Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar.

Syftet med studien är att analysera hur engagemang och underkastelse upprätthålls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur värvningsprocessen påverkar upprätthållelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll påverkar medlemmarna. Studien belyser även hur Jehovas vittnen förhåller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgår från ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där sju avhoppare från Jehovas vittnen medverkade.

Då positiva hälsoeffekter av utevistelse påvisats inom forskning är det angeläget att det skapas möjligheter för de äldre att på olika sätt dra nytta av sin utemiljö. Möjlighet till utevistelse vid äldreboende är beroende av strukturer i den fysiska, sociala och kulturella miljön. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns, för att de boende ska tillgodogöra sig utomhusmiljön. Teoretiska utgångspunkter har varit miljöerbjudanden och känsla av sammanhang. Ett äldreboende med salutogen omsorgsprofil och tillgång till ute-miljö med många möjligheter har studerats.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar.

Syftet med denna studie var att belysa ensamhet bland äldre. För att få en djupare förståelse för betydelsen av de äldres sociala förhållanden, gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med tre äldre människor boende i eget hem med hemtjänstinsatser samt tre boende på servicehus, med avsikt att jämföra upplevelsen av ensamhet i de olika boendeformerna. Resultatet tematiserades kring följande teman: ålder och aktivitet, åldrande och sociala kontakter, åldrande och upplevelse av ensamhet/gemenskap, boendeformen och dess betydelse för ensamhets-/gemenskapsupplevelsen, hemtjänstens betydelse samt strategier mot den eventuella ensamheten. Analysen av resultatet gjordes utifrån följande gerontologiska teorier: rollteorin, aktivitetsteorin, disengagemangsteorin, teorin om gerotranscendens och livsloppsperspektiv på åldrandet. Undersökningen visade att samtliga respondenter upplever en minskning av de sociala kontakterna på grund av åldrandet och medföljande funktionsnedsättning och att detta har bidragit till en ökning av fysisk ensamhet.

Titel: Faktorer för långsiktiga relationer med hyresgäster - En jämförande studie mellan kommunala och privata bostadsföretagNivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomiFörfattare: Hannah Dage, Sandra Slydal ThomassenHandledare: Akmal HyderDatum: 2015 - MajSyfte: Syftet med studien är att jämföra kommunala och privata bostadsföretag i deras arbete med förtroende, engagemang och kundnöjdhet för att skapa långsiktiga relationer med hyresgäster.Metod: Studien har omfattat en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio respondenter från olika kommunala och privata bostadsföretag i östra Mellansverige samt en respondent från Hyresgästföreningen för att samla in data. Den insamlade datan har därefter presenterats och analyserats mot relationsmarknadsföring för att dra slutsatser om hur företagen arbetar med förtroende, engagemang, kundnöjdhet och långsiktiga relationer.Resultat & Slutsats: Studiens slutsatser visar att bostadsföretagen arbetar med förtroende och engagemang för att uppnå kundnöjdhet och relationer. Den visar att det finns fler likheter än skillnader i kommunala och privata bostadsföretags arbete med hyresgäster. Det har dock framkommit att inga av dessa bostadsföretag konkret arbetar för att bygga långsiktiga relationer med hyresgäster.Förslag till vidare forskning: Genom att det i studien framkommit att medverkande bostadsföretag inte arbetar specifikt för att bygga långsiktiga relationer med hyresgäster kan förslag till vidare forskning vara att undersöka om teorin övervärderar sambanden mellan förtroende, engagemang och kundnöjdhet för att uppnå långsiktiga relationer.

Inledning och problem: Äldreomsorgen står inför nya utmaningar. Andelen av den äldrebefolkningen ökar samtidigt som de äldre ställer högre krav på vården, vilket medför att ämnet föruppsatsen är högst aktuellt. Inom äldreomsorgen finns det nationella styr- och uppföljningsmetoder.Genom uppföljningar från Socialstyrelsen vet man att det finns en hel del förbättringspotential, somexempelvis att de äldre vill kunna vara med och påverka sin vardag mer. I uppsatsen studerasTubberödshus äldreboende i Tjörns kommun, där man delegerat ansvaret från staten, till kommunenoch sedan ända ner till den operativa nivån i form av en intraprenad. Med fallet studeras huruvidapersonalens engagemang och kunskap kan användas för att skapa styrmedel som kan förbättrakvaliteten för de boende.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ett delegerat ansvar från kommun tillverksamhetsnivå kan leda till en ökad kvalité inom äldrevården.

Studien tar sin utgångspunkt i de ändringar i detaljplanerna som byggnadsnämnden nyligen antagit för områdena längs kusten vid Vantamansvägen och Glansabovägen strax söder om Åhus. Frågan om synen på området är aktuell och samrådet i samband med ändringarna avslöjar att boende i området inte delar kommunens syn. Syftet var att undersöka kommunens och de boendes syn på området och den ändring som gjort i detaljplanen. Det var också ett syfte att utagera varför kommunen valt att ta upp ändringarna enligt ett enkelt planförfarande framför ett normalt. Det beslutades sent i undersökningen att detaljplanen för området vid Vantamansvägen hade upphävts.

Befolkningen blir allt äldre och gruppen av de äldsta ökar i antal vilket erbjuder utmaningar för samhället när de får hälsoproblem som demenssjukdomar. Ett sätt att möta dessa utmaningar har varit att utveckla de möjligheter som digitala hjälpmedel [DH] kan erbjuda stöd i dagligt liv och i omvårdnaden av personer med demens. Syftet är inte att ersätta mänskligt vårdande utan att använda DH som ett komplement som kan förbättra livet för den äldre och underlätta för deras vårdare. Studier av hur personer med demens själva tänker om stöd i sitt dagliga liv och vilka behov de har är främst gjorda med personer som fortfarande bor hemma och kan kommunicera. Syftet med denna studie var att beskriva personalens uppfattningar om förutsättningar och konsekvenser av att använda vidareutvecklade digitala hjälpmedel i omvårdnaden av personer med demenssjukdom boende på särskilt boende.

Syfte: Samhällets befolkning tenderar att bli allt äldre. För bostadsbolagen resulterar denna förändring i demografin i en ökad efterfrågan på bostäder som är anpassade till de äldres behov. I Gävle är trycket stort på anpassade bostäder och boendealternativ då staden har en äldre befolkning. Gavlegårdarna vill uppfylla denna efterfråga och tillhandahålla anpassade bostäder till denna kundgrupp. I dagsläget erbjuder företaget ett seniorboende eller +50 boende som heter Tryggbo.

SAMMANFATTNINGTitel:Autentiskt Ledarskap - För engagemang och arbetstillfredsställelse?Nivå:C -uppsats i ämnet företagsekonomi.Författare:Mindy von Berlepsch & Marcus Blomgren.Handledare:Pär Vilhelmsson, Kristina Mickelsson, Elena Ahmadi & MariaFregidou-Malama.Datum:2015 ? Maj.Syfte:Syftet med denna studie är att förklara om ett autentiskt ledarskap har enkoppling till ett positivt arbetsklimat i form av engagemang ocharbetstillfredsställelse hos medarbetarna.Metod:Denna studie har genomförts med deduktiv ansats där den teoretiskareferensramen mynnade ut i studiens fem hypoteser. Dessa hypoteser testades medhjälp av en enkät som skickades ut till ett urval av 227 respondenter med ensvarsfrekvens på 67 %, vilket motsvarar 152 användbara enkätsvar. Med hjälp avden statistiska mjukvaran SPSS analyserades primärdatan med hjälp avkorrelations, faktor- och klusteranalys. Hypotesernas signifikansnivå testadesdärefter med hjälp av T-tester.

Gemenskap och utbyte av erfarenhet är ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. Här bor flera människor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trä. Huset som vilar på Stadshagens tunnelbaneuppgång har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrädgård. I våningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta är ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmänheten, någonting som skiljer sig från de traditionella, privata kollektivhusen.

Syftet med studien var att undersöka hur familjerättsekreterarna upplever barns situation i samband med deras uppdrag med vårdnads-, boende- och umgängesärenden. Frågeställningarna var; Hur definierar familjerättssekreterarna sitt uppdrag vid vårdnads-, boende- och umgängesärenden vid föräldrars separation? Vilka instrument/verktyg använder familjerättssekreterarna för att ta reda på barns situation i samband med vårdnads-, boende- och umgängesärenden vid föräldrars separation? Hur upplever familjerättssekreterarna att barns fysiska och psykiska hälsa samt relation till föräldrarna påverkas i samband med föräldrarnas separation? Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod där undersökningen innefattade åtta semistrukturerade intervjuer med familjerättssekreterare. I vår studie har vi utgått från systemteorin och gräsrotsbyråkratin. Detta för att familjerättssekreterarna har myndighetsutövning och att de vid utredningsärenden tittar på hur familjemedlemmarna samspelar med varandra.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar.