Uppsatsens syfte var att genom en kvalitativ undersökning utröna ensamkommande barns förvÀntningar före flykten, deras tankar om sprÄk, sprÄkinlÀrning och huruvida dessa förvÀntningar uppfylls eller förÀndras efter permanent uppehÄllstillstÄnd i Sverige samt om tankarna om sprÄk förÀndrats. De sex pojkar som intervjuas i studien kommer frÄn Afghanistan, Somalia och Kamerun och hade olika livserfarenheter innan flykten. Uppsatsen visar att förvÀntningarna förÀndrades i och med det faktum att de fick lov att börja skolan nÀr de kommit till Sverige nÄgot som de inte hade kunnat förestÀlla sig. NÄgra informanter, vilka var analfabeter, har Àven fÄtt en för dem helt ny identitet i den bemÀrkelsen att de nu mera ser sig sjÀlva som lÀsande och skrivande mÀnniskor vilket de inte hade kunnat förestÀlla sig tidigare. De som inte gÄtt i skolan tidigare i sina hemlÀnder och inte kan nÄgot annat sprÄk Àn sitt modersmÄl tycker att det Àr besvÀrligt att lÀra sig svenska, det kÀnns mÀrkligt i munnen att uttala ord och meningar pÄ svenska.

I uppsatsen undersöks om kÀrnÀmneslÀrare upplever skillnader, och i sÄ fall vilka skillnader, i sin undervisning beroende pÄ om de undervisar i klasser frÄn studieförberedande eller yrkesförberedande program. Det undersöks Àven vad lÀrare anser vara orsaken till dessa skillnader.  Inledningsvis ges bakgrunden till den gymnasieskola vi har i dag, med en kort sammanfattning av den kommande reformen GY 2011. DÀrefter följer en redovisning av tidigare forskning. Materialet har tillkommit genom ett enkÀtutskick till 60 stycken kÀrnÀmneslÀrare som undervisar i Akurserna i Àmnena svenska, engelska, matematik, samhÀllskunskap och idrott&hÀlsa. Det har sammanstÀllts, analyserats och redovisats huvudsakligen kvantitativt, men med kvalitativa inslag.

Syftet med studien Àr att studera populÀrmusikens pÄverkan och dess betydelse för elevers identitetsskapande och hur pedagoger kan frÀmja elevernas intresse för musik i en fritidsverksamhet. Metoden bygger pÄ gruppintervjuer och de har bearbetats kvalitativt. Gruppintervjuerna genomfördes med sammanlagt 12 elever som fördelades pÄ tvÄ grupper, med sex deltagare i varje grupp. Eleverna tillhörde samma fritidshem och de gick i Ärskurs 3. De resultat som visade sig i undersökningen Àr att eleverna var mycket medvetna om vad som Àr populÀrt och inte populÀrt.

The aim of the study is to show how a selected part of the European Language Portfolio, ELP, can support the assessment process for teachers. All the checklists at level A1 and My Language Goals from the Language Biography, a part of the ELP, are implemented and communicated in teaching in a 4th grade class of students. Two teachers are interviewed and both of their classes are compared in the study. One group worked for two weeks with the selected part of the Language Portfolio and the second group followed the regular curriculum for the same period of time. The teachers are interviewed before and after the ELP through support of mind maps.Results show that by using checklists at level A1 and My Language Goals students become aware of their own learning process.

Detta Àr en uppsats som tar upp nÄgra elevers perspektiv pÄ sin skolgÄng. Jag har intervjuat Àldre personer som berÀttar hur det var att vara elev förr i tiden. Det Àr totalt fem intervjuer och de berÀttar om sin skolgÄng frÄn 1920-1990-tal. Dessa berÀttelser har jag jÀmfört med en enkÀtundersökning och en observationsundersökning av elever som gÄr i skola idag. Fokus ligger pÄ tre frÄgestÀllningar vilka behandlar miljön i skolan, elevinflytandet och vilka skolÀmnen eleverna har och hade i skolan.

Abstrakt Studiens fokus ligger pÄ att beskriva hur och varför sprÄklÀrare i engelska, svenska samt svenska som andra sprÄk pÄ grundskole- och gymnasienivÄ anvÀnder pedagogiskt drama som metod i sprÄkundervisningen. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur sprÄklÀrare kopplar drama som metod i sprÄkundervisningen till lÀroplanen. Resultatet av undersökningen visar att sprÄklÀrarna anvÀnder metoder som grundövningar, samarbetsövningar, rollspel, improvisationer samt dramatisk gestaltning. Vidare visar undersökningen  att  sprÄklÀrarna anvÀnder dramametoder i sprÄkundervisningen för att det engagerar och utvecklar deras elever pÄ ett djupare plan och för att kunskap, förstÄelse och insikt för sprÄklÀrandet nÄs genom aktiv handling och konkreta erfarenheter. SprÄklÀrarna anvÀnder drama som metod i sprÄkundervisningen vid socialisering av grupper, stÀrkande av identiteter och fördjupad kommunikation elever emellan.

Bakgrund: Att bli förÀlder inebÀr stora förÀndringar. Den sexuella relationen hos blivande och nyblivna förÀldrar Àr av medicinsk och psykologisk betydelse. Sexualiteten Àr en psykologisk resursfaktor som kan höja parets och individens livskvalitet. Syfte: med litteraturstudien var att belysa barnafödandets inverkan pÄ sexlivet och barnmorskans stödjande roll. Metod: Den valda metoden var en litteraturstudie och baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar publicerade pÄ engelska eller svenska mellan 1990 och 2006.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vuxna andrasprÄksstuderandes attityder till svenska sprÄket, deras upplevelse av den kommunikativa förmÄgan pÄ svenska samt deras bedömning av modersmÄlets inverkan pÄ svenskinlÀrningen. I studien medverkar sex informanter som alla har skilda modersmÄl: arabiska, bosniska, engelska, ryska, spanska och tyska. Metoden som har anvÀnts Àr samtalsintervju med var och en av informanterna. Samtalen har spelats in och sedan transkriberats ortografiskt. Resultaten visar att samtliga informanter har en positiv attityd till svenska sprÄket och sprÄkinlÀrningen.

Vi har tillverkat en brÀdspelsprototyp som Àr tÀnkt att fungera som ett verktyg för lÀrare vid individualisering av undervisningen. BrÀdspelet Àr ocksÄ tÀnkt att fungera som ett engagerande och interagerande verktyg för elever. Spelet Àr ett frÄgespel som frÀmst behandlar de naturorienterande Àmnena, NO och de samhÀllsorienterade Àmnena, SO, men Àven Àmnena bild, engelska, matematik, musik, svenska och teknik behandlas. Vid utformning av brÀdspelet och brÀdspelets frÄgekort utgick vi frÄn utvalda delar av det centrala innehÄllet i Lgr 11, för Ärskurs 1-3. Kopplat till frÄgorna utformades ett underlag som eleverna kan fylla i och som lÀraren sedan kan anvÀnda som ett hjÀlpmedel i sitt arbete med att individanpassa undervisningen, och dÀrmed individualisera den efter varje elevs olika förutsÀttningar.

CHARGE syndrom Àr ett syndrom dÀr hörselnedsÀttning Àr ett av flera kÀnnetecken. Varje bokstav i akronymen CHARGE stÄr för, det engelska namnet pÄ, en missbildning som Àr ofta förekommande vid syndromet. C stÄr för kolobom (skada i ögat), H stÄr för hjÀrtfel, A stÄr för hinder i bakre nÀsöppningen, R stÄr för tillvÀxthÀmning och utvecklingsstörning, G stÄr för missbildade könsorgan och E stÄr för öronmissbildningar. Syndromet Àr mycket ovanligt och drabbar cirka en per 5 000 - 12 000 nyfödda. De flesta med CHARGE, över 90 %, har en utvecklingsstörning.

Bakgrund:Barn och ungdomar spenderar mycket tid i skolan, och det kan argumenteras för att denna tid pÄverkar deras förstÄelse av kön. För att ge samtliga elever chansen att utvecklas pÄ ett sÀtt de Àr bekvÀma med kan det argumenteras för att en kritisk analys av könskonstruktion i utbildningskontext Àr av godo.Syfte:Uppsatsen syftar till att erbjuda en tolkning av hur kön konstrueras i tre pedagogiska texter i engelskakurserna pÄ gymnasienivÄ. Den syftar till att svara pÄ hur kön konstrueras i dessa texter, vilka identiteter som konstrueras som normala samt om den heterosexuella matrisen utmanas.Metod:Analysen utgÄr frÄn ett innehÄllsanalytiskt perspektiv, med ett analysinstrument baserat pÄ en idéhistorisk genomgÄng av hur kön har konstruerats i en vÀsterlÀndsk kontext. Uppsatsen fokuserar frÀmst pÄ en kvalitativ analys, men en del har en mer kvantitativ inriktning.Resultat:Det framkommer i uppsatsen att kön konstrueras pÄ ett traditionellt och stereotypiskt sÀtt i de analyserade pedagogiska texterna. MÀn beskrivs som maskulina och kvinnor som feminina.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ om det finns skillnader i hur manliga och kvinnliga anvÀndare skriver pÄ Twitter. Genom att skapa kategorier som bygger pÄ sprÄkskillnader som visats i tidigare forskning kategoriseras totalt 300 tweets. Utöver skillnaderna mellan manlig och kvinnlig skrift vÀgs Àven Twitter som forum in i analysen. Kategorierna Àr utformade för att identifiera typiska sprÄktendenser pÄ Twitter. JÀmförelser mellan hur kvinnor och mÀn anvÀnder sig av förkortningar, förenklingar och engelska inslag i sina tweets Àr exempel pÄ kategorier som analyseras.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att se vilka tendenser som finns i elevuppsatser som producerats kort efter att eleverna arbetat med grammatik. Hypotesen var att de elever som arbetat intensivt med vissa grammatiska moment ocksÄ anvÀnder dessa oftare i fria uppsatser Àn elever som inte arbetat lika intensivt med grammatik. I studien jÀmförs en försöksgrupp som nyligen arbetat med tre grammatiska moment med en kontrollgrupp som inte gjort det. Resultaten relateras till nivÄer i processbarhetshierarkin enligt Pienemanns modell. De processbarhetsnivÄer som undersöks baseras pÄ de grammatiska moment som eleverna trÀnat pÄ: rak ordföljd, progressiv form och do-omskrivning.

Sedan det infördes ett nytt mÄl- och kunskapsrelaterat betygssystem 1994 har flera undersökningar gjorts för att studera hur lÀrarna har tagit till sig de nya styrdokumenten. Resultatet har visat pÄ att det rÄder en olikvÀrdig bedömning dÄ elever inte har fÄtt samma betyg nÀr de har blivit bedömda för samma prestation och kunskapsnivÄ av olika lÀrare. Avsikten med det hÀr arbetet har varit att undersöka om det har skett nÄgon förÀndring och dÀrmed om det rÄder likvÀrdig bedömning av elevtexter i engelskÀmnet men ocksÄ hur skolorna arbetar för att nÄ likvÀrdig bedömning. LÀrarna i studien var inte helt eniga i sin betygsÀttning men mycket nÀra i sina motiveringar för det betyg de satt. Bedömningen blev dÀrmed inte helt likvÀrdig men visar pÄ att bedömarna ligger nÀra i sina tankar kring betygsÀttning av elevtexter.

Studiens syfte var att undersöka förskollÀrares och lÀrare i fritidshems syn pÄ utomhuspedagogik. De frÄgestÀllningar vi ville ha svar pÄ var: Vad innebÀr utomhuspedagogik för lÀrare? PÄ vilket sÀtt uppfattar lÀrare att de arbetar med utomhuspedagogik? Vilka möjligheter och hinder uppfattar lÀrare att det finns med utomhuspedagogik? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer som metod dÀr Ätta lÀrare frÄn tre olika skolor deltog. Resultatet visade att utomhuspedagogik för lÀrarna innebÀr att undervisningen flyttades ut frÄn klassrummet och anpassas efter den plats och miljö dÀr lÀrandet sker. LÀrarna uppfattade att alla ÀmnesomrÄden gÄr att bedriva utomhus samt att lÀrandet som sker Àr mer praktiskt och sinnligt jÀmfört med lÀrandet som sker i klassrummet.