Abstract Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap  Titel: Hur framstÀlls förÀldraskapet? En jÀmförelse mellan magasinen PAPPA Magazine och mama Författare: Lindah Berntsson och Therese Murhagen Termin och Är: VT 2013 Handledare: Mathias Sylwan Examinator: Anna Edin Nyckelord: Diskursanalys, förÀldraskap, framstÀllning, förÀldraroll, pappa, mamma. VÄrt syfte med denna uppsats var att undersöka hur förÀldraskapet framstÀlldes genom magasinen PAPPA Magazine och mama. Genom att anvÀnda oss av diskursanalys som tillvÀgagÄngsÀtt och teori ville vi fÄ fram pÄ vilket sÀtt de bÄda magasinen framstÀller förÀldraskapet. Vi ville Àven veta vad som, enligt magasinen, Àr ett gott moder -fader- och förÀldraskap. Empirin bestÄr av tio nummer, fem vardera av de tvÄ magasinen.Det som framkommit efter analysen var att magasinen har likheter men skiljer sig Ät pÄ mÄnga hÄll.

Studiens huvudsyfte Àr att undersöka hur lÀrare till elever i grundskolans tidigare Är kan arbeta med och mot mÄl i svenskÀmnets kursplan. Ett annat syfte Àr att undersöka om lÀrare anser att mÄlorienterat arbete skulle kunna fungera som motivationshöjare och skapa lust till att lÀra. Vi vill ocksÄ försöka ta reda pÄ vilka kunskaper eleverna har om kursplanen i svenska och om de anser att det Àr viktigt att de fÄr delta i att formulera mÄl i Àmnet. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod för att fÄ svar pÄ studiens syfte. Den kvantitativa metoden i form av enkÀt och de kvalitativa i form av observationer och intervjuer.

VÄrt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur sex pedagoger i förskola och skola ser pÄ och arbetar med bildskapande i verksamheterna. Vi ville ocksÄ undersöka vilka likheter och skillnader vi kunde finna hos de tvÄ kategorierna av pedagoger. VÄr undersökning har vi gjort med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer med de sex pedagogerna. Uppsatsen Àr Àven utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplat till vÄrt Àmne. I vÄr litteraturgenomgÄng ger vi först en historisk tillbakablick pÄ bildskapandet i den svenska förskolan och skolan.

SAMMANFATTNINGVÀxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvÄrd, C- uppsats 10pTitel: Barn som far illa ur ett lÀrarperspektiv.Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teachers point of view.Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.Handledare: Ylva Benderix.Datum: Mars 2007.Antal sidor: 30Nyckelord: Barn som far illa, lÀrarrollen, pedagogik, psykologi, anknytning.SAMMANFATTNING:Studiens syfte Àr att belysa lÀrares erfarenheter av barn som far illa, hur lÀrare uppmÀrksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan nÀr ett barn far illa. Vi har anvÀnt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrÄgor. Bowlby och von Wright har anvÀnts som teoretiska utgÄngspunkter. Deltagare i studien var sju lÄg- och mellanstadielÀrare, med olika lÄng yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lÀrarperspektiv, samt att omsorgssvikt och förÀldrarnas brister oftast var den största orsaken.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att utifrÄn en utredning av vad begreppen deliberation och demokrati kan betyda i ett skolperspektiv undersöka vilka öppningar, efterfrÄganden och eventuella hinder för anvÀndningen av deliberation i undervisningen som kunde finnas i grundskolans styrdokument. FrÄgorna som lÄg till grund för att besvara syftet rörde vad deliberation och demokrati kan betyda i en utbildningssituation, vad begreppen har med varandra att göra och om man kan spÄra innehÄllet i begreppen i grundskolans styrdokument. Det material som undersökts var litteratur som berör de begrepp uppsatsen uppehÄller sig kring, samt skollagen, lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) och svenskÀmnets kursplan för grundskolan. Texterna tolkades utifrÄn det sociokulturella perspektivet med fokusering pÄ begreppen deliberation och demokrati, och det fördjupade innehÄll begreppen fÄr dÄ man ser dem i ett skolperspektiv.Deliberation och demokrati har en gemensam historia som strÀcker sig tillbaka till antiken. Man kan se deliberationen som ett demokratiskt redskap.

Syftet med vÄrt arbete var att beskriva och analysera hur lÀrare i grundskolans tidigare Är kan arbeta för att skapa en trygg elevgrupp samt lÀrares syn pÄ trygghetens betydelse för enskilda elevers och gruppers lÀrande. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och resultatet baseras pÄ litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer. Vi har utfört tre intervjuer med tre lÀrare. I vÄr studie fann vi att teorin och resultatet stÀmde vÀl överens. Resultatet av studien visade att tryggheten Àr A och O för att lÀrande ska kunna ske och att den har stor betydelse för att eleverna ska utvecklas pÄ bÀsta möjliga sÀtt.

Skolverket har under vÄren 2010 tagit fram en ny rapport om IT anvÀndning och ITkompetens bland elever pÄ grundskolan. Rapporten visade en positiv utveckling bland elever i skolÄren 7?9 men bland elever i grundskolans tidigare Är var resultaten inte desamma. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en utbildningspraktik förstÄ konsekvenserna av hur pedagoger resonerar kring vÀrdet av att vara informationskompetent. Ett begrepp som innefattar sökstrategier, en kÀllkritisk medvetenhet och allÀmna kunskaper pÄ och om Internet.

I den h?r uppsatsen presenteras en kartl?ggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan anv?ndas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som anv?nts f?r att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urg?rs av sex artiklar h?mtade fr?n facktidningen Vi L?rares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ?mnet? AI som en del av undervisningen? p? olika s?tt. Analysen utg?r fr?n de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som g?r att identifiera samt huruvida de argument som anv?nds utg?rs av sak- eller v?rdeargument.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur man som pedagog praktiskt kan planera och arbeta för elevers olika inlÀrningsstilar i grundskolans tidigare Är, utifrÄn Dunn & Dunns modell. Jag har Àven velat undersöka om eleverna sjÀlva Àr medvetna om vilken inlÀrningsstil de har och om pedagogerna anser att elever anvÀnder sig av olika inlÀrningsstilar. Data har samlats in genom en kvalitativ, samt en kvantitativ undersökning. I den kvalitativa undersökningen har jag observerat tre pedagoger i deras klassrumssituation, samt intervjuat respektive pedagog. I den kvantitativa undersökningen har jag delat ut ett frÄgeformulÀr till 33 elever angÄende deras starkaste sinnespreferens.

Syftet med denna studie Àr att undersöka grundskoleelevers kunskaper om energiflödet pÄ jorden. 73 elever i nionde klass har deltagit i enkÀtundersökningen och besvarat 6 frÄgor av öppen karaktÀr om energikedjor i jordens energiflöde. Min utgÄngspunkt Àr en tidigare genomförd undersökning inom samma omrÄde, som var en del av utvÀrderingen av grundskolans utbildning som Skolverket stod bakom 1995. UtifrÄn jÀmförelser med resultaten frÄn skolverkets undersökning dras nya slutsatser. En slutsats Àr att elever presterar bÀttre pÄ skriftliga uppgifter om jordens energiflöde dÄ de fÄr förklara enskilda energikedjor i riktning bakÄt.

Syftet med studien var att undersöka lÀrares erfarenheter och tankar om utomhuspedagogik, samt hur utomhuspedagogik pÄverkar elevers lÀrande och hÀlsa.Studien har en fenomenologisk infallsvinkel och metoden Àr kvalitativ. 14 stycken semistrukturerade intervjuer har utförts med lÀrare i Ärskurs F-3 pÄ sex olika skolor.Resultatet visar att flera av lÀrarna anser att elever lÀr sig pÄ olika sÀtt, samt lÀr med hela kroppen och alla sinnen. Görandets betydelse lyfts fram. NÀstan alla lÀrare har stor erfarenhet av utomhuspedagogik och de som arbetar med det idag har flera olika belÀgg till varför. Det belÀgget som flest lÀrare anvÀnder Àr att eleverna fÄr anvÀnda hela kroppen och alla sinnen i lÀrandet, de fÄr göra.

Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.

Bakgrund: Patienter som upplever sexuell oha?lsa ka?nner ofta ett behov av information och vill prata om sina problem med va?rdpersonal. Sjuksko?terskor a?r ansvariga att hantera sexuellt relaterade fra?gor och problem, men trots att det fo?rva?ntas av dem att initiera dessa samtal, visar forskning att det sa?llan sker. Syfte: Att sammansta?lla och belysa forskning som beskriver hur samtal om sexualitet med patienter fra?mjas bland sjuksko?terskor.

Det hÀr arbetet handlar om elevers lÀs-och skrivsvÄrigheter i dagens skola och hur skolan och lÀraren/speciallÀraren kan förebygga, ÄtgÀrda och underlÀtta för eleverna. Vi intervjuade tre lÀrare och tre speciallÀrare i olika Äldrar, bÄde mÀn och kvinnor. Resultatet visar att lÀs-och skrivsvÄrigheter Àr ett svÄrdefinierat begrepp Àven bland verksamma lÀrare. Men det visade ocksÄ att det finns aktivt arbete ute pÄ skolorna för att förebygga lÀs-och skrivsvÄrigheter och att man sÄ tidigt som möjligt kan upptÀcka eventuella svÄrigheter hos eleverna. DÄ lÀs-och skrivsvÄrigheter Àr ett aktivt samtalsÀmne i skolorna gör detta att det sker ett gediget arbete bÄde i ett förebyggande syfte men det finns ocksÄ ett utvecklande arbete för de elever dÀr svÄrigheten redan har upptÀckts.

Mitt examensarbete belyser lÀrarnas arbetssÀtt med etik och vÀrdegrund frÄn en skola. Det innehÄller redogörelser för hur de definierar begreppen etik och vÀrdegrund. Jag belyser Àven deras uppfattning nÀr det gÀller arbetet och vÀrderingar. Slutligen klargör jag lÀrarnas upplevelser och hantering av etiska dilemman. Som forskningsmetod valde jag att genomföra en kvalitativ studie med sex intervjuer.