BAKGRUND:Tidigare forskning i ämnet fokuserar kring lärarens roll i elevernas utveckling och att eleverna ska utsättas för målspråket så mycket som möjligt. Tidigare undersökningar behandlar relationen mellan lärare och elever samt hur läraren bör vara och inte vara i klassrummet.SYFTE:Mitt syfte med undersökningen är att ta reda på hur lärare arbetar för att få eleverna att våga prata engelska och utveckla sin muntliga förmåga.METOD:Jag har genomfört en kvalitativ studie inriktad på hur några lärare resonerar kring elevernas muntliga aktivitet på engelskan, och har därför använt den semistrukturerade intervjun som redskap.RESULTAT:Jag har funnit att lärarna framhåller entusiasm och uppmuntran för att skapa god atmosfär i klassrummet och för att inbjuda eleverna till att tala engelska. De tycker det är viktigt att tala mycket engelska på lektionerna och samtala med eleverna om att vägen till ett nytt språk går genom misstag och felsägningar. Lärarna säger enigt att eleverna också måste få en väl motiverad mening med varför de ska lära sig engelska och varför det är så viktigt att kunna..

Det här examensarbetet har sin utgångspunkt i elevernas intresse av att spela onlinespelet Word of Warcraft (WoW) vilket har lett fram till en undersökning om spelets eventuella påverkan på elevernas färdigheter i engelska, och hur den i så fall ser ut. Eftersom spelet inte finns på svenska är de flesta spelarna beroende av sina färdigheter i engelska för att kunna förstå och göra sig förstådd i spelet. Arbetet utgår från tre huvudfrågeställningar:1. Finns det ett samband mellan elevernas resultat i engelska och deras spelande av World of Warcraft? Om det finns ett samband, hur kan det beskrivas?2.

SammanfattningHur gör lärare i praktiken som får sina elever att använda engelska som arbetsspråk? Hur uppfattar elever detta? Vilken roll spelar läraren? Dessa frågor ville jag försöka få svar på.Mitt syfte var att försöka förstå hur lärare skapar en lärandesituation där eleverna använder engelska som arbetsspråk. Därför sökte jag upp en lärare som jag hade hört lyckades med detta. Jag samlade in data genom att intervjua, observera, anteckna, videofilma och spela in på band. Läraren i studien engagerade sig mycket i eleverna och ingav respekt.

Huvudsyftet med föreliggande studie är att undersöka hur elever i år 7 använder IKT på engelska i skolan och på fritiden. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är följande:Finns det några skillnader i användningen av IKT på engelska i skolan och på fritiden?Finns det några skillnader i användningen av IKT på engelska mellan pojkar och flickor?Hur ser eleverna på IKT och lärande?  Inom ett samarbete mellan Stockholms universitet och en kommun i Stockholms län har en enkätundersökning genomförts med elever i år 7 på de kommunala skolorna i kommunen. Tre av fyra skolor har medverkat och totalt 125 elever har svarat på enkäten, 53 flickor och 72 pojkar. Resultaten visar att eleverna använder IKT på engelska i högre grad på fritiden än i skolan och på fritiden är de vanligaste aktiviteterna med IKT på engelska kommunikativa aktiviteter så som chatt och sms.

Syftet med arbetet är att göra en jämförande undersökning av orsaker till betygsskillnader i ämnet engelska mellan två skolor. Undersökningen genomförs med fokus på skolor i två områden vars invånare uppvisar divergerande socioekonomisk och utbildningsmässig bakgrund. Arbetet inleds med en statistisk jämförelse av de två områdena på kommunal- och övergripande skolnivå. Därefter kommer en enkätundersökning med hela skolår nio på de respektive skolorna. Slutligen genomförs en intervju en lärarrepresentant för engelskan på skolorna.

Kommunikation har en central roll i dagens samhälle, särskilt i våra skolor där det används för social interaktion, för att sprida information och för att befästa kunskap. Syftet med den här studien är att identifiera och definiera kommunikationen som äger rum i ämnena bild och engelska ? hur den går till väga vad som utmärker och skiljer kommunikationen åt mellan de båda ämnena. Den här studien innehåller en kvantitativ studie av GY11:s ämnesplaner för bild och engelska, och en kvalitativ studie av åtta stycken intervjuer med lärare inom ämnena bild och engelska på gymnasial nivå i Växjö. Resultatet av den här studien visar på att definitionen av vad kommunikation är skiljer sig åt i de båda ämnesplanerna.

SPECIALARBETE, 7,5 HPSVENSKA SPRÅKET, FORTSÄTTNINGSKURS 1203VT 2013HANDLEDARE: ANDREAS NORD.

Det övergripande syftet med studien var att kartlägga attityder och åsikter kring användningen av svenska och engelska inom engelsksundervisningen på gymnasiet. Studien bestod av två delstudier; en vars syfte var att redogöra för lärarnas åsikter och attityder till undervisningsspråket i engelskundervisningen, deras användning av svenska och engelska under engelsklektionerna samt hur de tolkade läroplanens direktiv om språkbruket. Den andra delstudien syftade till att redogöra för elevernas attityder och åsikter till bruket av undervisningsspråket samt deras uppskattade användning av svenska och engelska under lektionerna. Studierna genomfördes med hjälp av två enkätundersökningar som besvarades av 29 engelsklärare och 253 gymnasieelever vid totalt nio olika gymnasieskolor i en mellanstor stad i Sverige. Resultaten visade att lärarna och eleverna var positivt inställda till ett dominant målspråksanvändande i engelskundervisningen samt att samtal om betyg och bedömning var ett sammanhang där båda parterna ofta använde svenska.

Utvecklingsarbetet undersöker huruvida olika kommunikationsövningar kan öka gymnasieelevers muntliga produktion under engelsklektioner eller inte. Arbetet pågick under ca. åtta veckor och utfördes i en klass på 26 elever på en gymnasieskola i Norrbotten. Kommunikationsövningarna var åtta till antalet och varierade beträffande gruppstorlek och innehåll, bla. genomfördes en minivariant av "Storyline".

Världen idag blir mer och mer globaliserad och förmågan att kunna kommunicera på engelska efterfrågas i hög grad. Samhällets utveckling sätter även sin prägel på skolan där den muntliga kommunikationen betonas inom språkundervisningen idag.Syftet med denna studie är att undersöka hur två engelsklärare på gymnasiet använder engelska i klassrummet. Undersökningen har granskat i vilken utsträckning lärarna använder sig muntligen av målspråket i sin engelskundervisning och deras förhållningssätt till sitt eget användande av engelska respektive svenska har studerats. Tidigare studier från det engelska klassrummet har visat att ju mer läraren talar engelska desto mer talar även eleverna engelska (Zilm refererad i Tornberg, 2005).Målet har varit att dels studera i hur stor utsträckning de två lärarna talar engelska respektive svenska på lektionen men även att undersöka bakomliggande syften och motiv till språkvalet hos deltagarna. Då önskan har varit att studera både teori och praktik hos lärarna har observation och intervju lämpat sig bra som val av metod.

Magisteruppsats i svenska språket, 15 hpSV2140, VT 2013Handledare: Andreas Nord och Karin Helgesson.

Magisteruppsats i svenska språket, 15 hpSV2140, Vårterminen 2013Handledare: Andreas Nord.

Gunnebo House and Gardens was designed during the late 18th century by architect Carl Wilhelm Carlberg as a summer residence for the wealthy merchant John Hall Sr. and his family. The garden consists of formal garden, kitchen garden and English park. For the first two parts several original drawings have been preserved and here a lot of restoration work has been carried out. This paper aims to examine how the English park might have been implemented during John Hall Sr.?s time and to create a plant scheme for the area called ?Engelska kullen? (The English hill).

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka och mängden av anglicismer som förekommer i kommunikation på svenska mellan svenskar på ett stort svenskt tekniskt företag med ett internationellt verksamhetsfält. Företaget har engelska som koncernspråk i tal och skrift, men på kontoret talar svenskar svenska sinsemellan..

Syftet med den här studien är att undersöka textlämpligheten och dyslexianpassning av de texter som förekommer i svenska läroböcker i engelska A på gymnasiet. De läroböcker som undersöks är Master Plan, Straight Forward, RealTime1 och Spring Board 1. För att navigera rätt bland tidigare forskning och lärobokstexterna väljer jag att jobba utefter en frågeställning: 1. Vad kan ses som dyslexianpassning och vad är icke dyslexianpassning i läroböcker som används i engelska A? För att kunna undersöka textlämpligheten och dyslexianpassningen i lärobokstexterna användes två metoder; strukturell textanalys och innehållsanalys/läsbarhetsanalys. Resultatet av dessa analyser är bland annat att läroboken RealTime1 har stora fördelar för elever med dyslexi vad gäller textlämplighet..