckling verkligen Àr och att miljödiskursen fÄr stÄ tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. DÀrmed rekonstrueras begreppet hÄllbar utveckling, nÀr det blir en del av lÀrande för hÄllbar utveckling, till nÄgot som inte alls verkar för en bÀttre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hÄllbar utveckling..

Viberg (1996), Hyltenstam (2003), Bergman & Sjöqvist (2003) Àr alla forskare i svenska som andrasprÄk och de Àr överens om att ett villkor för att eleverna ska fÄ optimal undervisning i svenska som andrasprÄk Àr att lÀraren gör en bedömning av vilken sprÄklig nivÄ eleven befinner sig pÄ. Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur Àmnet svenska som andrasprÄk organiseras pÄ tre högstadieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige för att sedan kunna svara pÄ hur förutsÀttningarna ser ut för lÀrarna att sprÄkligt kunna nivÄplacera elever med svenska som andrasprÄk. Genom att intervjua de lÀrare som undervisar i svenska som andrasprÄk pÄ högstadiet och komplettera med enkÀter till mellanstadielÀrarna i samma Àmne och i samma kommun sÄ har följande slutsatser kunnat dras: Skolornas organisation av Àmnet ser delvis olika ut. Det finns fyra saker som pÄ skolorna spelar en direkt roll för lÀrarnas möjligheter att nivÄplacera eleverna efter sprÄkbehÀrskning: lÀrarnas utbildning och kunskaper i Àmnet, samarbete mellan hög- och mellanstadielÀrare, att undervisningen inte organiseras som lÀrarna önskar och skolledningens instÀllning till Àmnet..