En elevs karriärutveckling hänger samman med hur dennes utbildning och arbetsliv formas i relation till varandra. Syftet med studien var att få mer kunskap om hur lärare och studie- och yrkesvägledare vid skolor tillhörande skolformen Lärvux förbereder elever i övergången från studier till arbetsliv och vad som eventuellt kan hindra och begränsa deras arbete. En kvalitativ ansats har utförts där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med både studie- och yrkesvägledare samt lärare på Lärvux. Resultatet visar att skolorna använder olika arbetsformer i förberedelserna. Detta utmärks vid upprättande av individuella studieplaner, vägledningssamtal med eleven, erbjudande av lärlingsutbildningar, marknadsföring av eleven och skolan, samt samverkan med olika aktörer i och utanför skolan.

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på hur några lärare som arbetar i grundskolans tidigare år ser på användandet av engelsk skönlitteratur i undervisningen samt hur denna definieras och används.Arbetet är ett kvalitativt arbete och datainsamlingen har skett genom intervjuer, observationer samt utvärdering och reflektioner av egen undervisning inom ämnesområdet. Valet att kombinera olika metoder har tillfört arbetet ett ytterligare djup vid analysen. Att genomföra egen undervisning har bidragit till större insikt kring de resultat som framkommit genom de övriga datainsamlingarna och jag upplever att jag kunnat sätta detta i relation till informanternas egna upplevelser. Resultat av samtliga undersökningar pekar på att användandet av engelsk skönlitteratur redan från grundskolans tidiga år är möjlig och att skönlitteraturen kan vara fördelaktig i språkutvecklande syfte. Resultaten pekar även på att definitionen av vad som är skönlitteratur och hur man arbetar med den skiljer sig åt mellan respektive informanter. En slutsats man kan dra av arbetet är att användandet av läromedel och icke autentiska texter är vanliga i Engelskundervisningen i grundskolans tidiga år..

The aim of this study was to describe and analyze if and in that case how project Speaking English contributes to improved skills in English to pupils in reading and writing difficulties. The project started out in order to give pupils in reading and writing difficulties an alternative to the regular English teaching. The study was carried out in two nine-year compulsory schools. We have conducted interviews with both teachers and pupils to see what they think about the project. According to the teachers we interviewed Speaking English contribute to improved skills for the pupils and they also believe that their chances to pass the 9th grade will increase.

El objetivo de este estudio es conocer las experiencias de la enseñanza de lenguas extranjeras de cinco profesores, tres españolas y dos suecos, quienes trabajan en sus respectivos países. Las preguntas de la investigación tienen que ver con las condiciones de la enseñanza de las lenguas extranjeras, las estrategias y los pensamientos que tienen los profesores sobre su propio uso de lengua meta en clase, lo que dicen los profesores del estudio, qué hacen para dar la oportunidad a sus alumnos, escuchar y hablar la lengua meta en clase. Los métodos son entrevistas y encuestas. El resultado revela que existen varios factores que pueden estimular un aprendizaje exitoso de la lengua extranjera, que los profesores eligen qué lengua usar según la situación, que los alumnos escuchan la lengua meta principalmente a través de los profesores. Además se nota una clara diferencia en la forma en la que los profesores de los dos países organizan sus respectivos ejercicios de conversación.

Syftet med detta arbete var att redogöra för de för- och nackdelar som finns med att använda autentisk engelskspråkig skönlitteratur i undervisningen i engelska på mellanstadiet. Jag ville se om skönlitteratur kan vara ett möjligt alternativ, eller ett komplement, i dagens språkundervisning. En stor del av arbetet grundar sig på litteraturstudier. Jag har även valt att basera mitt arbete på en praktisk del, då jag själv testat att arbeta med engelskspråkig skönlitteratur i en årskurs sex. Resultaten av denna testperiod grundar sig dels på mina egna observationer men även på utvärdering av arbetet i klassen, enkätfrågor, kortskrivning om läsningen samt även djupare intervjuer med fyra elever.

Denna studie har utgått från kvalitativa intervjuer med sju lärare från Kalmar län för att kartlägga lärarnas upplevelser och erfarenheter av IKT i engelskkundervisningen på gymnasiet. Det var undersökningens syfte att ta reda på varför lärarna väljer, respektive inte väljer att använda IKT i Engelskundervisningen för att belysa lärarnas ställningstaganden ur både ett postmodernt och sociokulturellt perspektiv.Undersökningen visar att samtliga lärare använder IKT i Engelskundervisningen samt är positivt inställda till användandet av denna. Resultatet indikerar dock att ålder, personlighet och intresse är betydande faktorer för till vilken omfattning som lärarna väljer att integrera IKT i sin undervisning samt gå på kompetensutveckling inom området. Resultatet indikerar även att lärarna upplever att det är tidskrävande att använda sig av IKT samt problematiskt när tekniken inte fungerar som den ska vilket kan leda till en intensifiering av lärares arbetstid. Vidare visar denna studie att majoriteten lärare använder sig av IKT i Engelskundervisningen i form av ett verktyg för problemlösning och informationssökning och inte som en arena för kommunikation, samarbeten och kulturmöten..

Steen, Karl (2010). Engelska som demokratiämne: En analys av två läroböcker. (English as a Subject that Promotes Democracy: An Analysis of two Textbooks). Skolutveckling och ledarskap, Examensarbete, Lärarutbildningen 90hp, Malmö högskola. Syftet med föreliggande uppsats är att granska två läromedel i engelska för gymnasieskolans kurs A i förhållande till perspektivet engelska som demokratiämne. Jag har valt textanalys som metod.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka relationen mellan några av de engelska texter elever på grundskolan i årskurs 8 möter i sin vardag och de texter de möter i skolans Engelskundervisning och vad det kan få för betydelse för undervisningen i skolan.Följande frågeställningar ligger till grund för undersökningen:? Vilka olika slags engelska texter möter elever i sin vardag?? Vilka slags texter möter de i skolans undervisning?? Vilka likheter och olikheter finns det mellan den engelska eleven möter utanför skolan med den engelska de möter i skolan?? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att eleverna möter mycket engelska utanför skolan? ? Vilka kan konsekvenserna tänkas bli för undervisningen i engelska i skolan? Den metod jag använde mig av var en enkätundersökning med 22 elever från ?Fast Track-klass? årskurs 8 klass och sedan jämföra resultat med en undersökning som Skolverket genomfört och som heter English ? here and there and everywhere.De resultat jag kom fram till var att eleverna har väldigt mer kontakt med engelska utanför skolan än i skolan. Eleverna ser mycket ofta på engelskspråkig TV/video, kassetter/CD och film med eller utan svensk textremsa. Eleverna lyssnar på enormt mycket musik med engelska texter varje vecka. Engelska är också det dominerande språket på Internet och i dataspel vilket spelar en stor roll i ungdomarnas kultur idag..

Bland annat Dysthe (1996) och Tornberg (2000) förespråkar en flerstammig klassrumsinteraktion där en monologisk kommunikation med en lärare som överfor kunskap till eleverna ersätts med en dialogisk kommunikation där elevers röster blir hörda och integrerade i undervisningen. Därav behöver läraren ställa så kallade autentiska frågor ? frågor som söker en tolkning, erfarenhet, åsikt, känsla eller annan information av den tillfrågade och som inte har något givet rätt eller fel svar som den som ställer frågan känner till i förvag. Autentiska fragor i språkundervisningen förespråkas också av bland annat Brock (1986), som menar att en klassrumsinteraktion med få autentiska frågor leder till att eleverna lär sig en engelska som är radikalt annorlunda från den verkliga världens engelska. Men det är inte bara läraren som står för alla frågor i klassrummet ? även läromedel står för en stor del av de frågor som eleverna stöter på i undervisningen.

Läroplanen (Lpo94) förespråkar en tidig start i engelska i grundskolan med den kommunikativa inlärningsstilen som fokus. I de lokala ämnesplanerna för den studerade kommunen har lärarna som mål att eleven ska kunna förstå enkla instruktioner och beskrivningar som ges i lugnt tempo och tydligt tal för eleven inom välbekanta områden.Syftet med detta arbete är att titta på när Engelskundervisningen startar på skolorna i en mindre kommun i södra Sverige. Vi kommer också att titta på vad läraren gör i den tidiga undervisningen, hur de går tillväga och hur lärarnas kompetens i engelska ser ut.Frågeställningarna är följande:- När börjar lärarna med Engelskundervisningen i den undersökta kommunen?- Hur genomförs den tidiga Engelskundervisningen?- Vilken kompetens i engelska har de undervisande lärarna?För att besvara dessa frågeställningar gjordes en enkätundersökning på de elva skolorna i kommunen, varav fjorton lärare som undervisar i engelska i grundskolans tidiga skolår besvarade enkäterna. Vi ville även ha djupare inblick i ämnet och genomförde då intervjuer med åtta lärare och två rektorer i samma kommun.Resultatet av undersökningen visar att i den undersökta kommunen börjar eleverna med engelska i grundskolans år 1 eller år 2.

Syftet med vår studie är att ge en fördjupad förståelse av hur elever i läs- och skrivsvårigheter lär in ett nytt och främmande språk som engelska. Studien syftar även till att belysa skillnaden mellan inlärningen av engelska hos en elev i läs- och skrivsvårigheter och hos en elev utan läs- och skrivsvårigheter. Litteraturgenomgången ger en bakgrund och en förståelse av problemområdet som sedan fördjupas i en kvalitativ undersökning.Kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare och specialpedagoger som är väl insatta i läs- och skrivsvårigheter och hur språkinlärning går till för elever i och utan dessa svårigheter.Resultatet av studien visar att det är mycket svårt för elever i läs- och skrivsvårigheter att lära in ett nytt och främmande språk. Dessa elever behöver därför en anpassad undervisning där deras behov och förutsättningar tas i beaktning. Tillgång till kompensatoriska hjälpmedel, som exempelvis datorn, är av stor vikt vid dessa elevers inlärning.

Det övergripande syftet med studien var att kartlägga attityder och åsikter kring användningen av svenska och engelska inom engelsksundervisningen på gymnasiet. Studien bestod av två delstudier; en vars syfte var att redogöra för lärarnas åsikter och attityder till undervisningsspråket i Engelskundervisningen, deras användning av svenska och engelska under engelsklektionerna samt hur de tolkade läroplanens direktiv om språkbruket. Den andra delstudien syftade till att redogöra för elevernas attityder och åsikter till bruket av undervisningsspråket samt deras uppskattade användning av svenska och engelska under lektionerna. Studierna genomfördes med hjälp av två enkätundersökningar som besvarades av 29 engelsklärare och 253 gymnasieelever vid totalt nio olika gymnasieskolor i en mellanstor stad i Sverige. Resultaten visade att lärarna och eleverna var positivt inställda till ett dominant målspråksanvändande i Engelskundervisningen samt att samtal om betyg och bedömning var ett sammanhang där båda parterna ofta använde svenska.

Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ?Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i Engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning.

Studien belyser och diskuterar hur undervisning i engelska inom grundskola och gymnasium samt antagningsregler till högskola kan påverka möjligheten att utbilda sig i tekniska ämnen för personer med dyslexi. Studien belyser att det finns en hel del som tyder på att undervisningen i engelska i grundskola och gymnasium ofta inte är anpassad till de elever som har fonologiska svårigheter, och att detta kan få avgörande betydelse för deras framtid.I en första delstudie görs en enkätundersökning bland engelsklärare i grundskola och gymnasium för att se om de har goda möjligheter att undervisa elever med dyslexi. Undersökningen visar bland annat att det har funnits brister på lärarhögskolor när det gäller utbildningen om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.81 % av de 33 lärare som har engelska i sin utbildning svarar att de inte har fått kunskap om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi som hjälper dem i undervisningen i engelska. Undersökningen visar också att flera kommuner inte ger lärarna den fortbildning de behöver och att många lärare upplever en vardag med tidsbrist, för få alternativa verktyg och för stora undervisningsgrupper.I en andra delstudie belyses framgångsfaktorer i engelska för elever med dyslexi. Fyra högskolestudenter som har dyslexi djupintervjuas, samtliga går fjärde året på utbildningen till civilingenjör. Två av studenterna har MVG i engelska B från gymnasiet och två har inte läst engelska B.I en tredje studie görs en jämförelse mellan gymnasiebetygen i engelska för 30 studenter med dyslexi på civilingenjörsprogrammet och en kontrollgrupp.

För att kunna ge en djupare förståelse för jämställdhetsfrågan i läromedel samt hur detta kanpåverka elever och lärare innehåller den här uppsatsen en genusanalys av Good Stuff (2002)och Wings (2008), två av de vanligaste läromedlen i engelska för svenska elever i årskurs 7.Böckerna har analyserats utifrån tre aspekter: representation av män, kvinnor ochtranspersoner, adjektiva beskrivningar av manliga och kvinnliga karaktärer samt manliga ochkvinnliga karaktärers sysselsättningar. Gällande representationen kunde urskiljas att bådaböckerna hade en ojämlik fördelning av manliga och kvinnliga karaktärer där samma resultatäven kunde urskiljas i antal kända män och kvinnor benämnda i böckerna. Genom attklassificera adjektiv i de två läromedlen visade Good Stuff större skillnad i manliga ochkvinnliga beskrivningar än vad Wings gjorde. Genomgående kunde analysen visa attkvinnliga karaktärer oftare beskrivs med adjektiv betecknande skönhet än de manligakaraktärerna, medan manliga karaktärer oftast beskrevs med adjektiv betecknande mentalkapacitet och situation. Gällande de sysselsättningar som karaktärerna ägnar sig åt i respektivebok stämmer analysresultatet i stor del överens med de stereotypa bilderna av sysselsättningarsom tidigare forskning kunnat urskilja.