Sökresultat:
694 Uppsatser om Engagerad lärare - Sida 33 av 47
AnvÀndning av smartphones inom högre utbildning : En kvantitativ studie om attitydskillnader mellan studenter och lÀrare
Experter hÀvdar att smartphones blir allt vanligare i högre utbildning (högskole- och universitetsnivÄ) vilket gör undervisningen mer flexibel och tillgÀnglig för studenter. En smartphone fungerar som en handdator och du kan anvÀnda den för att lÀsa e-post, surfa pÄ Internet, logga in pÄ sociala nÀtverk som Facebook och Twitter, lÀsa nyheter, spela spel, lösa korsord, foto- grafera och spela in videor och mycket mer.Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i attityder mellan studenter och lÀ- rare samt mÀn och kvinnor om anvÀndningen av smartphones i högre utbildning. Detta gjor- des med ett kvantitativt angreppsÀtt dÀr datainsamlingen gjordes med hjÀlp av en webbaserad enkÀtundersökning. NÀr det gÀller studenter och lÀrare, har vi utgÄtt frÄn Prensky?s (2001) teori om digitala infödingar och digitala immigranter.
Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ? personalens syn p? en arbetsterapeutisk intervention genomf?rd i boenden f?r personer med allvarlig psykisk oh?lsa
Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.
TvÄng som livrÀddande insats? : En kvalitativ studie om enhetschefers erfarenheter av beslutsfattande enligt LVM
Tva?ngsva?rden av missbrukare a?r ett av samha?llets sista verktyg fo?r att va?rda missbrukare som lever ett va?ldigt destruktivt och farligt liv. Tva?ngsva?rdslagstiftningen har kritiserats fo?r att vara sva?rtolkad, och det finns sto?d fo?r att lagstiftningen tilla?mpas olika i landets socialna?mnder. Genom att intervjua socialtja?nstens enhetschefer om deras tolkning och tilla?mpning av tva?ngsva?rdslagstiftningen syftar uppsatsen till att belysa skillnader och likheter i tolkning och tilla?mpning av lagstiftningen samt att bidra med kunskap om vilka faktorer som kan fo?rsva?ra arbetet.
Tid och rÄd för utveckling? : Om kompetensutveckling för anstÀllda i ideella föreningar
I Sverige har det under de senaste Ärtiondena skett en samhÀllsutveckling som delvis har bidragit till att mÄnga mÀnniskor inte har tid att engagera sig i ideella föreningar i sÀrskilt stor utstrÀckning. Detta har för föreningarna medfört ett ökat antal anstÀllda som istÀllet sköter en del av det som tidigare gjordes av ideella krafter. Det finns inte mycket forskning gjord om anstÀllda i ideella föreningar men desto mer om kompetensutveckling i arbetslivet.Syftet med denna studie Àr dÀrför att ta reda pÄ hur anstÀllda i ideella ryttarföreningar upplever sina möjligheter till kompetensutveckling, vilka Äsikter arbetsgivaren har kring detta omrÄde samt hur möjligheterna till kompetensutveckling eller bristen pÄ desamma kan komma att pÄverka ridskoleverksamheten. Jag har valt att intervjua fyra skÄnska ridskolechefer och deras arbetsgivare för att fÄ tvÄ olika perspektiv pÄ det problem jag vill undersöka.Resultatet av intervjuerna har jag sammanstÀllt och analyserat med hjÀlp av mitt teorikapitel, som bland annat innehÄller tidigare forskning om kompetensutveckling, livslÄngt lÀrande och motivation i arbetslivet.Jag kan konstatera att det rÄder brist pÄ frÀmst ekonomiska resurser i de ideella föreningarna, vilket delvis bidrar till att de anstÀlldas kompetensutveckling inte alltid kan prioriteras. De anstÀllda arbetar enligt ett pressat tidsschema eftersom föreningen inte har rÄd att anstÀlla mer personal och detta leder till att de inte alltid har tid för vare sig formell eller informell kompetensutveckling.
Skogsbrandens pÄverkan pÄ död ved :
Fire is an important ecological factor, but its consumption of coarse woody debris, CWD, has hardly received any attention. In this study, I investigate the consumption in relation to the time of initial flame exposure and propensity for continued combustion of standing CWD of pine (Pinus sylvestris).
Two types of CWD were studied. Firstly, wood that had been dead for one to ten years. Secondly, wood that had been dead for several decades. In the burning experiments, logs of approx.
LÀssvÄrigheter i de tidiga Ärskurserna : En litteraturstudie kring lÀsinlÀrningsproblematik och framgÄngsrik undervisning i Ärskurs F-3
Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.
En önskan om ökad förstÄelse och dialog : sörmlÀndska livsmedelsproducenters syn pÄ offentlig upphandling av livsmedel
Arbetet syftar till att undersöka hur producenter i Södermanlands lÀn förhÄller sig till offentlig upphandling av livsmedel. Sex producenter, en representant för en ekonomisk förening och en kostsamordnare har intervjuats för att fÄ en djupare förstÄelse för vad livsmedelsproducenter upplever vara de största hindren och möjligheterna för att lÀmna anbud i offentliga upphandlingar av livsmedel.
Resultaten visar att producenterna anser att mÄnga rÄdande förutsÀttningar som finns för att delta i offentlig upphandling av livsmedel Àr kopplade till och beroende av kommunens arbete. Det handlar till exempel om
upphandlingens utformning, huruvida det finns en omlastningscentral som underlÀttar vid leveranser och om det finns en engagerad kostsamordnare.
De hinder som producenterna upplever Àr bland annat den EU-lag som rör fri handel över grÀnserna, att de som upphandlar inte förstÄr livsmedelsproduktionens förutsÀttningar och svÄrigheten att spÄra livsmedel
i förÀdlingskedjan. De möjligheter som producenterna och kostsamordnaren ser bottnar till stor del i kommunikation och dialog pÄ olika nivÄer och mellan olika aktörer.
Jag har Àven undersökt vilka sociala, ekonomiska och ekologiska vÀrden en ökad andel nÀrproducerade livsmedel i offentlig sektor bidrar med till samhÀllet. NÄgra funktioner som framkom i intervjuerna var vÀrdet av att
visa hur mat Àr producerad, att produktionen skapar mervÀrden och att det skapar lokala arbetstillfÀllen.
Med utgÄngspunkt i analysen av producenternas resonemang har jag formulerat förslag till ÄtgÀrder för att uppnÄ en högre andel nÀrproducerad mat i de offentliga köken.
Tyst i klassen. Upplevelser av muntliga klassrumsaktiviteter
I skolans undervisning ingÄr momentet tala, vilket vissa elever upplever som oerhört krÀvande och frustrerande. Under senare tid har kommunikativa fÀrdigheter alltmer betonats som avgö-rande inom utbildning och arbetsliv, men trots att elevers muntliga fÀrdigheter anses sÄ vikti-ga, organiseras undervisningen inte alltid sÄ att elevers muntliga förmÄgor trÀnas och utveck-las. De elever som sÀllan eller aldrig deltar i muntliga aktiviteter i klassrummet, riskerar att inte nÄ mÄlen och hamnar dessutom lÀtt i ett utanförskap, stigmatiserade av identiteten som ?tyst? elev.I denna kvalitativa studie undersöks nÄgra elevers upplevelser av muntliga aktiviteter i klass-rum. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr om alla elevers röster blir hörda, hur eleverna upp-levt aktiviteterna och hur man kan öka elevers deltagande i muntliga aktiviteter.
StÀndigt, alltid och aldrig ge upp : En beskrivande studie i hur sju grundskolor i Sundsvalls kommun kommunicerar om mobbning, e-mobbning och sina likabehandlingsplaner internt.
Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.
VerkstÀllighetsföreskrifter, uppdragsarkeologi och konservatorer - Konservatorns integrering inom uppdragsarkeologin
To increase the quality and the cost-efficiency of contract archaeology in Sweden a revisedregulation for contract archaeology was established the 1st of January 2008. By including findstrategy as a concept with special demands in the regulation the Swedish Heritage Board is nowhoping that the conservators will be integrated earlier in the archaeological process and that theunpremeditated find accumulations will stop. This is making the competition between thearchaeological companies even harder. The questions are how the regulation have affected therole of the conservators in the field of contract archaeology today, what is affecting theintegration and the situation, and what can the different stakeholders do to make the collaborationbetween archaeologists and conservators more professional? The conservators are now hopingthat this is the change that will increase the collaboration with the archaeologists, which isimportant for the finds prosperity and the drive of information.To get an updated and generalised view of the impact of the regulation so far, phoneconversations and questionnaires were carried out with archaeologists, conservators, employees atcounty administrative boards and the Swedish Heritage Board.
VÄrt uppdrag som lÀrare : En studie om lÀrares roll i undervisningen
Syftet med detta examensarbete var att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ arbetet med elevers muntliga framstÀllning, eftersom jag saknar studier som undersöker de tidiga Ärskursernas muntliga arbete. Den empiriska delen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fem lÀrare verksamma i Ärskurs 1-3. De intervjuade lÀrarna har en yrkeserfarenhet mellan fem och fyrtio Är och de arbetar pÄ tre olika mellansvenska skolor.Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en vilja hos de intervjuade lÀrarna att arbeta med muntlig framstÀllning i klassrummet, men om det ska bli meningsfullt krÀvs att gruppens klimat Àr tillÄtande och att eleverna upplever en trygghet i situationen. Mycket av lÀrarnas arbete den första tiden gÄr Ät till att skapa dessa förutsÀttningar, och de arbetar pÄ olika sÀtt med detta. Den största svÄrigheten med det muntliga arbetet i klassrummet Àr att momentet krÀver en engagerad publik, vilket leder till att nÄgra lÀrare anser att det var svÄrt att planera in detta i undervisningen.
Miljöfarliga transporter till sjöss : KartlÀggning och riskanalys
An increasing number of chemicals are being transported by ships along the Swedish coastline. Many of these chemicals may pose a threat to the environment. Accidents and spills are luckily rare, but nonetheless it is important to be prepared for a possible chemical spill. The Swedish Coast Guard is responsible for responding to chemical spills at sea, and has both equipment and trained personnel for the purpose. In order to prepare for a possible accident one also needs to know what is currently being transported at sea.
TorshÀlla Golfklubb, en organisation i förÀndring
Organisationer och verksamheter kan ses som nÄgot komplext nÀr det Àr mÀnniskor som dagligen verkar dÀr, vilket i sin tur kan skapa bÄde positiva och negativa hÀndelser, i den meningen att mÀnniskor kan agera förutsÀttlöst och har dÀrmed stÀndigt en rad idéer som pÄ ett eller annat sÀtt kan pÄverka hela organisationen i nÄgon riktning.Syftet med denna studie Àr att först undersöka hur kommunikation, ledarskap och konflikthantering fungerar i TorshÀlla Golfklubb. För att dÀrefter sist i arbetet framföra förslag pÄ hur de kan förÀndra sina arbetsprocesser.I studien har jag valt att anvÀnda mig av primÀra och sekundÀra kÀllor, dÄ den empiriska studien i form av frÀmst observationer och samtal utgör den primÀra delen medan den teoretiska forskningen utgör den sekundÀra delen. Inledningsvis har jag gjort en granskning av vad teorin sÀger angÄende mitt valda problemomrÄde för att sist göra en analys av organisationen.Genom undersökningar och studier har det framkommit att det finns en rad olika bakomliggande faktorer som pÄ ett eller annat sÀtt har pÄverkat organisationen i nÄgon riktning. Faktorer som i slutÀndan gjort att anstÀllda sagt upp sig frÄn verksamheten pÄ grund av att de inte kÀnt sig motiverad och engagerad till att utföra sitt arbete pÄ en bra och konstruktivt sÀtt. NÄgot som dock organisationen numera Àr medveten om och dÀrmed börjat sitt arbete mot en förbÀttrad framtid.De ÄtgÀrdsförslag som jag under studiens gÄng kommit fram Àr organiserade personalmöten, veckovis, exempelvis dÄ 2 gÄnger i veckan till att börja med.
En revisors tvÄ roller : en studie av skillnader mellan professionella normer som granskare och rÄdgivare
En revisor kan inta tvÄ roller som granskare och som rÄdgivare. Den huvudsakliga revisorsrollen ses ofta som en extern granskare av sina klienters verksamheter och den som lÀmnar en slutgiltig bedömning av företaget. DÀrutöver finns ytterligare en roll dÄ revisorn Àr engagerad i klientföretaget och bistÄr med tillÀggstjÀnster i form av rÄdgivning gÀllande verksamhetens redovisning och bokföring. För att revisorn ska fylla sin funktion i samhÀllet Àr dess oberoende och förtroende tvÄ viktiga grundstenar för professionen och revisionsbyrÄns storlek anses ha en viss inverkan pÄ detta. En revisors tvÄ roller kan beskrivas som en balansgÄng mellan dennes granskningsroll respektive rÄdgivningsroll med en tyngdpunkt som utgörs av kÀrnan för revisorsprofessionen samt dess grund.
Tala för framtiden : Fem grundskollÀrares syn pÄ muntlig framstÀllning i klassrummet
Syftet med detta examensarbete var att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ arbetet med elevers muntliga framstÀllning, eftersom jag saknar studier som undersöker de tidiga Ärskursernas muntliga arbete. Den empiriska delen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fem lÀrare verksamma i Ärskurs 1-3. De intervjuade lÀrarna har en yrkeserfarenhet mellan fem och fyrtio Är och de arbetar pÄ tre olika mellansvenska skolor.Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en vilja hos de intervjuade lÀrarna att arbeta med muntlig framstÀllning i klassrummet, men om det ska bli meningsfullt krÀvs att gruppens klimat Àr tillÄtande och att eleverna upplever en trygghet i situationen. Mycket av lÀrarnas arbete den första tiden gÄr Ät till att skapa dessa förutsÀttningar, och de arbetar pÄ olika sÀtt med detta. Den största svÄrigheten med det muntliga arbetet i klassrummet Àr att momentet krÀver en engagerad publik, vilket leder till att nÄgra lÀrare anser att det var svÄrt att planera in detta i undervisningen.