Detta kandidatarbetet Àr utfört pÄ ett bolag som verkar i telekommunikationsbranschen. Operatörerna pÄ kundtjÀnst arbetar med att ta emot samtal frÄn Telekombolagets kunder, hjÀlpa dem med att lösa problem och ge tips och rÄd. En viktig del av arbetet Àr att operatörerna gör en analys av kunden för att kunna ge bÀsta möjliga rÄd. Rapporten behandlar hur en del av ett textbaserat program kan omarbetas till en grafisk applikation. Etnografiska metoder, i form av observationsstudier och intervjuer, och designtekniker, i form av mockup- och prototypmöten, har anvÀnts tillsammans med anvÀndarna av programmet.

B-uppsatsens syfte Àr att analysera hur Abecita genom en mÀrkesutvidgning kan utvecklas för att nÄ ett nytt segment som skall utgöras av den unga trendiga kvinnan. Litteratur kring redan existerande uppbyggnad av varumÀrkens identitet och image har studerats för att efter ovan nÀmnda riktlinjer kunna presentera den unga trendiga kvinnan hos Abecita. Sortimentanalyser och trendanalyser av material och snitt som skulle kunna anvÀndas i underklÀder för att attrahera en mer ungdomlig mÄlgrupp ligger ocksÄ till grund för produktutvecklingen. Engelsk titel: Product development through brand extension- how Abecita can reach a younger target groupEngelska nyckelord: product development, brand extension, line extension, product segment, underwearSammanfattning pÄ engelska: The essay aims to analyse how Abecita through a brand extension can be developed to reach into a new target market that will consist of the young trendy woman. In order to theoretically design a new market, literature on existing brand image and identity have been studied in order to find the young trendy woman at Abecita.

År 2011 uppgick antalet personer som suiciderat i Sverige till 1387. Studier visar att den suicidbenĂ€gna patientens första kontakt med sjukvĂ„rden Ă€r avgörande för hur det kommande vĂ„rdförloppet kommer att utvecklas. Ambulanspersonal Ă€r en av mĂ„nga yrkesgrupper som möter suicidbenĂ€gna patienter. Studier visar Ă€ven pĂ„ att om patienten möts av dĂ„liga attityder sĂ„ kan det medföra negativa konsekvenser för patienten. Syftet med studien var att översĂ€tta, re översĂ€tta och validera en engelsk enkĂ€t: the Suicide Behavior Attitude Questionnaire (SBAQ): för anvĂ€ndning i den svenska ambulanssjukvĂ„rden.

En betydelsefull period i mÄnga tonÄringars liv Àr gymnasietiden. AvgÄngsbetygen i gymnasiet spelar en viktig roll för framtida möjligheter att vÀlja yrke eller komma in pÄ universitet eller högskola. Kontexten kan vara avgörande för hur sjÀlvbilden utvecklas. Syftet med studien var att se om det fanns en skillnad mellan pojkar och flickor i den sena adolescensen angÄende self-esteem, self-efficacy och sensitivity to criticism. Speciellt intressant var att se eventuella samband mellan dessa psykologiska fenomen och betygen i engelska, matematik och idrott/hÀlsa samt programvalet.

Skönlitteratur Àr ett naturligt inslag i svenskundervisningen, men hur Àr det i Àmnena engelska, moderna sprÄk, historia, religionskunskap och samhÀllskunskap? Genom en granskning av kursplanerna konstateras att det finns mÄnga öppningar för de lÀrare som Àr intresserade av att arbeta med litteratur i klassrummet, men Àr detta praxis ute pÄ skolorna? Vilka attityder finns egentligen bland lÀrare och elever vad gÀller att anvÀnda just litteraturlÀsning som ett alternativt undervisningsinslag? Denna uppsats behandlar bland annat dessa frÄgor. FrÄn enkÀtundersökningar som besvarats av lÀrare och elever ges en bild av vilka attityder som finns kring anvÀndandet av skönlitteratur i olika Àmnen pÄ grundskolans senare del samt gymnasieskolan. Syftet Àr att se mellan vilka Àmnen ett samarbete, dÀr skönlitteraturen fungerar som grund, Àr rekommenderbart utifrÄn olika aspekter. UtgÄngspunkten för undersökningen Àr att skönlitteratur Àr en bra kunskapskÀlla, vilket stöds av den forskning som presenteras i uppsatsen.

För att se hur olika skopoi pÄverkar en översÀttning översattes en kÀlltext parallellt med vardera sitt specifika skopos. En facktext om vikingarna i Irland pÄ 800-talet översattes dels för publicering i en fackbok, dels för publicering i en populÀrvetenskaplig tidskrift. För att analysera översÀttningsprocessen under de tvÄ översÀttningarna registrerades det som Christiane Nord (2005) kallar loopar, Äterkopplingar under översÀttningsprocessen nÀr ny kunskap krÀver en omformulering av strategin. I en egen metodutveckling av Nords modell registrerades och kategoriserades looparna. Den kvantitativa studien visar att klart flest loopar intrÀffar i inlednings- och avslutningsskedet av översÀttningen, oavsett skopos.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur elever med utlÀndsk bakgrund klarar sig i skolan i England jÀmfört med Sverige. Syftet Àr ocksÄ att se om olika undervisningssÀtt leder till olika resultat. För att besvara syftet har vi valt att göra en komparativ undersökning dÀr vi jÀmför svenska och engelska skolor med hjÀlp av observation. Uppsatsen bestÄr av bakgrund dÀr vi beskriver hur de bÄda skolsystemen Àr uppbyggda. Sen kommer en jÀmförelse av observationerna vi gjort i de bÄda lÀnderna.

Uppsatsen behandlar anvÀndandet av videotext som text i egen rÀtt med syfte att undersöka huruvida Utbildningsradions skolprogram kan vara till nytta för eleverna. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande Àr lÀmpligt eftersom avkodning av text Àr en aktiv process dÀr lyssnaren interagerar med texten för att skapa mening och dÀrmed lÀrande.SprÄkforskning och forskning kring anvÀndandet av audiovisuell text visar att engelsktextade och nivÄanpassade program effektiviserar ordinlÀrningen hos eleverna. Tidigare forskning tyder pÄ att det finns en koppling mellan top-down- respektive bottom-up-strategier i vÀxelverkan vid lÀsning, och videotextens möjligheter att presentera en tydligare helhet med fler möjligheter att associera ords betydelser till ljud, bild, kÀnsla och liknande. Undersökningen jÀmför om ordinlÀrningen utifrÄn en videotext ger mer eller mindre behÄllning Àn ordinlÀrning utifrÄn en tryckt text. Först gjordes ett förtest av de tillhörande ordlistorna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka talet om fortbildning i en fortbildningskatalog som riktar sig till sprÄklÀrare pÄ gymnasienivÄ. Vi har fokuserat kurser som riktar sig till lÀrare med engelska som undervisningsÀmne. UtgÄngspunkten för vÄr studie Àr frÄgan om vilken syn pÄ fortbildning och kunskap som kommer till uttryck i materialet och vem som vinner mest pÄ fortbildningen: den enskilde individen eller kollektivet? Vi tror att det sÀtt pÄ vilket ett fortbildningsmaterial presenteras kan pÄverka hur materialet anvÀnds, och dÀrmed fÄ konsekvenser för bÄde lÀrare och elever. Vi vill utveckla ny kunskap om fortbildning och Àven bidra med en referenspunkt, en ögonblicksbild, för vidare forskning pÄ omrÄdet.Genom att presentera en historisk tillbakablick av fortbildningen av lÀrare i Sverige frÄn mitten av 1800-talet och fram till idag, 2007, placerade vi vÄr uppsats i en kontext ur vilken vi hÀmtade utgÄngspunkterna för vÄr undersökning.

SammandragUppsatsen behandlar dansk-svensk sprĂ„kkontakt i Öresundsregionen, bland annat pĂ„ internet. Arbetet har ett tudelat syfte och huvudfrĂ„gorna har varit följande: Vilken bild fĂ„r man av dansk-svensk sprĂ„kkontakt genom Öresundsanknutna webbplatser? Vilken bild fĂ„r man av dansk-svensk sprĂ„kkontakt genom transnationella nĂ€tverkssamarbeten i Öresundsregionen?I ett första skede har nitton dansk-svenska webbplatser studerats och de har fördelats pĂ„ tre kategorier: Intresseorganisationer, Utbildningsanordnare samt Information och marknadsföring.KartlĂ€ggningen visar att intresseorganisationer i hög utstrĂ€ckning anvĂ€nder sig av grannsprĂ„k medan utbildningsanordnarna oftare har engelska som sprĂ„k pĂ„ webbplatsen. I kategorin Information och marknadsföring tycks sprĂ„kvalet vara mĂ„lgruppsanpassat d.v.s. svenska anvĂ€nds till svenskar och danska till danskar.Den andra delstudien Ă€r en nĂ€rstudie av ett dansk-svenskt scenkonstprojekt.

Uppsatsens syfte var att genom en kvalitativ undersökning utröna ensamkommande barns förvÀntningar före flykten, deras tankar om sprÄk, sprÄkinlÀrning och huruvida dessa förvÀntningar uppfylls eller förÀndras efter permanent uppehÄllstillstÄnd i Sverige samt om tankarna om sprÄk förÀndrats. De sex pojkar som intervjuas i studien kommer frÄn Afghanistan, Somalia och Kamerun och hade olika livserfarenheter innan flykten. Uppsatsen visar att förvÀntningarna förÀndrades i och med det faktum att de fick lov att börja skolan nÀr de kommit till Sverige nÄgot som de inte hade kunnat förestÀlla sig. NÄgra informanter, vilka var analfabeter, har Àven fÄtt en för dem helt ny identitet i den bemÀrkelsen att de nu mera ser sig sjÀlva som lÀsande och skrivande mÀnniskor vilket de inte hade kunnat förestÀlla sig tidigare. De som inte gÄtt i skolan tidigare i sina hemlÀnder och inte kan nÄgot annat sprÄk Àn sitt modersmÄl tycker att det Àr besvÀrligt att lÀra sig svenska, det kÀnns mÀrkligt i munnen att uttala ord och meningar pÄ svenska.

Att allt fler och fler multinationella företag tar sig ut pÄ marknaden Àr ingen nyhet, det harpÄgÄtt under flera Är, trots detta Àr det fortfarande ett högaktuellt Àmne att forska kring dÄ flerafrÄgetecken fortfarande kvarstÄr.Teorin talar för stora skillnader inom den nationella kulturen mellan de utvalda lÀnderna,England, Spanien och Sverige. Men pÄvisar Àven att Spanien skiljer sig ytterligare frÄn bÄdeEngland och Sverige som dÄ har mer gemensamt.Uppsatsen undersöker teorins respektive vÄra intervjuobjekts syn pÄ detta. Studien bygger pÄen kvalitativ ansats med hjÀlp av intervjuobjekt frÄn tre olika företag; Lear Corporation iSverige, Mtorres i Spanien och Worcester Bosch Group i England. Empirin vi samlat in frÄndessa företag jÀmfördes med teorin vi lÀst pÄ och dessa jÀmförs i en analys och som följs avett slutsatsavsnitt.Undersökningen har funnit kulturella faktorer som bidrar till att pÄverka ledarskap och attdessa faktorer pÄverkar ledarna beroende pÄ vilken kultur de kommer frÄn. Vidare fann vi attdet svenska och engelska ledarskapet Àr mer likasinnade, i förhÄllande till det spanska somskiljer sig en aning frÄn de tvÄ övriga.

Syftet med studien var att undersöka vilka försök som gjorts för att minska förekomst av trycksÄr samt att undersöka vÄrdpersonalens följsamhet till trycksÄrsförebyggande riktlinjer. Studien utfördes som en litteraturstudie och bygger pÄ resultatet frÄn 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes via databaserna Cinahl och PubMed. För att inkluderas i studien skulle de vara publicerade mellan 2005 och 2010, skrivna pÄ engelska eller svenska, vara relevanta för Àmnet samt tillgÀngliga i fulltext. En sammanfattning av huvudresultatet visade att de flesta försök som gjorts för att minska förekomst av trycksÄr innebar en implementering av nya riktlinjer.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa patientens, nÀrstÄendes samt sjuksköterskans upplevelser av palliativ vÄrd, för att förbÀttra kvaliteten pÄ omvÄrdnaden. Litteraturen söktes genom Högskolan Dalarnas databaser samt frÄn tillgÀngliga e-tidskrifter. Till resultatdelen valdes 19 vetenskapliga artiklar i huvudsak frÄn Europa, men Àven USA, skrivna pÄ engelska. För att bedöma artiklarnas trovÀrdighet granskades dessa med hjÀlp av tvÄ granskningsmallar. I resultatet framgick att patienter upplevde det viktigt att behÄlla kontrollen över sitt liv trots sjukdomen.

Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.