I den hÀr uppsatsen undersöks konstens roll i bildÀmnet. LitteraturgenomgÄngen tar bland annat upp hur kursplanen kan tolkas angÄende konstens roll i bildÀmnet. I en överblick över hur konsten kan delas in problematiseras begreppen samtidskonst och konstnÀrliga artefakter. Studien som genomförts har bestÄtt av sex kvalitativa intervjuer med sex olika bildlÀrare verksamma i grundskolan i Ärskurs sju till nio. Resultatet berörde hur den traditionella konsten och modernismen finns med i bildÀmnet pÄ olika sÀtt medan samtidskonsten fick förhÄllandevis litet utrymme i bildundervisningen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fyra gymnasielÀrare kan förhÄlla sig till undervisning i svensk grammatik. Den empiriska undersökningen genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i södra Sverige och bestod av observation vid fyra tillfÀllen av de intervjuades lektioner och fyra intervjuer med lika mÄnga gymnasielÀrare. Resultatet för denna studie visar att grammatik integreras i ordinarie svenskundervisning i varierande utstrÀckning och att pedagogerna vÀljer att ibland synliggöra grammatiken för eleverna och ibland inte. LÀrarna motiverade grammatikundervisningen utifrÄn lydelsen ?sprÄkets bruk och byggnad? i Kursplanen för Svenska A, och de menade att grammatikundervisning kan vara sprÄkutvecklande.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av för- respektive nackdelar med att anvÀnda sig av skönlitteratur i undervisningen. Vidare vill vi veta hur en sÄdan undervisningsmetod uppfattas ur ett lÀrarperspektiv, frÀmst utifrÄn de frÄgestÀllningar som utgör grunden för denna uppsats.Vi har valt att anvÀnda oss av en enkÀtundersökning för att pÄ ett kvantitativt sÀtt fÄ en bild av nuvarande utstrÀckning av undervisningsmetoden. För att pÄ ett kvalitativt sÀtt undersöka vilka för- och nackdelar de tillfrÄgade lÀrarna ser med anvÀndandet av undervisningsmetoden har vi anvÀnt oss av intervjuer.VÄra intervjuer visade att de tillfrÄgade lÀrarna utgick frÄn att lÀromedelsförfattarna tagit hÀnsyn till styrdokument dÄ de skrev lÀromedlet. Vid val av annat material Àn lÀrobok tas hÀnsyn till den gemensamma kursplanen samt lÀrarnas erfarenhet. LÀrarna angav ett flertal faktorer som de ansÄg pÄverkar elevers motivation t.ex.

Syftet med studien Àr att utforska hur hem- och konsumentkunskapsundervisning bedrivs samt hur bedömning sker pÄ tvÄ svenska skolor i Thailand och pÄ Sofia Distans. Vilket gÄr att utlÀsa frÄn frÄgestÀllningarna: Hur bedrivs distansundervisning inom hem- och konsument-kunskap? Hur bedrivs hem- och konsumentkunskapsundervisning pÄ plats pÄ de svenska sko-lorna i Thailand? Hur sker bedömningen inom hem- och konsumentkunskap pÄ plats pÄ de svenska skolorna i Thailand och via distansundervisning? Och hur behandlas det centrala in-nehÄllet i undervisningen? Forskningsmetoden utgjordes av intervjuer som utfördes med en utarbetad intervjuguide för att besvara frÄgorna. Intervjuerna utfördes med tvÄ rektorer och tvÄ pedagoger pÄ tre skolor.Resultatet i studien visar att Sofia Distans som Àr godkÀnda av Skolverket jobbar med bedöm-ning samt betyg utifrÄn lÀroplanen. Undervisningen sker via distans och eleverna mÄste ta ett stort eget ansvar för sin utbildning och för kontakt med pedagogen.

BAKGRUND:Konflikthantering Àr en stor del av en lÀrares vardag. Eftersom konflikthanteringen ibland tar tid frÄn den planerande undervisningen kan eleverna gÄ miste om Àmneskunskaper. Vi anser att bÄde svenskÀmnet och estetiska uttrycksmedel bÀst gÄr att kombinera med skolans konfliktarbete. DÀrför redogör vi för olika författares syn pÄ svenskÀmnet och estetiska uttrycksmedel. Vi har ocksÄ valt ut mÄl ur kursplanen i dessa Àmnen som vi anser Àr relevanta.

Med detta arbete Àmnar vi undersöka vad som ligger till grund för bildlÀrares planeringsarbete. Under vÄr verksamhetsförlagda tid, genom erfarenheter under utbildningens gÄng och i den rÄdande samhÀllsdebatten kring skolan tycker vi oss ha mött en konflikt mellan bildundervisning och kursplanens mÄl. En konflikt som Àven berörs i Myndigheten för skolutvecklings rapport Nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Syftet med undersökningen Àr att studera lÀrares uppfattningar med utgÄngspunkt i relevant forskning kring Àmnet och dÀrmed fÄ utökad kunskap om relationen mellan lÀrares syn pÄ bildÀmnet, kursplanen, traditioner och erfarenheter samt det egna planeringsarbetet. För att uppnÄ syftet valde vi att göra en undersökning bland bildlÀrare i grundskolans senare Är och för att skapa en bred bild valde vi inledningsvis att skicka ut en enkÀt till samtliga lÀrare i vÄrt undersökningsomrÄde (46 st.). UtifrÄn de svar vi fick in frÄn enkÀten gjorde vi ett urval dÀr 5 lÀrare fick medverka i fördjupade samtal kring bildÀmnet och det egna planeringsarbetet. Resultatet visar pÄ att alla lÀrarna i undersökningen anser sig i nÄgon form ha kursplanen som grund för det egna planeringsarbetet.

Uppsatsens syfte Àr att studera tvÄ antologier, Dikt och tanke I-III frÄn 1967 och DialogKlassikerna och Dialog 1900-talet frÄn 2000 för att ta reda pÄ om det skett nÄgon förÀndringvad gÀller urvalet. Jag gör en kvantitativ översikt av utvalda antologier, jÀmför deras innehÄll samttittar pÄ tidigare forskning i Àmnet. I uppsatsen anvÀnder jag mig av fyrafrÄgestÀllningar/pÄstÄenden. Dessa Àr: Vad lÀgger antologiförfattarna vikten vid i sina förord?Hur presenteras de litterÀra epokerna i respektive antologi? Vilka kvinnliga författare finnsmed i Dikt och tanke respektive Dialog? Hur stor skillnad Àr det mellan Lgy 65 och Kursplani svenska? Jag fördjupar mig Àven i den kanondebatt som pÄgick 2006 och tittar nÀrmare pÄdefinitionen av en litterÀr kanon och om gymnasiet skulle vara betjÀnt av en sÄdan.Skillnaden vad gÀller urval skiljer sig till stor del.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka delar av religionsÀmnet som tas med i religionsundervisningen idag, hur man tar upp dessa delar, vilken roll kursplanen har nÀr det gÀller religionskunskapens utformning samt varför man har format sin undervisning sÄ hÀr. Jag har Àven undersökt om lÀrarna upplever att de har friheten att sjÀlv forma sin undervisning. För att fÄ fram svar pÄ dessa frÄgor sÄ anvÀnde jag mig av litteraturstudier samt en skriftlig intervju.Arbetet börjar med en tillbakablick hur religionsÀmnets utveckling har sett ut. Vilken visar att kristendomen har dominerat till största del. NÀr jag sedan undersökte hur det sÄg ut idag i skolorna sÄ visade resultatet frÄn litteraturstudierna att kristendomen fortfarande hade en sÀrstÀllning.

Sammanfattning Detta arbete handlar om friluftsliv enligt Kulturdepartementets definition: ?Friluftsliv Àr vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnÄ miljöombyte och naturupplevelse utan krav pÄ prestation eller tÀvling? (Backman, 2004 b s. 47). Mitt huvudsyfte har varit att fÄ ny kunskap om hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa resonerar kring möjligheter och hinder för att planera och genomföra friluftsliv i skolan. Mina preciserade frÄgestÀllningar var: · PÄ vilket sÀtt definieras och beskrivs friluftsliv i skolans lÀroplaner och hur har dessa definitioner och beskrivningar förÀndrats över tid (1962-1994). · Vad anser lÀrare, i Àmnet idrott och hÀlsa, ingÄr i benÀmningen friluftsliv? · Hur planerar skolan friluftsverksamhet? · Vilket innehÄll har skolans friluftsdagar? Hur mÄnga friluftsdagar har skolan per Är? · Vilka möjligheter och hinder ser lÀrare, i Àmnet idrott och hÀlsa, nÀr det gÀller att genomföra friluftsliv i skolverksamheten? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar valde jag att intervjua sex lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa.

BAKGRUND:Mycket av den forskning som finns kring skönlitteraturens roll i skolan utgÄr frÄnlitteraturvetaren Louise M. Rosenblatts teorier dÀr ett vÀrdegrundsarbete Àr det yttersta mÄletmed lÀsningen. Detta stÀmmer ganska vÀl överens med dagens kursplan i Àmnet svenska. VifrÄgar oss hur ett sÄdant arbete kan se ut i praktiken.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka varför och hur en grupp svensklÀrare pÄ en skola i grundskolanssenare del arbetar med skönlitteratur.METOD:Vi har genomfört en kvalitativ studie inriktad pÄ hur nÄgra lÀrare ser pÄ lÀsning avskönlitteratur, och har dÀrför anvÀnt oss av den öppna ostrukturerade intervjun som redskap.RESULTAT:Vi har funnit att lÀrarna framhÄller fÀrdighetstrÀning i allmÀnhet och analytisk förmÄga isynnerhet som det frÀmsta syftet med skönlitteraturen. Det finns hÀr en motsÀttning mellanlÀrarnas fokus och vad kursplanen i svenska ger för direktiv.

Att kunna lÀsa och skriva Àr en frÄga om demokrati. Utan information kan ingen mÀnniska kÀnna sig delaktig i dagens informativa samhÀlle. Det Àr lika sjÀlvklart som att det utan anpassade lÀroböcker kan vara svÄrt att kÀnna sig delaktig i sin skolundervisning. Av Sveriges vuxna befolkning Àr det 25% som inte uppfyller kunskapskraven i svenska för grundskolan. Kursplanen sÀger att alla elever efter Ärskurs nio ska "kunna lÀsa till Äldern avpassad skönlitteratur, saklitteratur och dagstidningarnas artiklar med god förstÄelse".Syftet med C-uppsatsen Àr att undersöka en anpassad lÀrobok i gymnasiets A- och B-kurs i svenska.

Syfte och frÄgestÀllningarUppsatsens syfte Àr att analysera och diskutera hur idrottslÀrare samt en person som Àr ansvarig för grundsÀrskolefrÄgor pÄ Skolverket, resonerar kring betygsÀttning och skriftliga omdömen i idrottsÀmnet pÄ grundsÀrskolan. Detta ska besvaras genom följade frÄgestÀllningar: Hur upplever idrottslÀrare undervisning och bedömning av kunskap i idrott och hÀlsa i grundsÀrskolan? Vilka fördelar respektive nackdelar finns med betyg respektive skriftliga omdömen i grundsÀrskolan? Vilka antaganden ligger bakom skillnader i kursplanen för idrottsÀmnet pÄ grundskolan och grundsÀrskolan? Vad utmÀrker idrottsÀmnet avseende bedömning och inkludering i jÀmförelse med andra Àmnen? Vilka ramfaktorer möjliggör respektive begrÀnsar bedömningen av eleverna pÄ grundsÀrskolan i idrottsÀmnet?MetodKvalitativa intervjuer valdes för att fÄ en mer djupgÄende inblick i hur respondenterna resonerar kring betyg och skriftliga kunskapsomdömen i idrott och hÀlsa pÄ grundsÀrskolan..ResultatLÀrarna ger motsÀgelsefulla uttryck för om betyg eller skriftliga kunskapsomdömen Àr bÀst för eleven pÄ grundsÀrskolan. Personen pÄ Skolverket föresprÄkar dock att betyg vore bÀst för bÄde eleven och hela skolan.Kursplanerna i respektive skolform Àr lika, det Àr i bedömningen som skillnaden finns. Kravet pÄ E-nivÄn i grundsÀrskolan Àr relativt lÄgt anser lÀrarna och personen pÄ Skolverket.

Utbildningsdepartementet la Är 2000 fram ett förslag om ett nytt kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I detta Àmne ska religion, samhÀlle och delvis historia ingÄ. Skulle detta förslag gÄ igenom sÄ skulle det pÄverka bÄde elever och lÀrare. Hur skulle det pÄverka Àmnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förstÄelse och respekt för andra mÀnniskor.

DÄ flera tidigare rapporter slagit fast att diskriminering inom skolan Äterfinns sÄvÀl som i lÀromedel och i skolan som institution sÄ syftar detta arbete till att analysera om Àven nyproducerade lÀromedel för grundskolan och gymnasiet, och i detta fall en kursplan frÄn lÀrarutbildningen, kan sÀgas bidra till att upprÀtthÄlla diskriminerande strukturer. Detta arbete Àr framförallt inriktat pÄ begrepp som etnocentrism och etnisk diskriminering och förekomsten av dem. Som metod anvÀnds en innehÄllsanalys samt en syftesrelaterad analys med exponerande kritik. Arbetet visar att mycket av den kritik som lyftes mot lÀromedel som var producerade fram till tidigt 2000-tal Àven Àr berÀttigade nÀr lÀromedel frÄn 2012 analyseras. Det Àr framförallt nÀrvaron av eurocentrism, strukturell rasism, och etnisk diskriminering som kan sÀgas skapa maktojÀmlikheter i lÀromedlen.

Studien undersöker om och i sÄ fall hur lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap i grundskolans senare Är har förÀndrat sitt arbete genom övergÄngen till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta omrÄdena som undersöks Àr planering och undervisning. Totalt ingÄr sex verksamma lÀrare i studien som bÄde har arbetat med den gamla (utifrÄn Lpo 94) och den nya (utifrÄn Lgr 11) kursplanen i samhÀllskunskap. Utöver detta sker ocksÄ en översiktlig och innehÄllsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de bÄda kursplanerna. Till hjÀlp för att besvara syftet med studien vÀvs bakgrunden till reformen samman med rapporter frÄn Skolverket och tidigare forskning.