Sökresultat:
4194 Uppsatser om Engagemang frćn boende - Sida 55 av 280
En studie om upplÄtelseformen Kooperativ hyresrÀtt
I Sverige finns det i huvudsak tre typer av upplĂ„telseformer av bostĂ€der. Dessa Ă€rbostadsrĂ€tt, hyresrĂ€tt och egna hem. Fastighetsföretag har under en lĂ„ng tid kunnat erhĂ„lla rĂ€nte- och investeringsbidrag för att bygga flerbostadshus, men nu skall dessa bidrag under en testperiod pĂ„ fem Ă„r försvinna. FastighetsĂ€garna varnar nu för att dessa handlingar bidrar till höga byggkostnader vilket medför att hyrorna skjuter i höjden sĂ„ att ingen har rĂ„d att flytta in i lĂ€genheterna. Ăven den s.k.
Sjuksköterskors syn pÄ Àldres lÀkemedelsinformation inom sÀrskilda boenden
Bakgrund: Ăldre personer över 65 Ă„r stĂ„r för största delen av lĂ€kemedelskonsumtionen i Sverige. LĂ€kemedelsanvĂ€ndningen har ökat kraftigt och syns frĂ€mst bland Ă€ldre pĂ„ sĂ€rskilda boende. Sannolikheten att drabbas av biverkningar bland Ă€ldre ökar ju fler lĂ€kemedel en person anvĂ€nder. Att flera Ă€ldre vĂ„rdas pĂ„ sjukhus som ett resultat av effekter av olika lĂ€kemedel tyder pĂ„ ett stort behov av information och undervisning i lĂ€kemedelshantering. Detta stĂ€ller allt högre krav pĂ„ sjuksköterskans roll med avseende pĂ„ lĂ€kemedelsinformation pĂ„ sĂ€rskilda boenden.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors syn pĂ„ Ă€ldres lĂ€kemedelsinformation inom sĂ€rskilda boenden.
Hur anvÀnds KBT pÄ HVB-hem för unga lagövertrÀdare?
Kognitiv beteendeterapi har pÄ senare Är fÄtt allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika mÄlgrupper, och en sÄdan mÄlgrupp Àr kriminella killar i ungdomsÄren. MÄnga behandlingshem som riktar sig till denna mÄlgrupp sÀger sig anvÀnda KBT. I vÄr studie undersöker vi hur fyra olika hem för vÄrd eller boende (HVB) anvÀnder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, frÀmst metaanalyser, som med stor samstÀmmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna mÄlgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod.
Ger interaktion genom rörelse högre engagemang? : En studie av tvÄ olika zoom-tekniker inom mobil AR
I den hÀr uppsatsen presenteras en studie av rörelsebaserad zoom (Device Movement Based Zoom) och nyp-zoomning (Pinch-zoom). Rörelsebaserad zoom innebÀr att anvÀndaren zoomar in genom att gÄ nÀrmare ett objekt och zoomar ut genom att gÄ lÀngre bort frÄn det. Nyp-zoomning innebÀr att anvÀndaren zoomar genom nyp-gester med tvÄ fingrar pÄ plattformens pekskÀrm. Syftet var att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan de bÄda systemen ur ett anvÀndarperspektiv samt om engagemanget blir större nÀr rörelserna blir större och anvÀndaren tvingas vara mer aktiv (med kroppen) vid interaktionen med systemet. De 24 deltagarna i studien testade tvÄ olika system, ett med vardera typen av zoom, och bÄde kvalitativ och kvantitativ data samlades in genom enkÀter.Resultatet visade att systemen hade nÀstan lika hög popularitet (pÄ frÄgan; vilken av de tvÄ systemen skulle du föredra?).
VolontÀrarbete inom den offentliga sektorn - en alternativ kÀlla för skapandet av socialt kapital?
Robert Putnam har argumenterat för att lÀnder med ett starkt och utbrett ideellt engagemang har goda förutsÀttningar för skapandet av socialt kapital. DÄ Sverige, i ett internationellt perspektiv, kan anses ha ett utbrett och aktivt deltagande i frivilliga sammanslutningar torde förutsÀttningarna för skapandet av socialt kapital vara goda i Sverige. TillgÄngen till socialt kapital leder i sin tur, enligt Putnam, till en mer generell tillit och ett förtroende som strÀcker sig utöver de individuella kontaktnÀten och slutligen Àven innefattar samhÀllet i stort. En hög grad av socialt kapital utvecklar alltsÄ en förmÄga att inte bara se till sin egen nytta utan Àven till samhÀllets bÀsta. En rad studier pekar emellertid pÄ att det traditionella föreningslivet stÄr inför stora svÄrigheter med bland annat ett minskat engagemang och allt fÀrre medlemmar vilket skulle kunna lÄta pÄskina att det en gÄng sÄ starka sociala kapitalet i Sverige hÄller pÄ att urholkas.
Screening för metabolt syndrom hos neuroleptikabehandlade personer med psykosdiagnos - personals erfarenheter : En kvalitativ studie
SammanfattningBakgrund:I Sverige finns 30 000 ? 40 000 personer med psykosdiagnos. Dessa Àr en utsatt grupp avseende metabola riskfaktorer, dels utifrÄn konsekvenser av sjukdomen, men ocksÄ med anledning av den antipsykotiska medicineringen. DÀrför rekommenderas screening för metabola riskfaktorer i förebyggande syfte och för tidig upptÀckt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka personals erfarenheter av hinder och framgÄngsfaktorer i screeningarbetet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 7 personal som arbetade med metabol screening pÄ en psykiatrisk öppenvÄrdsmottagning.
Reflektionens betydelse för utveckling och lÀrande
Syftet med denna studie Àr söka fÄ en bild av hur lÀrare i Är 1-6 reflekterar kring sin verksamhet, vad reflektionen leder till och dess betydelse för utveckling av lÀrandet. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats, dÀr synsÀttet Àr induktivt. Studien bygger pÄ en fokusgrupp och enskilda intervjuer med nio lÀrare.Resultatet visar att:- reflektion Àr en process.- lÀrare gör en sjÀlvanalys, dÀr de ifrÄgasÀtter sig sjÀlva.- lÀrare anser att pedagogiska diskussioner Àr betydelsefulla för att reflektera pÄbÀsta möjliga sÀtt.- lÀrare efterlyser tid och strategier för sin reflektion.- reflektion mynnar ut i en utveckling av lÀrandet.De slutsatser som framkommer Àr att lÀrares reflektion kan ses utifrÄn fyra perspektiv med fokus pÄ reflektion-grubblerier, utveckling, sjÀlvanalys och utvÀrdering.Under perspektivet reflektion-grubblerier har jag funnit att lÀrare verkar reflektera oavbrutet och har ofta svÄrt att slÀppa tankarna. Detta upplevs som ett dilemma.Med fokus pÄ utveckling har följande omrÄden lyfts fram som betydelsefulla: lÀrares reflektion tillsammans med andra kollegor, lÀrares engagemang och att de saknar strategier och tid för reflektion.NÀr det gÀller sjÀlvanalys ser jag att det handlar om att kunna spegla sig i nÄgon annan, se sig sjÀlv utifrÄn och sedan revidera det som gjorts.I frÄgan om utvÀrdering finner jag att lÀrares och elevers reflektion gagnar elevers lÀrande..
Upplevelsebaserat lÀrande som metod i sex- ochsamlevnadsundervisning i Äk 7-9 : En kvalitativ undersökning
Bakgrund/LitteraturgenomgÄng: Skolan spelar en viktig roll nÀr det gÀller att formaungdomars sexuella hÀlsa. Samtidigt konkurrerar skolan med media som informationskanal.Forskning visar att ungdomar idag tar större sexuella risker och sexuellt överförbarainfektioner ökar. En utvÀrdering visar att sexualundervisningen i skolorna Àr bristfÀllig och vilar pÄ ett patogent perspektiv. Upplevelsebaserat lÀrande Àr en metod som delvis anvÀnds i undervisningen. Metoden grundar sig pÄ att eleverna skapar erfarenheter genom aktivt deltagande i olika simuleringar.
Erfarenheter av engagemang i dagliga aktiviteter hos kvinnor med utmattningssyndrom
Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av engagemang i dagliga aktiviteter hos kvinnor med utmattningssyndrom. En litteraturbaserad studie med analys av biografier genomfördes. Data samlades in via sex böcker, publicerade mellan 2000-2008 skrivna av svenska kvinnor i arbetsför Älder. UtifrÄn en kvalitativ manifest innehÄllsanalys analyserades data vilket resulterade i fyra kategorier: ?Att vilja leva upp till krav och förvÀntningar?, ?Att ha för mÄnga aktiviteter och för lite tid?, ?Vardagen har blivit övermÀktig? samt ?Att ÄterfÄ balans i vardagen?.
"Man mÄste Àlska de gamla annars funkar det inte" : Undersköterskors erfarenheter av att vÄrda Àldre som har upplevt trauma
Denna studie har genomförts pÄ Judiska Hemmet i Stockholm dÀr ca 75 % av de boende Àr överlevande frÄn Förintelsen under andra vÀrldskriget. Syftet med studien var att undersöka undersköterskors upplevelser och erfarenheter av att vÄrda Àldre personer som har upplevt trauma. FrÄgestÀllningarna handlade om vilket kunnande informanterna anser vara viktigt i arbetet med dessa personer och deras uppfattning om hur denna kunskap bÀst lÀrs in. Vidare tillfrÄgades informanterna om vad de anser vara viktigt att tÀnka pÄ i bemötandet av personer som har upplevt trauma. Informanterna ombads Àven beskriva sina upplevelser av svÄrigheter i arbetet och hur de hanterar dessa svÄrigheter.
FörÀldrars ansvar för barns fostran och utbildning : Att utmana eller bevara genushabitus
Tidigare forskning gÀllande relationen hem och skola visar att förÀldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att förÀldrar skiljer sig Ät gÀllande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. FörÀldrar har olika vÀrderingar som bl a kan hÀnföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framstÀlls ofta som den förÀlder som frÀmst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande pÄ distans.UtifrÄn genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan nÄgra mammor och skolan. Min undersökning bygger pÄ antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa vÀrden nÀr det gÀller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur nÄgra mammor, till barn i grundskolans tidigare Är, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstÄs i relation till begreppet genushabitus.
Att vÀnda kriminaliteten ryggen : En kvalitativ studie om turning points
Denna uppsats Àr skriven pÄ avancerad nivÄ inom socialt arbete. Dess syfte Àr att belysa turning points frÄn kriminalitet och utgÄr frÄn intervjuer med personer som tidigare haft en kriminell karriÀr. Intervjuerna har varit semistrukturerade och berört orsaken till turning points och motivationskÀllor till upprÀtthÄllandet av beslutet. Analysen har genomförts med hjÀlp av symbolisk interaktionism och teorier om stÀmpling, stigma och strain. Resultatet visar nÀtverkets betydelse för processen kring en turning point samt vikten av individens egna vilja till förÀndring.
Att lyckas med ett byggprojekt
Att lyckas med byggprojekt Àr det som alla inblandade i projektet strÀvar efter och Àr det slutliga mÄlet. Definitionen av ?ett lyckat byggprojekt? Àr nÀr det genomförts pÄ ett sÀtt dÀr alla parter Àr nöjda vilket gÀller flera olika aspekter. Det frÀmsta sÀttet att mÀta framgÄngen med ett projekt Àr ta reda pÄ om kunden Àr nöjd. En nöjd kund innebÀr att budget och tidsplan hÄlls och för att uppnÄ detta finns ett antal faktorer som genomsyrar hela projektet, exempelvis engagemang, kommunikation och samverkan.
TillgÄng eller Àgande : En studie i konsumentvÀrde pÄ marknaden för digital underhÄllningsmedia
Syftet med uppsatsen har varit att genom kvalitativa intervjuer lyfta fram motpolerna kringdagens konsumtion av digital underhÄllningsmedia och faststÀlla om konsumenters syn pÄ vÀrdekan relateras till deras val av att antingen betala för Àgandet eller för tillgÀnglighet av den. Metoden har bestÄtt av Ätta stycken kvalitativa intervjuer dÀr respondenter fÄtt frÄgor om sinkonsumtion av digitala underhÄllningsmedia inom; musik, video, spel och podcasts. Uppsatsen kommer fram till att konsumenter ser vÀrdet i anvÀndningen av mediet och inte iÀgandet av det. Konsumenterna vill sÄledes hellre strömma sin media Àn att ladda ner den. DevÀljer dÀrför mer eller mindre obehindrat den tjÀnst som har bÀst utbud.
HÄllbar stadsutveckling för delaktighet och invÄnardialog En studie av unga kvinnors kommunikationsvanor och intresse för medborgardialog i en mÄngkulturell storstadsdel
Titel HÄllbar stadsutveckling för delaktighet och invÄnardialog - En studie av unga kvinnorskommunikationsvanor och intresse för medborgardialog i en mÄngkulturell stadsdelFörfattare Matilda Reiderstedt och Marina MilojkovicKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitetTermin Höstterminen 2011Uppdragsgivare Utveckling Nordost (Göteborgs stad i samarbete med Europeiska regionalautvecklingsfonden)Handledare Malin SveningssonSidantal 38 sidor exklusive bilagaSyfte Syftet med vÄr studie Àr att undersöka kommunikationsvanor och informationsbehov hos mÄlgruppen unga kvinnor boende i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Syftet Àr ocksÄ att undersöka de unga kvinnornas intresse för medborgardialog och delaktighet inom ramen för stadsutvecklingsprojekt.Metod Kvalitativa intervjuer.Material 10 intervjuer med unga kvinnor boende i Bergsjön (1), Angered (2), Hammarkullen (1), HjÀllbo (3), StorÄs (1), Rannebergen (1) och GÄrdsten (1)Huvudresultat VÄrt resultat visar att Utveckling Nordost inte lyckats förankra sitt mÄl och syfte hos intervjupersonerna, vilket verkar bero pÄ brister i informationsspridnings-processen. Resultatet visar att de unga kvinnorna i stor utstrÀckning anvÀnder sig av mun-till-mun-metoden gÀllande informationsspridningoch att utlÀndska medier dominerar över svenska i hemmet. TidningslÀsandet Àr hyfsat omfattande, men fÄ prenumererar pÄ nÄgon av de stora svenska dagstidningarna.Vidare kan vi konstatera att det rÄder en positiv attityd till ett stadsutvecklingsprojekt, men att förtroendet för att nÄgra större förÀndringar kommer att bli mÀrkbara Àr svagt.VÄrt resultat visar ocksÄ att det finns ett intresse för medborgardialog och en önskan att kunna kommunicera kring frÄgor som rör stadsdelarnas utveckling med projektanstÀllda och förtroendevalda..