Denna studies syfte är att belysa hur ett urval av engelsklärare uppfattat hur undervisningen samt deras elever påverkats av införandet av betyg i årskurs 6. För att besvara detta användes kvalitativa intervjuer med fem lärare som satte betyg i engelska läsåret 2012/2013. Resultatet visar att införandet av betyg påverkat undervisningen så tillvida att de muntliga inslagen ökat eftersom förmågorna som ska bedömas kräver att eleverna ges förutsättningar att visa dessa. Resultatet visar även att införandet av betyg har ökat elevernas motivation till skolarbetet. De elever som riskerar ett lågt eller ett underkänt betyg uppvisar dock inte ökad motivation utan snarare sänkt.

Huvudsyftet med studien är att ta reda på hur språkbegåvade barn kan utmanas och utvecklas i Engelskundervisningen samt hur undervisningen kan utformas med tanke på just dessa barns behov och kapacitet. I den teoretiska bakgrunden relaterar jag till forskning om både begåvning och språkbegåvning. Här presenteras vad som kännetecknar ett begåvat respektive språkbegåvat barn, vilka behov dessa barn har och vilka betingelser som är viktiga att beakta i undervisningen. I denna del integreras även kopplingar till skolans styrdokument.I intervjustudien redovisas hur fyra verksamma lärare ser på begåvade barn och hur man kan utmana dem i engelska. I varje del av uppsatsen kretsar resonemanget kring undersökningens övergripande frågeställningar: Begåvade barn ? vilka är det? Vad behöver de begåvade barnen? Begåvade barn i Engelskundervisningen ? hur fungerar det? Hur kan man utmana/utveckla begåvade barn? Hur kan Engelskundervisningen utformas så att de begåvade barnen utmanas? Intervjudeltagarna förmedlar en viss oro kring de begåvade barnen situation i skolan och i resultatdelen redovisas deras synpunkter på vad som är bäst för de språkbegåvade barnen samt hur de anser att Engelskundervisningen kan utvecklas och förbättras.I diskussionen framgår att resultatet av intervjustudien inte går helt hand i hand med den forskning och litteratur som är relevant för studien.

Syfte och bakgrund: I Partille kommun tillämpas sedan flera år tillbaka kommunens Partillemodell, en uppdragshandling, vilken syftar till en kvalitetssäkring av skolans basämnen. Målet med modellen är att samla in information för att så tidigt som möjligt kunna fånga in och stödja de elever som är i behov av stöd, så att eleverna skall kunna uppnå kursplanernas mål i årskurs 9. Huvudsyftet är att analysera och undersöka data från screeningen i tre utvalda klasser, finna de elever som inte blev godkända på denna och försöka hitta orsakerna till underkända provresultat genom en analys av data samt en kvalitativ analys av intervjuer med pedagogerna. I förarbetet ligger även en analys av en enkätundersökning genomförd 2007 i kommunen, där fokus ligger på engelskämnets struktur i kommunen. Metod: Mitt val av metod är en tvärvetenskaplig analys, där den kvantitativa delen fokuserar på de givna resultaten från enkätundersökningar och screening resultat.

This study is about the use of textbooks in teaching English as a second language and about teachers? attitudes and opinions of using textbooks during lessons. The aim of the study is to receive a deeper understanding of the use of textbooks in English teaching and to learn about why teachers choose whether to use the textbook approach or not. The study contains an analysis of the textbooks the teachers in our study used. The analysis shows the actual content and the types of texts together with the design and the structure of the textbooks.

Denna uppsats undersöker hur lärare som undervisar i grundskolans tidigare år resonerarkring verbal kommunikation i sin undervisning i ämnet engelska. Intervjuade lärare är allasituerade på olika skolor i en mellanstor stad i sydvästra Sverige. Studien ämnar synliggöralärares resonemang kring huruvida deras tidigare erfarenheter påverkar den verbalakommunikationen i deras Engelskundervisning. Undersökningen har utförts utifrån kvalitativmetod med hermeneutisk fenomenologisk ansats. Utifrån kvalitativa intervjuer har kunnattolkas hur lärarnas tidigare erfarenheter, förväntningar på eleverna och uppfattning om sinundervisning med fokus på den verbala kommunikationen ser ut och hur detta har påverkathur lärarna resonerar.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur niondeklassare ser påförhållandet mellan svenskan, engelskan och de främmande språken i skolan.Jag ville belysa elevernas egna funderingar kring vikten av att läsa svenska iskolan och sätta svenskan i förhållande till andra språk, framförallt engelskan.Jag ville också undersöka lärarnas syn på språkpolitik och huruvida denengelska forskaren David Graddols bild av engelskans framtid i boken EnglishNext ligger i linje med elevernas och lärarnas bild. Genom dessa undersökningarhoppades jag kunna säga något om svenskans framtid inom skolan. För attkunna svara på mina frågor genomförde jag intervjuer med niondeklassare frånvästra och centrala Göteborg. Jag intervjuade även språklärare.Jag kunde dra flera intressanta slutsatser av min undersökning. Det var tydligtatt eleverna i skolan från västra Göteborg ansåg att engelskan var det viktigastespråket i skolan medan man i centrala Göteborg ansåg att svenskan var detviktigaste språket.

Datorn är ett av skolans viktigaste verktyg ? både idag och i framtiden och inte minst i Engelskundervisningen. Detta examensarbete syftar dels till att undersöka huruvida eleverna ser någon skillnad i undervisningen när de nu har tillgång till en personlig dator jämfört med tidigare och dels till att undersöka och belysa hur lärare respektive elever resonerar kring datorns användning och betydelse i Engelskundervisningen på en gymnasieskola. Det senast nämnda syftet kan ses som det huvudsakliga då det just nu satsas mycket pengar på att förnya de digitala verktygen i skolorna vilket gör kombinationen dator och undervisning väldigt aktuell och viktig att granska. Forskare som Martin Tallvid och Agnes Kukulska-Hulme diskuterar ämnet flitigt och lägger vikt vid hur man i skolan ska inkorporera digitala medier, såsom datorn, i undervisning för att utveckla elevers tänkande och agerande och inte endast använda datorn som ett hjälpmedel.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka påverkansfaktorer som blir synliga i lärares resonemang kring bedömning av läsförståelse i engelska. De påverkansfaktorer som ligger i fokus i studien är de tankestilar som förs ut till lärare via läroplan och nationella prov, men även andra påverkansfaktorer kommer att studeras. Studien syftar även till att undersöka hur lärarna förhåller sig till de tankekollektiv som finns kring de olika tankestilar som urskiljs i deras resonemang. Den teoretiska utgångspunkten är att det inom institutioner finns tankestilar som styr människors sätt att handla. De som styrs av samma tankestil ingår i ett tankekollektiv.

I detta examensarbete diskuteras frågor kring lärares val av läromedel igymnasieskolans Engelskundervisning. Läroboken har en mycket stark roll inom skolan,framför allt inom språkundervisningen, även om lärarna är fria att välja att arbeta utanen lärobok. Syftet med detta examensarbetet är att studera varför lärare väljer att arbetamed en lärobok, eller varför de väljer att arbeta med annat material i sin undervisning.Tanken är att diskutera vilka eventuella för- och nackdelar en lärobok har framför andraläromedel och förklara dess popularitet.I examensarbetet presenteras tidigare forskning inom ämnet, samt annan litteraturkopplat till området, följt av egen datainsamling i form av intervjuer. Den tidigareforskningen visar på att en stor del av lärarna arbetar med lärobok, och att läroboken isig är kritiserad, men även nödvändig för många. Läroboken fungerar som stöd ochskapar ordning och struktur som är oerhört viktig för många elever och lärare.Den litteratur och forskning som presenteras fungerar som inramning av ämnet ochlägger grunden för diskussionen och de intervjuer som presenteras i examensarbetet.Intervjuerna ger möjligheten att studera fyra lärare med olika lång erfarenhet inom yrketoch på så vis få en inblick i deras arbete och vardag inom gymnasieskolan.