Intern och extern kommunikation är två omfattande begrepp som båda utgör en betydande deli forskningsområden som marknadsföring och organisationsteori. Kommunikation sombegrepp inom företagsekonomi har fått allt större betydelse och forskningsutrymme undersenare år då dessa faktorer blivit en alltmer erkänd företagsfunktion som kräver struktur,planering och analytiskt engagemang.Vi har på uppdrag av Villatidningen undersökt hur dessa två faktorer utrycker sig i företagetsverksamhet för att identifiera eventuella problem Villatidningen har gällandeinformationsförmedling och kommunikation både inom företaget och mellan företag ochkund. Vidare har vi utarbetat förslag till hur dessa processer kan förbättras för att i slutändansäkra kvalitén och kontrollen av företagets interna effektivitet samtmarknadskommunikationen mot företagets kunder. Det empiriska materialet är insamlat viaintervjuer av företagets anställda på olika hierarkiska nivåer samt olika arbetsområden för attfå en Enhetlig bild av företagets interna och externa kommunikation och de problemverksamheten kan tänkas ha i detta avseende. Resultaten vi fick påvisade att det inomverksamheten saknas en funktion som skall ansvara för hanteringen och struktureringen avbåde den interna och externa kommunikationen.

Företaget har några hundra anställda. Produktprogrammet omfattar fjädertråd i olika stållegeringar för tillämpningar som ställer mycket höga krav på vissa egenskaper. Produktionen sker huvudsakligen mot kundorder. 1999 infördes ett lager med standard artiklar av rostfri tråd som ett alternativ för direkt försäljning till kunder. Företaget har i september 2003 svårt att förutse när en försäljningsförändring från detta lager kommer att äga rum.

På senare år har bolagsstyrningen fått en allt större uppmärksamhet. Orsaken är främst de företagsskandaler som har inträffat i USA med bolag som Enron och WorldCom, och i Europa med bolag som Barings Bank, Royal Dutch och Skandia. Dessa skandaler, där företagsledningar har agerat på ett sätt som ej stämmer överens med aktieägarnas intresse, är dock inte ett nytt fenomen. I Sverige har det traditionellt funnits en fungerande sed för bolagsstyrning i form av aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och bokföringslagen.Införandet av den svenska Koden för bolagsstyrning är ett hjälpmedel för att stärka detta ytterligare.Syftet med denna uppsats är att undersöka om Kodens tre paragrafer, 3.7.1.?3.7.3., har förändrat svenska bolags sätt att arbeta med den interna kontrollen.Författarna använder sig av en kvalitativ metod där respondenter från tre företag intervjuades.Koden har ökat uppmärksamheten för den interna kontrollen inom byggbolagen, men den har inte förändrat själva arbetsprocesserna.

Denna studie syftar till att ge en fördjupning inom redovisning av immateriella tillgångar. Genom litteraturstudier samt intervjuer med revisorer kartläggs de problem som finns i nuvarande redovisningsregler och rekommendationer. En jämförelse med IAS 38 görs för att se om införandet av dessa regler minskat problemen. Alternativa lösningar diskuteras. Vid analys av ett företag är det viktigt att utomstående intressenter får information om de tillgångar, såväl materiella som immateriella eller finansiella, som finns i företaget.

Den ökade globaliseringen av kapitalmarknaden och det faktum att marknader numera integreras oberoende av landsgränser, har bidragit till att en harmonisering av redovisningsregler har blivit allt viktigare. Inkonsekvenser i redovisningen har historiskt resulterat i finanskriser och företagskandaler, som fått allvarliga konsekvenser. I syfte att minimera dessa redovisningsskillnader ingick den internationella standardsättaren IASB tillsammans med den amerikanska standardsättaren FASB ett gemensamt projekt. Projektet går under benämningen Norwalk Agreement och startades år 2002. Idag samarbetar IASB och FASB mot målet att öka jämförbarheten med den internationella redovisningen genom att utveckla en Enhetlig uppsättning av högkvalitativa redovisningsstandarder.

De nyttor som människan får direkt och indirekt från ekosystemen kallas ekosystemtjänster. Mänsklighetens påverkan på ekosystemen idag leder till degradering av tjänsterna och då mänskligheten ytterst är beroende av vad de tillför, är bevarandet av dessa tjänster viktig. Livscykelanalys, LCA, är ett väletablerat verktyg som används för att fastställa miljöpåverkan från olika produktprocesser men få ekosystemtjänster beaktas i LCA. Det finns därför ett behov av att vidare undersöka och utveckla möjligheterna att med livscykelbaserade metoder analysera påverkan på ekosystemtjänster.Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka om det är möjligt att integrera ekosystemtjänstbegreppet i LCA-metodik. Detta har kartlagts med hjälp av en fallstudie på pelletsproduktion, som bl.a.

Den privata sektorn har alltid sökt efter metoder för att effektivisera sin verksamhet och öka sin lönsamhet, detta har lett till att ekonomistyrningsmodeller har utvecklats. Sedan början av 1990-talet har även de icke-vinstdrivande organisationerna börjat snegla på den privata sektorns styrmodeller med en förhoppning om att kunna effektivisera sina organisationer. Denna nya trend med icke-vinstdrivande organisationer som anammar styrmodeller utvecklade för den privata sektorn kom att kallas New Public Management. Den kanske vanligaste styrmodellen de offentliga organisationerna tar till sig är The Balanced Scorecard eller balanserad styrning som den heter på svenska. Att många svenska offentliga organisationer väljer att implementera balanserad styrning är känt, däribland svenska landsting.

Hållbar utveckling och frågor rörande samhällsansvar har blivit en del av de vardagliga affärerna och det finns i dag en stor förväntan från kunder och andra intressenter att företag ska redovisa hur de aktivt arbetar med hållbar utveckling. Det övergripande syftet med denna rapport är att öka förståelsen för hållbarhetsredovisning inom skogsindustrin genom att identifiera centrala faktorer och utveckla en analysmodell. I rapporten jämförs och analyseras hållbarhetsredovisningarna som de tre största skogsbolagen i Norrbotten avgett; Billerud, Sveaskog och SCA. Datainsamlingen har skett genom intervjuer eftersom det ger en mer djupgående information från respondenterna, vilket passar studiens syfte. I sina hållbarhetsredovisningar rapporterar företagen om miljö, sociala samt ekonomiska faktorer.

Det är svårt att skapa en Enhetlig bild av en destination eller stad, och därför är det svårt att skapa ett destinationsvarumärke. Destinationens image, alltså hur folk ser på destinationen och uppfattar den, kan påverka varumärkets framgång, och även tvärtom. Hur påverkar en destinations varumärke destinationens image, och vice versa? Det är vår forskningsfråga i den här uppsatsen. Syftet är att öka förståelsen för hur en destinations image och varumärke hänger ihop och påverkar varandra.

Syftet är att studera vilka informations- och kommunikationskanaler som används inom SEB (centralt som lokalt) och vad desssyfte är; att undersöka hur centralt styrd den lokala internkommunikationen påbankkontoret i Halmstad är; vilken betydelse internkommunikationen har för SEB: s företagskultur (centralt som lokalt); vilken syn anställda har på kommunikation.Internkommunikation studeras ingående, därefter förhållandet mellankommunikation och information. Olika perspektiv för kommunikation och olikaformer för kommunikation kartläggs. Muntliga, skriftliga, elektroniska och enkombination av dessa kanaler diskuteras. Slutligen ges en beskrivning avkommunikationspolicy och dessutom ämnet företagskultur.Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom olika områden och nivåer på SEB har genomförts.Flera olika kommunikationsmönster och kanaler existerar i en organisation. Dock fungerar inte alltid samma kanal som Enhetlig spridningsväg på de olika nivåerna i organisationen.

Den svenska fastighetsmarknaden glöder. Bostadspriserna stiger så gott som i hela Sverige. Rådande låga ränteläge och lägenhetsombildningar är några faktorer som gör att allt fler aktörer, både köpare och säljare, kommer in i spelet och agera på en spelplan.Våra valda problemformuleringar är vilka har mest att vinna på olika budgivningsformer, följs de etiska riktlinjer av mäklare. Hur ser teknikutvecklingen ut samt hur ser köpare och säljare på budgivningsprocessen. Syfte med denna studie är att kartlägga budgivningsprocess ur fyra olika perspektiv samt att analysera skillnader och likheter i deras synsätt.Budgivningsprocessen är till sin natur sådan att olika aktörer agerar på samma spelplan men ur olika perspektiv.

SammanfattningSyfte: Under de senaste åren har medie- och kommunikationsforskare börjat tala om Internet som en revolutionerande kanal för de alternativa sociala rörelserna. Det finn's dock även forskare som varnar os's för att överdriva Internet's möjligheter att påverka attityder. Det är inte självklart att Internet skulle öka intresset och deltagandet i demokratiska processer. Denna uppsat's syftar till att studera hur och i vilken utsträckning de olika kommunikativa funktionerna på nätet använd's på sex utvalda sociala rörelser's hemsidor. Dessutom diskutera's ifall det i dagen's nätverkssamhälle finn's en Enhetlig rörelse som via Internet arbetar tillsamman's mot WTO och frihandel.Teori: Den teoretiska referensramen fungerar som vägledning till de centrala variablerna i informationssamhället.

Allén förklaras som en väg eller gata med planterade träd på båda sidor, vanligen i enkla rader men även flerdubbla led. Allén är en anläggning som innehåller minst 7 träd.?Alléerna anlades förr ofta för att genom hamling ge bonden djurfoder och bränsle?Alléerna anlades för att hindra jordflykt på skånska slätten.?Alléerna anlades för att ge en park eller ett slott en gedigen och praktfull utsmyckning som i sin tur visade makt och rikedom på 1600-1700-talet.?Alléerna anlades för att rama in vägen och ge resande en linje att hålla sig till vid dålig sikt men också att ge skugga och återhämtning för resande. Det kunde vara i en hälsopark på 1800-talet eller då man färdades på landsvägen med häst och vagn.?Alléerna anlades som en tydlig in/utfartslinje till en stad. Det har tydligt framkommit i litteraturen att allén delas upp i landsvägsalléer och parkalléer.

Det kan vara svårt för en kund att bedöma en sakförsäkring om kunden inte självförstår sig på alla aspekter av sakförsäkringen. Detta kan leda till att kunden inteagerar rationellt i sitt köpbeteende vilket försvårar situationen för försäkringsbolag attpositionera sig rätt för att skaffa sig en konkurrenskraftig position på marknaden. I våruppsats ska vi diskutera kundvärde hos en tjänst och hur varumärket spelar in närkunder bedömer detta värde. Denna studie är gjord på uppdrag av ICA och har i syfteatt undersöka vad kunder värderar i sina sakförsäkringar.Författarna som gjort studien har tre års akademisk ekonomisk erfarenhet ochkommer utnyttja sina kunskaper för att söka svar på frågor som rör kundvärde ochsakförsäkringar. Studien kommer att ha en deduktiv ansats där teorier och insamladdata jämförs för att få fram nya indikationer och resultat om det studerade problemet.Teorier har valts efter dess relevans till den valda frågeställningen.

Arbetet behandlar kyrkogårdens trädkrans utifrån förvaltningars arbete och erfarenheter med att förnya den. Trädkransarna anlades på kyrkogårdar från slutet av 1800-talet och in på 1900-talets början då man tänkte sig att träd runt kyrkogården skulle hindra sjukdomar från att spridas. Samtidigt förespråkade dåtidens trädgårdsideal symmetriska trädrader med jämna avstånd mellan träden. Trädkransen återfinns både i staden och på landsbygden och ofta i anslutning till en kyrkogårdsmur. Många av dessa trädkransar saknar idag träd som utgått på grund av ålder, sjukdomar och felaktig skötsel.