I slutet av 1900-talet började man inse konsekvenserna av att förlita sig på icke förnyelsebara energikällor för uppvärmning. Priserna steg i höjden och man valde ofta att byta ut sin oljepanna mot el vilket för tillfället var en lönsam lösning. I och med prisstegringen som skett det senaste decenniet har betydelsen av Energieffektivt byggande framstått som allt mer tydlig. Detta innebär att många äldre byggnader ofta kan ha mycket dåliga värmeisolerade egenskaper eftersom både energipriser och byggnormer var lågt ställda vid tiden för uppförning.Uppdragsgivarna till arbetet är en ideell ekonomisk förening vid namn Not Quite med sin bas i Fengerfors bruk, Åmål. De har framfört att de har problem med för höga uppvärmningskostnader och svårigheter med att hålla önskad inneluftstemperatur i deras lokaler.

Den rådande klimatsituationen utgör, på grund av föroreningar i naturen, ett hot mot jordens fortlevnad, det kan främst påvisas genom de klimatförändringar som blir allt mer tydliga i världen. Samhällets negativa påverkan på jordens klimat sätter press på samhällsaktörer, varav en av dem är handelssektorn. Livsmedelsbranschen är den aktör som idag arbetar mest med ansvarsfullt företagande. Fokus läggs främst på ekologiska produkter, miljömärkningar samt Energieffektivt arbete.Trots satsningar på ekologiska livsmedelsalternativ samt egna märkesvaror med ekologisk inriktning råder idag kunskapsbrist bland konsumenter. Den finansiella aspekten utgör, tillsammans med tid- och bekvämlighetsaspekter, de huvudsakliga påverkansfaktorerna på konsumenters medvetna och omedvetna beteende.

Bostäder och service står idag för den största delen av energianvändningen i Sverige. För att skapa en hållbar miljö har regeringen i Sverige tagit fram 16 miljömål. I ett av dess delmål förklaras det att till år 2020 bör energianvändningen i byggnader per uppvärmd areaenhet minska med 20 % och med hela 50 % till år 2050. Landet är i behov av energieffektiva lösningar och därmed har uppmärksamhet riktats mot passivhus (Energieffektivt hus). Resultat från tidigare byggprojekt i Sverige visar att passivhus starkt kan bidra till att kraven uppnås. Ett passivhus har ett litet behov av energi och anses vara ett framtidssäkert hus eftersom det räknas med att konflikter kommer att uppstå i samband med framtidens energikriser.

Sedan två år tillbaka byggs det för fösta gången i Sverige fler bostadsrätter än hyresrätter. Enligt resultatet av Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät 2008 råder det bostadsbrist i 50 % av landets kommuner. Trots bostadsbrist i storstadsregioner är nyproduktionen anmärkningsvärt låg. Inte sedan 1920- och 1930-talet har nyproduktionen varit så låg i Sverige. Hyresrätten är viktig som upplåtelseform. Den tillåter ett flexibelt boende som möjliggör effektiv förflyttning av arbetskraft, ett första boende för unga och ofta enda alternativet för låginkomsttagare. En anledning till att det produceras så få hyresrätter i dagsläget är att de statliga investerings- och räntebidragen försvann 2006.

De flesta industrier har någon typ av kylsystem som betjänar industriella processer och komfortkyla. Funktion och effektivitet på systemen varierar och när kylproblematik uppstår på anläggningen kan anledningarna vara flera. Kylproblematiken kan bero på bristande kylkapacitet, felaktigt injusterade köldbärarflöden eller underdimensionering av distributionssystem samt cirkulationspump.Detta examensarbete har utförts i samarbete med Stora Enso Skoghall och syftet med studien är att kartlägga och analysera deras kylsystems kapacitet, både sett till producerad kyleffekt och möjligheter till distribution på anläggningen. Genom en ökad kännedom av systemets funktion kan optimeringsförslag arbetas fram för att minska risken för kylproblematik och kostsam produktionsbegränsning. Då distributionssystemet är äldre och påbyggt i etapper finns misstankar om att det även finns möjligheter att med modern teknik få systemet att bli mer Energieffektivt.

Idag projekteras byggnader för att spara energi och minimera värmeförluster som sker genom klimatskal. För att kunna minska behovet av aktiv uppvärmning för de boende utvecklades en idé om att byggnaden skulle uppvärmas med hjälp av passivvärme. Detta ledde till skapandet av passiv och lågenergihus.Det har funnits passivhus i mer än 20 år och vanligen används denna princip av privatvillor. På senare tid har dock passivhustekniken börjat integreras vid uppförandet av flerbostadshus. Syftet är naturligtvis att minska årsbehovet av aktiv uppvärmning för byggnader och samtidigt minska värmeeffektbehovet.

Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt då den inte klarar av denna belastning. Därför måste människan, som är den största utnyttjaren av jordens resurser, komma på nya sätt att leva, som innebär mindre på-verkan på miljön.Byggnaderna står för en stor del av miljöbelastningen, särskilt då energin som krävs under driftstiden. Ett hus står vanligtvis i minst 50 år, vilket är en lång tid, och står detta hus och nöter på miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start på vägen att hushålla med resurser har energisnåla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel kräver det mesta av sin energianvändning till uppvärmning, detta har lett till bra isolerade hus med värmeåtervinningsteknik och mindre behov av energi.Nu står människan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som kräver mycket mer engagemang; att bygga grönt.

I detta examensarbete görs en jämförelse mellan de Nordiska ländernas energikrav och klassificeringssystem för flerbostäder. Syftet är att utreda hur de olika nationella kraven styr i respektive land, och om det är möjligt att jämföra ländernas energiprestandakrav på ett rättvist sätt.Europaparlamentet har tillsammans med Europeiska unionens råd antagit direktiv om byggnaders energiprestanda som anger vilka mål som medlemsländerna ska uppnå. Syftet är att minska utsläpp av växthusgaser, öka andelen förnybar energi och skapa högre energieffektivitet. Dock är det upp till varje enskilt land att bestämma hur de ska klara målen, vilket gör att landets byggnormer och egen lagstiftning påverkar dess implementering. Därmed ser ländernas energikrav väldigt olika ut, trots att de är baserade på samma EU direktiv.

Karlstads kommun ingår som en del i en global klimatstrategi för att omsätta EU:s klimatambitioner. En innebörd av detta är att Karlstads kommun har antagit ett generellt krav på en lägre specifik energianvändning av lokaler och byggnader på 80 kWh/m2 och år. Rapport har gjorts i samarbete med Karlstads kommuns teknik- och fastighetsförvaltningen med syfte att identifiera problemen som uppstår i projekteringsprocessen. Syftet är även att ge förslag på åtgärder som förbättrar denna process samt att se om en energisamordnare kan vara en del av lösningen och i så fall på vilket sätt. Till grund för rapporten genomfördes ett antal intervjuer med projektledare på teknik- och fastighetsförvaltningen samt med typiska projektörer som teknik- och fastighetsförvaltningen samarbetar med. Landstingsfastigheter intervjuades för att göra en jämförelse mellan dessa båda organisationers arbetssätt. Under intervjuarbetet uppmärksammades ett antal återkommande orsaker till varför det inte fungerar tillfredställande i byggprocessen.

En av samhällets viktigaste frågor idag rör den framtida energitillförseln till den byggda miljön och dess koppling till miljö- och klimatfrågor. Energitillförseln sker idag till 80% genom fossila bränslen och bygg- och fastighetssektorn står idag för 40% av världens energianvändning. De CO2-emissioner som förbränning av fossila bränslen genererar påverkar jordens växthuseffekt. EU-direktiv rörande en effektivisering och minskning av energianvändningen har implementerats för att minska belastning ur energi- och miljösynpunkt på jorden. Sverige har satt som mål att minska energianvändningen med 20% till år 2020 och 50% till år 2050 i jämförelse med värden från år 1995.

Under 1980-talet introducerades den första tågsimulatorn i svensk lokförarutbildning. Denna simulator är fortfarande den enda fullskalesimulator som används för att utbilda lokförare i Sverige. En anledning till att det inte finns fler tycks vara att det bl.a. saknas pedagogiska och ekonomiska motiv för en utvidgad användning av simulatorer i undervisning och träning. Energibesparingar inom spårtrafik dvs.

Under 1980-talet introducerades den första tågsimulatorn i svensk lokförarutbildning. Denna simulator är fortfarande den enda fullskalesimulator som används för att utbilda lokförare i Sverige. En anledning till att det inte finns fler tycks vara att det bl.a. saknas pedagogiska och ekonomiska motiv för en utvidgad användning av simulatorer i undervisning och träning. Energibesparingar inom spårtrafik dvs.

Capio Lundby Sjukhus finns i flera olika byggnader vid Wieselgrensplatsen på Hisingen i Göteborg. Detta är på grund av att sjukhuset växt sig större och att det idag inte får plats i en byggnad. I huvudbyggnaden finns det gynekologi, kirurgi, medicin, neurologi, operation, vårdavdelning, ortopedi/handkirurgi, urologi, öron-näsa-hals, och hörcentral. Ögonkliniken ligger separat i en byggnad nära huvudbyggnaden. En bit bort ligger psykiatriavdelningen och administrationen.Capio Lundby Sjukhus är idag ISO-certifierat enligt ISO 9001:2000 och fick som första sjukhus i Sverige hela sin verksamhet certifierad 2005.

Minskad tillgång på fossila material och ökade energibehov i värden skapar ett behov av att utveckla alternativa och miljömässigt hållbara lösningar. Biobränsle har därför växt till en av de viktigaste förnyelsebara energikällorna i målet mot ett koldioxidneutralt samhälle. Dock skapar det obearbetade biobränslet problem, på grund av den höga fuktkvoten, mellan 50-150 %. Som en följd finns ett torkbehov som måste lösas på ett miljö- och Energieffektivt sätt. Idag står torkningen av biomaterial innan pelletering för 25 % av den totala kostnaden vid pelletstillverkning.Kostnaden för att torka biomaterialet gör det viktigt att effektivisera torkningen, samtidigt bidrar torkningen till utsläpp av miljöfarliga ämnen såsom terpener.

Allt sedan oljekriserna på 1970-talet har intresset för Energieffektivt byggande växt i Sverige. Idag finns det politiskt fastlagda mål inom EU om att energieffektivisera och från och med 2021 ska alla nya hus som byggs inom EU vara Nära Noll Energi-hus (NNE-hus). Definitionen för vad som är ett NNE-hus får medlemsländerna göra själva. För att snart kunna bygga lågenergihus i stor skala behövs uppföljnings- och informationsinsatser från demonstrationsprojekt. Kvaliteten på energiberäkningar behöver också höjas nu när efterfrågan av energieffektiva byggnader är större som kräver uppföljningsunderlag från olika fastigheter.Syftet med denna studie är att bidra till kunskaperna om erfarenheter från demonstrationsprojekt inom lågenergibyggnader med fokus på flerbostadshus med solfångare.