I nedanstÄende arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans Ärskurs 9. Med utgÄngspunkt i tillgÀnglig litteratur i Àmnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvÀgningar och metoder, utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kan en svensklÀrare i grundskolans Ärskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka Àr behoven och hur kan de mötas? Metoden som anvÀnds Àr en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förÀndringarna av skollagen i Lgr11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik mÄnga gÄnger kom att skrivas in i grundskolan, istÀllet för som ofta tidigare i grundsÀrskolan.

Detta examensarbete a?r skrivet inom a?mnet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. A?mnet som studerats a?r orienterbarhet i stationsmiljo?er med syfte att utveckla navigeringsmo?jligheter pa? stationer vid byte mellan olika fa?rdmedel. Da?rfo?r har ett konceptfo?rslag tagits fram som ska underla?tta fo?r resena?rer att hitta sin transport, a?ven i en tidspressad situation.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är arbetar och serpÄ bedömning. HuvudfrÄgorna vi har stÀllt oss Àr vad pedagogerna utgÄr frÄn vid bedömning?Vad de har för tankar kring bedömning? Samt hur de arbetar med bedömning? För att fÄ svarpÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi utfört en kvalitativ undersökning dÀr vi utgÄtt frÄn intervjuersamt anvÀnt oss av litteratur kring bedömning. Resultatet av pedagogernas utsagor visar pÄ attbedömning Àr en viktig del i skolan och att de ser positivt pÄ detta. Enligt pedagogerna Àrbedömning ett hjÀlpmedel i skolan som skall stödja eleverna framÄt i deraskunskapsutveckling.

Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare forskningen p? ?mnet. Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

AbstraktUndersökningen Àr en kvalitativ studie med syftet att belysa hur olika pedagoger, verksamma i grundskolans tidigare Är, beskriver sin undervisning och sina stödÄtgÀrder för barn i behov av sÀrskilt stöd. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för undersökningen Àr följande: Hur talar pedagoger om begreppet en skola för alla i relation till elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur talar pedagoger om sina stödinsatser för elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur organiseras undervisningen? För att kunna besvara de hÀr frÄgorna valdes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes pÄ fyra skolor med tio pedagoger i olika yrkesroller. Pedagogerna Àr verksamma i grundskolans tidigare Är och pÄ varje skola har vi intervjuat en klasslÀrare.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vilka tankar tre lÀrare i grundskolans tidigare Är har om de kommunikationsorienterade mÄlen i Lpo94. Syftet med mitt arbete Àr ocksÄ att undersöka hur dessa tankar kan gestaltas och vad som sker nÀr flerstÀmmigheten gestaltas i en konstnÀrlig installation. Begreppet reception behandlas och diskuteras samt skillnaderna mellan dialogisk och monologisk undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med tre lÀrare i grundskolans tidigare Är kom jag fram till att lÀrarna strÀvar efter att göra sina klassrum dialogiska och demokratiska. LÀrarna anser att deras egen insats spelar en avgörande roll för hur demokratiskt klassrumssituationen kan bli.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur samerna representeras i lÀroböcker. Hur framstÀlls de betrÀffande genus, etnicitet, religion, kultur och historia? Tolv lÀroböcker har valts ut till undersökningen och analyserats med hjÀlp av de tidigare studier som presenteras i den hÀr uppsatsen. Anledningen till att jag valde det hÀr Àmnet Àr att jag innan skrivandet inte visste sÄ mycket om samerna. Jag hade en uppfattning att det överlag Àr dÄliga kunskaper om samer hos bÄde lÀrare och elever.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka geografilÀrares instÀllning till, och praktiska erfarenheter av, kartans anvÀndning som redskap inom geografiÀmnet vid grundskolans senare Är (Ärskurser 7-9). Av specifikt intresse var att fÄ reda pÄ dessa lÀrares syn pÄ kartkunskaper i allmÀnhet och namngeografins stÀllning inom Àmnet i synnerhet, samt deras syn pÄ den aktuella namngeografiska debatten. Metoden att försöka nÄ detta syfte har varit anvÀndandet av en kvalitativ fallstudie, dÀr fem verksamma geografilÀrare vid grundskolans senare Är har intervjuats.Resultaten pekar pÄ att lÀrarna ser en tydlig skillnad dÀr kartkunskaper vÀrderas högre Àn namnkunskaper. Kartkunskaper ? dÀr kartan anvÀnds som ett redskap i geografiundervisningen ? ses som ett mer omfattande och vÀsentligt arbetsomrÄde.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare Är arbetar med elevernas sjÀlvbild under lektionerna i idrott och hÀlsa. För att fÄ svar pÄ detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lÀrare som alla undervisar i Àmnet idrottt och hÀlsa i grundskolans tidigare Är. LÀrarna som blev intervjuade var alla utbildade lÀrare i idrott och hÀlsa och var frÄn fyra stycken olika skolor frÄn tvÄ olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lÀrare tycker det Àr oerhört viktigt att jobba med elevernas sjÀlvbild i idrott och hÀlsa men att de tyvÀrr kÀnner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lÀrarna ansÄg att de stÀndigt jobbade med elevernas sjÀlvbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens sjÀlvbild genom att försöka stÀrka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

Min avsikt har varit att utforma en undervisningsmall för de tidiga skolÄren. Denna ska, med utgÄngspunkt i kursplaner och litteratur, integrera NO och sprÄkutveckling dÀr mÄl, metod och bedömningsform Àr sammanlÀnkade. Med hjÀlp av litteraturstudier har jag undersökt vad forskare anser vara viktigt för en intressevÀckande NO-undervisning. Jag har anvÀnt mig av lokala mÄl och metoder för Skanörs skola för att fÄ verklighetsförankring. Resultatet har blivit en översikt som ram för undervisningsmallen, sjÀlva mallen och ett exempel med H.C Andersens Tummelisa som tema samt en bedömningsmatris som kan vara till hjÀlp att bedöma den integrerade kunskapen..

Detta Àr en empirisk studie som har syftat till att synliggöra vilka strategier elever i Ärskurs tvÄ har anvÀnt nÀr de löst öppna utsagor samt vilka missuppfattningar som förekommit i samband med detta. Studien har Àven syftat till att synliggöra hur eleverna har kunnat relatera öppna utsagor till vardagliga sammanhang. Vid datainsamlingen, som utfördes pÄ tvÄ olika skolor, genomfördes 15 kvalitativa intervjuer vilka kombinerades med observationer.Eftersom det i uppsatsens syfte finns en underförstÄdd relation till fenomenografin och hermeneutiken i form av sÄvÀl teorier som metodologier har dessa forskningsansatser varit en stor inspirationskÀlla i vÄr undersökning. Vidare har vi genom vÄr studie visat att de strategier som elever anvÀnder nÀr de löser slutna utsagor till stora delar Àven anvÀnds nÀr eleverna löser uppgifter i form av öppna utsagor. Resultatet har visat pÄ en bred variation i elevernas lösningsstrategier och det framgÄr att eleverna, vid deras lösningar av öppna subtraktionsutsagor, knappt anvÀnder de tre vanligaste subtraktionsstrategierna.

Syftet Ă€r att arbeta fram förslag pĂ„ ett antal musik- och rytmikövningar med sexĂ„ringar i förskoleklass som mĂ„lgrupp. Övningarna syftar till att ge sexĂ„ringar goda förutsĂ€ttningar att utvecklas till starka, sjĂ€lvstĂ€ndiga och trygga personer och baseras dels pĂ„ tidigare forskning om sexĂ„ringars psykologiska och musikaliska utveckling, dels pĂ„ valt strĂ€vansmĂ„l för normer och vĂ€rden i Lpo 94 och valda strĂ€vansmĂ„l i grundskolans kursplan i musik. Övningarna Ă€r indelade i grupper utformade för att utveckla elevens förmĂ„ga att respektera andra mĂ€nniskors egenvĂ€rde och ta ansvar för andra mĂ€nniskor. De ska bidra till att bygga upp en kĂ€nsla för samhörighet och solidaritet, ansvar och samarbetsförmĂ„ga i sexĂ„rsgruppen. Övningarnas innehĂ„ll ska Ă€ven bidra till att bygga upp elevens tillit till den egna sĂ„ngförmĂ„gan och pĂ„ sĂ„ vis medföra att eleven blir medveten om den sociala betydelse tilliten till sĂ„ngförmĂ„gan har.

Undersökningen handlar om att förstÄ pedagogers och rektorers argument för de strategier som de vÀljer i det förebyggande arbetet mot frÀmlingsfientlighet och rasism i grundskolans tidigare Är. Syftet Àr att bÀttre förstÄ argumenten och hur skolans arbete dÀrmed kan utvecklas och förbÀttras.- Vilka strategier vÀljer pedagoger och rektorer i det förebyggande arbetet mot frÀmlingsfientlighet och rasism?- Vilka argument har pedagoger och rektorer för att styrka sitt val av strategi i det förebyggande arbetet mot frÀmlingsfientlighet och rasism?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes en kvalitativ undersökning bland fyra rektorer och fyra pedagoger för att fÄ fram deras val av strategier och argumenten för dem.Enligt lag ska skolor arbeta förebyggande mot frÀmlingsfientlighet och rasism. Trots det finns det ingen kursplan eller riktad handlingsplan som skolor har att följa. Skolor fÄr sjÀlva utforma sin handlingsplan, vilket leder till olika kvalité pÄ olika skolor.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett pedagogiskt spel för grundskolans senare Är som övar geometriska begrepp kan utformas samt huruvida det kan fungera som ett givande komplement till befintliga material för geometrisk begreppsinlÀrning. Spelet, som kom att kallas MATERMINO, testades av 33 elever (15 flickor och 18 pojkar) i skolÄr 6. Dessa elever samt tre lÀrare för grundskolans senare Är bedömde sedan spelet; de förstnÀmnda i enkÀter och de senare i intervjuer. MATERMINO bedömdes frÀmst passa elever i skolÄr 6-8. Vidare visade studien att MATERMINO var omtyckt och roligt och att spelet tycktes leda till inlÀrning gÀllande geometriska begrepp.