I den nya lĂ€rarutbildningen jĂ€mstĂ€lls förskollĂ€rare, fritidspedagoger och grundskolans tidigareĂ„rlĂ€rare. De kallas alla för lĂ€rare och har lika lĂ„ng utbildning och jĂ€mbördig status. Ser det ut sĂ„ pĂ„ fĂ€ltet? Är vi pedagoger pĂ„ lika villkor eller Ă€r förskollĂ€rare och fritidspedagoger för verksamheten pysslande resurser? VĂ„rt syfte Ă€r att skapa kunskap om förskollĂ€rarnas, fritidspedagogernas och grundskolans tidigareĂ„rlĂ€rares syn pĂ„ samarbete och fördelningen av arbetsuppgifter i klassrummet. Vi avser Ă€ven att försöka belysa hur pedagogerna vill att arbetssituationen ska se ut jĂ€mfört med hur den ser ut idag.

Förslag pĂ„ opera vid ÅrstafĂ€ltetÅrsta Parkopera ligger placerad som en entrĂ© till ÅrstafĂ€ltet. Promenaden fram till opera- byggnaden gestaltas som en park inspirerad av 1700-talets engelska parker, barockoperans storhetstid, och fortsĂ€tter genom operans tvĂ„ huvudbyggnader för att öppna sig mot det vidstrĂ€ckta fĂ€ltet..

Internationella studier visar att svenska elever har försÀmrat sitt resultat i matematik. Flera forskningsrapporter visar att en mer varierad matematikundervisning kan öka kvalitén och höja elevernas mÄluppfyllelse. Vi vill undersöka om utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare resonerar kring utomhuspedagogik och utomhusmatematik i undervisningen av elever i grundskolans tidigare Är. Vi har Àven undersökt hur dessa lÀrare ser pÄ möjligheter respektive begrÀnsningar med utomhuspedagogik och utomhusmatematik.

Tanken med detta examensarbete var att undersöka om det finns nÄgon ?röd trÄd? i grundskolans teknikundervisning. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag tagit en rapport frÄn Teknikföretagen, som visar en relativt dyster bild av svensk teknikundervisning i grundskolan. DÀrefter har jag genomfört en egen kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat fyra lÀrare och studerat berörda skolors lokala arbetsplaner, för att djupare kunna undersöka vilka faktorer som faktiskt styr och pÄverkar teknikundervisningen pÄ skolor i nÀromrÄdet. Studien Àr stadieövergripande frÄn förskoleklassen och upp till grundskolans Är 9.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur elever med Asperger syndrom (AS), som gÄr inkluderade i klasser i grundskolans senare Är, upplever sin skolgÄng.Elva elever, bÄde flickor och pojkar, intervjuades. Eleverna vi intervjuade hade en varierande bakgrund, vissa hade gÄtt i vanlig klass med visst stöd, nÄgra hade varit placerade i sÀrskilda undervisningsgrupper. Vi valde att arbeta efter en fenomenografisk ansats eftersom vÄrt mÄl var att ta del av ungdomarnas egna upplevelser och undersöka variationerna bland dem.Elevernas uppfattningar om sin skolgÄng varierade men de hade alla en positiv instÀllning till sin nuvarande form som inkluderade elever i grundskolans ordinarie klasser, trots att de upplevde vissa svÄrigheter. De kÀnde att de hade stöd i att ha fler kamrater med AS i skolan som de kunde vÀlja att umgÄs med pÄ raster och lunch..

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare Är arbetar med elevernas sjÀlvbild under lektionerna i idrott och hÀlsa. För att fÄ svar pÄ detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lÀrare som alla undervisar i Àmnet idrottt och hÀlsa i grundskolans tidigare Är. LÀrarna som blev intervjuade var alla utbildade lÀrare i idrott och hÀlsa och var frÄn fyra stycken olika skolor frÄn tvÄ olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lÀrare tycker det Àr oerhört viktigt att jobba med elevernas sjÀlvbild i idrott och hÀlsa men att de tyvÀrr kÀnner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lÀrarna ansÄg att de stÀndigt jobbade med elevernas sjÀlvbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens sjÀlvbild genom att försöka stÀrka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

För att en elev ska börja pĂ„ ett nationellt gymnasieprogram krĂ€vs att hon/han har godkĂ€nda betyg i tre Ă€mnen frĂ„n grundskolan och ett av dessa Ă€mnen Ă€r matematik. Men godkĂ€nda elever i matematik frĂ„n Ă„k 9 visar sig ha stora svĂ„righeter med kurs A pĂ„ gymnasiets yrkesförberedande program.Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att belysa vilka skillnader som finns i den matematik som lĂ€rs pĂ„ grundskolans högstadium och gymnasiets kurs Matematik A med avseende pĂ„ de kunskapsmĂ„l som ska uppnĂ„s. Är dessa skillnader stora eller kommer kursen matematik A vara en repetition av tidigare matematik för de elever som gĂ„r pĂ„ yrkesförberedande programmen? Som ett annat syfte söker jag svar pĂ„ frĂ„gan om elevernas svĂ„righeter med att uppnĂ„ godkĂ€nt betyg i matematik A kan hĂ€rröras till dessa skillnader.Undersökningen har gjorts genom sammanstĂ€llning av kursplanerna i matematik för grundskolan Ă„r 9 och kurs A för gymnasieskolan samt kartlĂ€ggning av det matematiska innehĂ„llet i de vanliga lĂ€roböckerna pĂ„ tvĂ„ skolor. DĂ€refter har jag gjort en kvalitativ undersökning genom intervjuer av fyra lĂ€rare pĂ„ de tvĂ„ skolorna.

I Skollagen lyfter man fram skolans ansvar att tillgodose eleverna med material som behövs för att de ska kunna medverka i en tidsenlig undervisning. I mitt möte med skolor och undervisning för grundskolans senare Är, i Àmnet samhÀllskunskap, upplever jag att lÀroboken har ett förÄldrat innehÄll. Med detta menas att böckerna uppger information som snabbt och ofta förÀndras. Syftet med denna uppsats Àr att genom att göra en lÀromedelsanalys av lÀroböcker som anvÀnds pÄ grundskolans senare Är, för att undersöka hur situationen ser ut. InnehÄller lÀroböckerna i allt för stor omfattning information som gör att de Äldras fortare Àn nödvÀndigt.

Det hÀr Àr en uppsats som behandlar Àmnet estetiskt lÀrande. Fokus ligger pÄ grundskolans tidigare Är, dÄ det Àr dÀr en undersökning genomförts för att ta reda pÄ hur pedagogers syn kring estetiskt lÀrande ser ut och hur de anvÀnder sig utav det i sin undervisning. Det jag velat ha svar pÄ med detta arbete Àr varför det Àr viktigt med estetiskt lÀrande, hur ett estetiskt förhÄllningssÀtt bemöts ute pÄ skolorna samt om pedagogerna arbetar pÄ ett estetetiskt sÀtt och i sÄ fall hur. Undersökningen skedde med hjÀlp av en kvantitativ metod. Fyra skolor har deltagit i undersökningen och alla de som svarat pÄ min enkÀt Àr alla verksamma som lÀrare i förskoleklass till Ärskurs fem, eller fritidspedagoger.Det som framkommit under arbetets gÄng Àr att de flesta av mina informanter Àr positivt instÀllda till ett estetiskt arbetssÀtt dÄ de kan se att ett sÄdant arbetssÀtt frÀmjar elevers inlÀrning.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns för en utveckling av teknikundervisningen i grundskolans tidigare Är. Studien utfördes pÄ fem skolor i en mindre kommun i Norrbottens inland. I studien anvÀndes en blandning av kvantitativa och kvalitativa studier genom ett enkÀtformulÀr till en större grupp informanter samt intervjuer med ett fÄtal, för att fÄ ett sÄ brett och tydligt resultat som möjligt. Parallellt med dessa undersökningar har styrdokument, för Àmnet aktuell litteratur och tidigare forskning gÀllande det tekniska kunskapsomrÄdet studerats. En översyn har ocksÄ gjorts över vilka ÄtgÀrder som tagits och vilka som planeras för att stÀrka teknikÀmnet i skolan.

Löberöds gods belÀget i sydvÀstra SkÄne Àr ett slott med mÄnghundraÄriga anor. Dess historia med framförallt den tidigare parkmiljö och influenserna frÄn Europa med engelsk karakteristik parkmiljö har behandlats i detta arbete. Bakgrunden till arbetet Àr en förundran över det stÄtliga godset som bÄde innehade och innehar ett orangeri, alléer och ett tempel, med trÀdgÄrdarna och parker.I den nÀrmast tillgÀngliga litteraturen beskrivs parkmiljön endast korta noteringar som att ?parken byggdes ut? eller ?parken var enastÄende?. Ingenstans fanns det att lÀsa om parken eller trÀdgÄrdarnas utformning.

Bakgrund: I samband med att det inför höstterminen 1998 infördes krav pÄ betyget minst GodkÀnt i Àmnena matematik, svenska och engelska för elever som efter avslutad grundskola önskade söka till ett nationellt program pÄ gymnasiet har begreppet Grundskolans kÀrnÀmnen blivit vanligt. Begreppet förekommer sÄvÀl inom politiskt auktoritativ text som i texter producerade i lokala skolförvaltningar. Vardagligt Àr begreppet grundskolans kÀrnÀmnen eller kÀrnÀmnen i grundskolan legio och har en innebörd som skiljer sig frÄn gymnasiets kÀrnÀmnesbetydelse. Till skillnad frÄn i gymnasiet finns det inom grundskolan ingen formellt definierad innebörd av begreppet grundskolans kÀrnÀmnenSyfte: Genom att undersöka talet om grundskolans kÀrnÀmnen ville jag fÄ reda pÄ om, och i sÄfall hur det kan pÄverka, och vÀxelverka med annat tal som betonar det som anses vara mÄlen och syftet med grundskolan. Ambitionen var Àven att försöka förstÄ varför ett begrepp som Àr vÀl definierat inom gymnasieskolan till synes pÄ ?egen hand? blir tillrÀckligt potent att utgöra en diskursiv praktik med en annorlunda innebörd inom grundskolan.Metod: Det studerade materialet Àr hÀmtat frÄn text pÄ Internet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nÄgra pedagoger i grundskolans tidigare Är arbetar med barns livsfrÄgor i religionskunskapsundervisningen men ocksÄ hur de integrerar dessa i andra Àmnen. Vidare ville vi ocksÄ ta reda pÄ vad livsfrÄgor innebÀr enligt pedagogerna och vilken betydelse de tror att dessa har för barns lÀrande. Slutligen sökte vi svar pÄ varför livsfrÄgorna Àr sÄ viktiga och varför pedagoger bör anvÀnda sig av dessa i undervisningen. I vÄr studie har vi utgÄtt frÄn de tre didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerad intervjumetod som redskap för studiens datainsamling.

Detta examensarbete handlar om hur lÀroböcker för de samhÀllsorienterandeÀmnena historia, religion, geografi och samhÀllskunskap för grundskolanssenare Är 7-9 framstÀller en av Sveriges minoritetskulturer, samerna. Syftet medstudien var att undersöka hur samernas kultur beskrivs i de samhÀllsorienteradelÀroböckerna i fyra utvalda skolor. Vidare att fÄ en förstÄelse för hur lÀrarevalde ut lÀroböcker i de samhÀllsorienterande Àmnena för grundskolans senareÄr 7-9. Metoder som anvÀndes i studien var intervjuer, lÀroboksgranskning ochtextanalys. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med fyra lÀrare,tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn.

Sedan mitten av 1990-talet har Sverige internationellt sÀtt legat i topp pÄ grund av grundskolelevers goda resultat i engelsk sprÄkkunskap. Den svenska grundskolan Àr fortfarande internationellt sÀtt i topp men pÄ nationell nivÄn har det skett en förÀndring. Sedan mitten av 1990-talet har grundskolelevernas resultat stagnerat och i vissa sprÄkmoment Àven försÀmrats. Vad som orsakat denna negativa förÀndring finns det mÄnga spekulationer om t.ex. den ökade invandringen och elevers attityd till Àmnet.