Problematiken som ligger till grund för denna studie Àr att vi har uppmÀrksammat tendenser till att bilder och bildskapande anvÀnds som tidsfördriv pÄ förskolor. Processen och efterarbetet Àr inget som lÀggs nÄgon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande Àr av betydelse för den sprÄkliga förmÄgan hos barn.DÀrför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur sprÄkliga praktiker skapas.Med utgÄngspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fÀltanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjÀlp av interaktionsanalys.I studien framkom det att pedagogens nÀrvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö Àr betydande. Slutsatsen i studien Àr att om pedagogen ska kunna skapa goda sprÄkliga praktiker kring bilder och bildskapande, Àr det av betydelse att aktiviteterna Àger rum pÄ platser dÀr det inte Àr störande ljud och spring frÄn andra runt omkring.

Syftet med denna studie Àr att belysa nÄgra lÀrares instÀllningar till flersprÄkighet och flersprÄkiga elever och hur de arbetar med dessa elever. Studien bygger pÄ 7 intervjuer med kvinnliga lÀrare som Àr verksamma i grundskolans tidigare Är och arbetar pÄ relativt smÄ skolor i en och samma kommun. Resultaten visar att lÀrarna har en överlag positiv instÀllning till flersprÄkighet och flersprÄkiga elever, Àven om nÄgra negativa aspekter kommer upp. MÄnga lÀrare ser eleverna som en resurs och menar att man fÄr in sprÄk- och kulturdiskussioner pÄ ett naturligt sÀtt. Av intervjuerna framkom det Àven att det krÀvs mer tid och resurser för att kunna bemöta flersprÄkiga elever. Dessa resultat stÀmmer vÀl överens med tidigare studier. LÀrarna i studien menar att det krÀvs ett mer konkret och tydligt arbetssÀtt för att stödja sprÄkutvecklingen för de elever som har annat modersmÄl Àn svenska.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att studera hur lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med en formativ bedömning i den dagliga undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Detta undersöks genom frÄgestÀllningar som rör lÀrarnas anvÀndning av formativ bedömning och hur de utvÀrderar sin undervisning, kopplat till en formativ bedömning och elevernas lÀrande.MetodFör att skapa en bild av lÀrarnas dagliga arbete med formativ bedömning anvÀndes en kvalitativ ansats pÄ studien. Tre verksamma lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans yngre Äldrar intervjuades och observerades utifrÄn frÄgestÀllningarna. Intervjuerna synliggjorde lÀrarnas egna tankar och resonemang medan observationerna visade hur lÀrarna arbetar med formativ bedömning i verkligheten.ResultatResultatet visar att en av tre lÀrare arbetar delar av formativ bedömning. De andra lÀrarna berör omedvetet den formativa bedömningens nyckelstrategier.

Syftet med denna intervjustudie Ă€r att ge pedagogens perspektiv pĂ„ det demokratiska uppdraget i dagens skola och pĂ„ nĂ„gra faktorer som pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ ansats dĂ„ vi genomfört intervjuer med lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r, År 1-3. I resultatet synliggörs att lĂ€rarna anser demokratiuppdraget vĂ€sentligt i undervisningen men att de upplever det svĂ„rt att prioritera demokratiuppdraget jĂ€mfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation pĂ„ hur de intervjuade lĂ€rarna beskriver sitt arbete i klassrummet. LĂ€rarnas syn pĂ„ förutsĂ€ttningarna för sitt arbete varierar.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i svenska stÀller sig till IKT-anvÀndningen.Vilka förutsÀttningar har de och pÄ vilket sÀtt jobbar de för mÄluppfyllnad med IKT som hjÀlp.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor skickades enkÀter till lÀrare pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet pÄ 16 olika skolor. Knappt hÀlften av de utskickade enkÀterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lÀrarna stÀller sig positiv till anvÀndningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel pÄ hur de anvÀnder IKT och hur det relaterar till kursmÄlen för svenska pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀlften av enkÀtdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika mÄnga hade fÄtt fortbildning och kÀnde stöd av ledningen till detta.

En metod som har fÄtt ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare Är Àr Arne Tragetons lÀs- och skrivinlÀrningsmetod, att skriva sig till lÀsning (ASL). Eleverna anvÀnder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar dÀr elever utvecklas och lÀr av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att fÄ ett samspel dÀr barnen bidrar till varandras lÀrande finns det olika egenskaper som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de parar ihop sina elever.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. FrÄgestÀllningarna som förde oss till vÄrt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgÄr de ifrÄn? NÀr byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojÀmnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkÀt och fick in 34 svar som granskades pÄ ett systematiskt sÀtt och begrepp bildades till kategorier.

Denna uppsats redovisar en beskrivande fallstudie som gjordes pa? en svensk ho?gstadieskola och som gick ut pa? att underso?ka vilken plats Wikipedia har pa? ho?gstadiet idag. Fo?r att ta reda pa? det gjordes enka?tunderso?kningar bland elever och la?rare och textanalyser av elevuppsatser. Geografia?mnet anva?ndes som exempel pa? skolans undervisning.

Abstract Arbetets art: LÀrarprogram som har inriktning mot förskola och förskoleklass 120 hp. Titel: Matematik i förskolan, en jÀmförande studie mellan Polen och Sverige av lÀroplaner, samtalet pÄ förskolan och pedagogernas arbetssÀtt Engelsk titel: Mathematic in preschool A comparative study of Poland and Sweden concerning curricula, preschool discourse, and how educators work Författare: Grönvall Anna Handledare: Ann-Elise Persson Examinator: Nils Andersson Datum: 2010-11-01 Mitt syfte med denna studie Àr att jÀmföra mellan Polen och Sverige det matematiska innehÄllet i lÀroplanerna, vilka arbetsmetoder som anvÀnds i de bÄda lÀnderna för att synliggöra matematiken och hur pedagoger anvÀnder samtalet för att stimulera barns matematiska tÀnkande och utveckla deras begreppsförstÄelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om matematiskt tÀnkande i förskolan. Jag har gjort en dokumentanalys av lÀndernas lÀroplaner (Lpfö, 98; Lp, 2009) och en semistrukturerad intervju kombinerad med observation. Studien Àr utförd pÄ tvÄ förskolor i Polen och tvÄ förskolor i Sverige i barngrupper med barn i 4-5-Ärs Älder.

Syftet med detta examensarbete var att utifrÄn en Learning-study modell med fem stycken faser, göra ett undervisningsförsök i matematik med barnboken "PannkakstÄrtan" av Sven Nordqvist som grund. Ett pedagogiskt material utvecklades och anvÀndes i ett undervisningsförsök i Ärskurs tvÄ med 12 elever. Undervisningsförsöket visade att elevernas kunskapsutveckling ökade stort vid de individuella observationerna, medan de vid gruppobservationerna inte alls utvecklades i lika hög grad. Det som de individuella och gruppobservationerna visade sig ha gemensamt var att en ökning av antal reflektioner skedde i begreppsomrÄdet "geometri", och att en minskning skedde i begreppsomrÄdet "taluppfattning". Resultaten av barnintervjuerna visade att majoriteten av barnen tittade och lÀste barnlitteratur annorlunda efter undervisningsförsöket, men att de hade svÄrt att relatera och förstÄ att det var matematik vi hade arbetat med.

Vi har under vÄr verksamhetsförlagda utbildning, utifrÄn egna erfarenheter och genom att lÀsa forskning fÄtt en förstÄelse för att barns förestÀllningar om naturvetenskapliga fenomen inte stÀmmer överens med verkligheten. Det har ocksÄ gett oss en uppfattning om att det saknas lÀromedel inom astronomi för barn i de yngre Äldrarna. Grundat utifrÄn detta valde vi att utveckla ett lÀromedel inom astronomi.LÀromedlet Àr tÀnkt att vara lÀttillgÀngligt och lÀttanvÀnt för lÀrare, samt att lÀromedlet ska uppfylla ett av de centrala kraven i Lgr 11 för Ärskurs 1 till 3 inom naturvetenskap: ?Jordens, solens och mÄnens rörelser i förhÄllande till varandra. MÄnens olika faser?.För att kunna ta reda pÄ vad ett bra lÀromedel Àr och pÄ sÄ sÀtt fÄ tips till vÄrt eget sÄ genomfördes en enkÀt pÄ vÄra partnerskolor.

Motivation Àr en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrÄn motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 mÀn och 53 kvinnor, frÄn en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkÀten The Academic Motivation Scale.

Sverigedemokraterna a?r ett radikalt ho?gerpopulistiskt parti som fortsa?tter att o?ka sedan valet a?r 2010. Vid en opinionsunderso?kning i april 2012 skulle partiet fa? 8 procent av medborgarnas ro?ster. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rsta? och fo?rklara vilka orsaker som ligger till grund fo?r att allt fler medborgare ro?star pa? Sverigedemokraterna.

Alla elever borde fÄ möta en positiv matematikundervisning, en undervisning som bÄde Àr lÀrorik och rolig pÄ samma gÄng. Under min tid i grundskolans tidigare Är (Ärskurs 1-3) upplevde jag matematiken som ett vÀldigt roligt Àmne, men nÄgonting hÀnde, i Ärskurs fyra försvann den glÀdje jag förknippat med matematik och jag fann Àmnet mer och mer trist. De allra flesta svaren fick jag utifrÄn att titta i facit, och lÀraren verkade aldrig se att mitt intresse för matematiken försvann. Genom detta examensarbete ville jag se om det gick att förbÀttra matematikundervisningen genom att Àndra innehÄllet till mer lekfull matematik, eftersom jag aldrig varit i kontakt med det under min tid i grundskolan. I detta examensarbete redogör jag för nÄgra olika matematiklekar som lÀraren kan ta in i sin undervisning för att underlÀtta lÀrandet för eleverna.

Arbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoÀng C, inom Àmnet arbetsterapi.Svensk titel: Arbetsterapeuters erfarenheter och kunskaper om förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel för personer med demens.Engelsk titel: Occupational therapist?s experience of and knowledge about prescribing cognitive aids for people with dementiaFörfattare: Urvi Mistry och Sofia ThorinHandledare: Ingvor PetterssonDatum: 2011-12-12Antal ord: 8077Sammanfattning: Sveriges befolkning blir allt Àldre och dÀrmed ökar Àven gruppen av mÀnniskor som drabbas av Äldersrelaterade sjukdomar, bland annat demens. Demens Àr en progredierande sjukdom som pÄverkar personens aktivitetsförmÄga negativt. I tidigare undersökningar framkommer ett behov av att öka kunskapen om kognitiva hjÀlpmedel inom demensvÄrden. Tekniska framsteg har öppnat nya möjligheter för personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar.

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.