Undervisning i lÀsförstÄelse Àr i flera avseenden av stor betydelse och forskning har genomförts i syfte att undersöka vad som behöver ingÄ i undervisning. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utveckla kunskap om hur undervisning kan utformas för att stÀrka elevers lÀsförstÄelse genom samspel och samtal. Den litteratur som behandlas i arbetet beskriver dels lÀsförstÄelse ur ett allmÀnt perspektiv och dels ur ett vetenskapligt perspektiv. I resultatet besvaras följande frÄgestÀllningar: Vilka delar Àr centrala i nÄgra utvalda arbetssÀtt, hur anvÀnds de i undervisning och vad Àr effekten av dem? Vad har samtalet för betydelse i arbetssÀtten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan arbetssÀtten? LÀsförstÄelsestrategier, frÄgor, samtal och lÀrarens uppdrag att utforma undervisning och stötta elever har visat sig vara centrala delar i de arbetssÀtt som beskrivs.

Intentionen med denna studie Àr att ta reda pÄ sex- och samlevnadsundervisningens utformning pÄ grundskolans senare del samt hur rektorn och lÀraren förhÄller sig till Àmnet. Studien visar att de flesta lÀrare frÄn samtliga Àmneskategorier Àr positivt instÀllda till Àmnet sex och samlevnad. Detta oavsett om man undervisar i Àmnet eller inte. MÄnga lÀrare i undersökningen som inte bedriver nÄgon form av sex- och samlevnadsundervisning kan Àven tÀnka sig att samarbeta med lÀrare som undervisar detta Àmne. Det Àr rektorns ansvar att se till att man arbetar Àmnesövergripande.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka för- och nackdelar med anvÀndandet av interaktiva whiteboards i grundskolan. Ambitionen fanns Àven att vÀcka nyfikenhet och informera vÄr tÀnkta mÄlgrupp om Àmnet. Vi genomförde intervjuer med tvÄ klasslÀrare och tvÄ elevgrupper i grundskolan samt en IT-pedagog. Enligt flera forskare har IKT positiva effekter pÄ lÀrandet genom att undervisningen blir roligare med mer engagerade och motiverade elever till följd. Det har konstaterats i en engelsk undersökning att elever övervÀgande Àr positiva till att arbeta med interaktiva whiteboards.

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur matematiska problem skall konstrueras för att ge eleven trÀning i att kommunicera matematik, stimulera elevens tÀnkande och fÄ eleven att lÀra sig baskunskaper. Med hjÀlp av observationer av elever som löser olika typer av matematiska problem och intervjuer undersöks vilken effekt olika problemtyper har pÄ elevens lÀrande. Undersökningen visar att öppna problem som upplevs som utmanande och har inslag av praktiska moment bÀst svarar mot undersökningens frÄgor..

SamhÀllsutvecklingen medför förÀndringar i hur mÀnniskor lever sina liv. Traditioner och normer bryts ner och ifrÄgasÀtts i allt snabbare takt idag Àn tidigare. Den kulturella moderniseringen pÄverkar alla, i synnerhet ungdomar som befinner sig i en kÀnslig livsfas dÀr de söker sin identitet. Utseendet och kroppen har fÄtt en central roll idag, vilket inte enbart leder till en sundare livsstil utan Àven till en oroande kroppsfixering. Just kroppsfixeringen tillsammans med svag sjÀlvkÀnsla ligger mÄnga gÄnger bakom dopingmissbruk, ett missbruk som ökat bland ungdomar pÄ sistone.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare bemöter och resonerar kring elevernas populÀrkultur i skolan och pÄ vilket sÀtt den kommer till uttryck i undervisningen i grundskolans tidigare Är. Jag ville fÄ en inblick i hur lÀrarna ser pÄ elevernas populÀrkultur och om de anvÀnder sig av denna som redskap för samspel och lÀrande. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fem olika lÀrare har jag försökt besvara de problemformuleringar som jag tagit fram för detta arbete.PopulÀrkulturen Àr en viktig del i barns och ungas liv och tillhandahÄller bÄde förebilder och vÀrderingar. SamhÀllets förÀndring har bidragit till att populÀrkulturen tar allt större plats i barns och ungas liv och bidrar till att de vÀrderar denna kunskap högre Àn den som ges i skolan. Skolan har dÀrför förlorat sitt monopol som kunskapsförmedlare.

MÄlet med denna studie Àr att ta reda pÄ om och hur lÀrare i grundskolans tidigare Äldrar ser pÄ och arbetar med laborativ matematik i sin undervisning. Förhoppningen under arbetets gÄng har varit att kunna utröna varför, hur, nÀr och inom vilka matematiska omrÄden som lÀrare vÀljer att arbeta laborativt. Metoden som anvÀnts Àr delvis kvalitativ i form av intervjuer, delvis kvantitativ i form av enkÀter. Alla informanter i studien Àr yrkesaktiva lÀrare. Den information som de olika undersökningsmetoderna gav sammanstÀlldes, analyserades och stÀlldes i relation till relevant litteratur.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur och i vilken omfattning alternativa verktyg anvÀnds i skolan för att stödja elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter eller dyslexi. I studien tas ocksÄ upp hur pedagoger ser pÄ alternativa verktyg och sin egen kompetens gÀllande de verktyg de har att tillgÄ pÄ skolan. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju olika pedagoger som arbetar pÄ tre olika skolor inom samma kommun. Fyra av dessa pedagoger Àr grundskollÀrare, tvÄ Àr specialpedagoger och en Àr speciallÀrare. Resultatet visar att trots att pedagogerna har en positiv syn pÄ alternativa verktyg anvÀnds dessa inte dagligen dÄ det finns hindrande faktorer.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur Riksdagens beslut som lyder som följande, att 30 minuter om dagen i skolan skall bestÄ av nÄgon form av rörelse utöver Àmnet idrott och hÀlsa. Detta gör vi med hjÀlp av lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa. Friskis & Svettis har för ÀndamÄlet tagit fram en produkt som heter Röris, som utbildar lÀrare i grundskolans tidigare Är och ger dem material för att fylla ut dessa 30 minuter. Regeringen och Friskis & Svettis har samma mÄl-sÀttning till de 30 minuternas innehÄll, men det Àr till viss del samma som stÄr i kursplanen för Àmnet idrott och hÀlsa. Vi har gjort en studie om och kring professionen hos lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa.

The purpose of this study is to see how some teachers in primary school creates and adapts their mathematics teaching for students with special mathematical abilities. It also aims to identify opportunities and challenges that teachers see in creating a teaching adapted to these students.In this study, qualitative interviews has been done to collect data. The interviews were conducted with five teachers who all are active in the primary school.The study results show that there is great variation in how the interviewed teachers create their mathematics teaching for students with special mathematical abilities. The use of mathematics book proved to be significant for how this adaptation took place. The result also shows that the teachers? explanations for the choice of the adaptations that they make in teaching vary.

Den hÀr C-uppsatsen Àr en kvalitativ studie om anvÀndandet av feelgood tidningar i vardagen. Studien strÀvar efter att ta del av och förstÄ hur lÀsarna anvÀnder feelgood tidningarna i sin vardag. Studien syftar ocksÄ att undersöka det psykologiska perspektivet bakom valet att lÀsa tidningarna.Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur anvÀnder kvinnorna feelgood tidningen i sin vardag?Hur rumsrent tycker kvinnorna att det Àr att lÀsa de hÀr tidningarna? Vad Àr det som gör feelgood tidningar underhÄllande?Hur kan man tolka kvinnornas anvÀndning av tidningarna ur ett psykologisk perspektiv?Materialet inhÀmtas via en fokusgrupp med fyra kvinnor i Äldrarna 40- 65 Är. Den teoretiska bakgrunden har hÀmtats ur Radway A Janice bok, Reading the romance- women, patriarchy and popular litteratur, Lisbeth Larssons En annan historia och ur boken Oro, av SkÄrderud Finn.Analysen Àr ett samspel mellan fokusgruppens utsaga och den teoretiska delen.

Jag har i detta arbete studerat om en uppdelning utifrÄn kön skulle öka flickors intresse för och tilltro till sin egen kunskap gÀllande Àmnet matematik. UtgÄngspunkten för mitt examensarbete togs i tidigare forskning och i styrdokument för grundskolan. Undersökningen genomfördes under sju veckor pÄ min slutpraktik under vintern 2003. Jag anvÀnde mig av tvÄ grupper frÄn Ärskurs nio. Den ena gruppen bestod av fem elever dÀr alla var av kvinnligt kön.

Denna studie genomfördes genom ettsprÄksociologiskt perspektiv som bland annat studerar sprÄk i ett socialtperspektiv. Tankar till studien grundades sig i att det verkar rÄda en hel delengelska lÄnord i svenskan och det finns delade meningar om hur pass mycket detpÄverkar det svenska sprÄket och hotar det. I ?MÄl i mun-handlingsplan för det svenska sprÄket? menar man att detska rÀcka med svenska men trots det verkar de engelska lÄnorden fÄ en alltstörre plats i det svenska sprÄket. Denna studie syftade dÀrför att undersökavilka allmÀnna attityder 10 stycken informanter har till engelska lÄnord.StrÀvan var Àven att undersöka hur pass medveten vi Àr i anvÀndandet av lÄnordsamt om dÀr fanns vissa lÄnord som föredras.

The subject of this study is conflict management. The purpose of this paper is to examine how teachers deal with conflicts between pupils in primary education. The purpose is also to get more insight on what a conflict is and show different strategies to manage conflicts. To learn about how teachers deal with conflicts between pupils in primary school, I chose to do interviews. I interviewed four teachers. In the interviews we talked about: their definition of what a conflict is, what kind of conflict that are most common, and how common it is with conflicts in the school which they work at, how they handle conflicts between students, how they believe that they manage conflicts, if they have received any training or education in conflict management and if the school they work at have any special guidelines for handling conflicts. My questions are: How do the teachers think about their own involvement in students' conflict management? How do the teachers think about which types of conflicts that can be difficult to manage? The result of the study is that the teachers often let students handle conflicts themselves and they think it is good for them to do it because it is a knowledge that we humans need have.

Syftet med denna studie var att belysa vilka behov och önskemÄl som fanns hos anhöriga nÀr deras nÀrstÄende plötsligt avled samt vilka ÄtgÀrder sjuksköterskor kunde vidta för att tillgodose behoven hos anhöriga vid plötsliga dödsfall av nÀrstÄende. Artiklarna i denna litteratur studie skulle vara vetenskapligt granskade och vara skrivna mellan Ären 1993 och 2007. Urvalet begrÀnsades till svensk och engelsk litteratur. Databaser som anvÀnds var ELIN, Blackwell/Synergy, PubMed och EBSCO. Kvalitetsgranskning gjordes med hjÀlp av en modifierad granskningsmall.