Det här är resultatet av kandidatarbetet, skrivet under kursen kandidatarbete 15 p vårterminen 2010 på programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Arbetet är det avslutande examensarbetet efter 3 års studier i fysisk planering på grundläggande nivå. Arbetet handlar om funktionsomvandlingar i staden. Hur ett flexibelt byggande kan underlätta i städer, där behovet av byggnader förändras snabbare än en byggnads livstid. Kandidatarbetet har dels inneburit studier av en funktionsomvandling som gjorts på Stumholmen i Karlskrona och dels inneburit ett försök till en liknande omvandling på ön Kungsholmen i Karlskronas skärgård där en funktionsomvandling är aktuell idag år 2010.

Syftet med detta examensarbete är att jämföra de två byggproduktionsmetoderna, industriellt/prefabricerat byggande och platsbygge. Vi undersöka om någon av metoderna är fördelaktigare än det andra, samt varför man allt mer använder sig av prefabricerat. Jämförelsen behandlar främst aspekterna byggtid, ekonomi och kvalitet. Genom en litteraturstudie och intervjuer med aktiva personer inom byggbranschen har vi införskaffat oss det material vi behöver.Att bygga och montera så mycket som möjligt inne i fabrik gör att kvaliteten ökar då materialet inte utsätts för fukt och kyla före montering. Huset byggs upp mycket fortare då byggarbetsplatsen endast blir en montageplats av olika färdiga delar.

Detta examensarbete berör värme och ventilation inom arkitekturen. Examensarbetet kommer att visa hur värme- och ventilationssystemen sett ut och utvecklats med tidens gång. Med hjälp utav framtagen information kommer tre koncept att skapas som resultat av att ha kombinerat olika konceptframtagningsmetoder. Målet är att komma fram till en slutsats om hur det optimala huset bör se ut för att värme- och ventilationssystemet ska vara lätt att underhålla och använda samt vara så pass energieffektivt som möjligt samtidigt som det fullgör sitt syfte. För att få ett bra resultat så uppmärksammas alla möjliga faktorer som på större eller mindre skala har inverkan på systemen.

Den här rapporten är en sammanställning av ett gestaltningsarbete där ett bostadshus i 5 våningar projekterats fram. Huset i fråga har anpassats till att kunna byggas med prefabricerade volymelement och enbart i stommaterialet trä. Prefabricerade volymelement är färdigbyggda rumsenheter, tillverkade på fabrik. Dessa kan vara så pass färdigställda att de levereras till en byggarbetsplats med färdig fasad och fast inredning. Eftersom arbetet baserats på volymelementsbyggande, har projektering skett efter de villkor och den byggteknik som då tillämpas.

Arbetet syftar till att undersöka standardiserade strukturer för implementeringen av virtuellt byggande i ett generellt berganläggningsprojekt. Virtuellt byggande är ett samlingsnamn som beskriver metoder med centrum runt objektsbaserade informationsmodeller. Informationen som dessa modeller ska innehålla kan beskrivas med hjälp av en standardiserad struktur som kallas Information Delivery Manual, IDM. En IDM inne-håller beskrivningar av processen, delaktiga aktörer och deras behov av informationsutbyte. För att försöka implementera denna struktur på ett berganläggningsprojekt användes teorin axiomatisk design.

Byggnadssektorn uppskattas idag stå för närmare 40 % av vår totala energiförbrukning, varav nästan 60 % utgörs av uppvärmning och varmvatten. Från myndigheter såväl som allmänheten börjar högre krav ställas på energihushållning i vårt byggnadsbestånd. I media duggar informationen tätt om nya metoder för energieffektivisering, ändå visar statistiken att mycket finns kvar att göra. Frågan som bör ställas är var problemet ligger.Detta examensarbete behandlar projekteringens roll för slutresultatet med avseende på energianvändningen i flerbostadshus. Syftet är att identifiera förbättringsfaktorer för hur projekteringen kan påverka byggprocessen mot ett mer energieffektivt slutresultat.

Det har blivit dyrare att producera byggnader och därför behövs en effektivare byggproduktion för att kunna sänka priserna. Industriellt byggande har den senaste tiden setts mer och mer som en lösning på det här problemet. Några faktorer som talar för industriellt byggande är kortare byggtider, förbättrad arbetsmiljö och att det är lättare att undvika fuktproblem.I denna rapport görs ett försök till att jämföra lönsamheten för två projekt med olika industrialiseringsgrad. JM är både byggherre och entreprenör i de tvåstuderade projekten som ligger i Stångby och Staffanstorp. I Stångby ska JM bygga totalt ca 200 hus och i Staffanstorp ska de bygga ca 140 st.

För att efterleva Regeringens miljöpolitik har Boverket tilldelats ansvaret för miljömålet God bebyggd miljö. Boverket är en myndighet som arbetar för Riksdagens miljömål och skall vid behov förslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. I Boverkets Byggregler finns krav som måste följas för att uppnå ett fuktsäkert byggande. Som förslag på hur dessa krav ska uppnås nämns Svensk Byggindustriers metod ByggaF ? Metod för fuktsäkert byggande.ByggaF är en dokumentsamling med mallar, checklistor, kontrollpunkter och rutiner.

Det här är resultatet av kandidatarbetet, skrivet under kursen kandidatarbete 15 p vårterminen 2010 på programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Arbetet är det avslutande examensarbetet efter 3 års studier i fysisk planering på grundläggande nivå. Arbetet handlar om funktionsomvandlingar i staden. Hur ett flexibelt byggande kan underlätta i städer, där behovet av byggnader förändras snabbare än en byggnads livstid. Kandidatarbetet har dels inneburit studier av en funktionsomvandling som gjorts på Stumholmen i Karlskrona och dels inneburit ett försök till en liknande omvandling på ön Kungsholmen i Karlskronas skärgård där en funktionsomvandling är aktuell idag år 2010.

Daggkåpan är en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan är en naturförskola, vilket främst innebär att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden är i två plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. Förutsättningar för att bedriva verksamheten inomhus finns även. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos Daggkåpan smälter samman och barnen kan lätt ta ett steg ut till naturen från sina hemvister.

Problemställning: Som en följd av slopade subventioner anses det av företag ibranschen numera mindre attraktivt att bygga, äga och förvaltahyresbostäder. Detta får till konsekvens att Skanskas konceptför industrialiserat byggande av hyresbostäder, ModernaHus,tappat i efterfrågan. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att utifrån ettlönsamhetsperspektiv analysera konceptet ModernaHus ochhur det ska möta marknadskraven för flerbostadshus på densvenska marknaden. Metod: En kvalitativ metod i form av en fallstudie har legat till grundför arbetet. Den huvudsakliga delen av primärdatan har samlatsin genom semistrukturerade intervjuer.

Hållbarhet är ett komplext begrepp och är komplicerat att förmedla. Trots begreppets svåra innebörd är det något som används flitigt runt om i världen idag. Risken med att innebörden av hållbarhet inte förstås är att människor inte tar det till sig och istället ignorerar begreppets betydelse. Hållbarhet är ett viktigt begrepp som förmodligen är här för att stanna. Kommunikationen av hållbarhet är beroende av många olika faktorer då hållbarhetsbegreppet i sig själv innebär en mängd olika aspekter.

Passivhus är ett relativt nytt begrepp som innebär att bygga på ett energieffektivtsätt och därmed minska värmeförlusten genom byggnaden. Tekniken har funnitsi Europa sedan 1990 och vuxit sig större år för år och under de senaste åren harett flertal hus byggts i Sverige med detta byggnadssätt.Principen är miljövänlig och bidrar till minskade koldioxidutsläpp vilket gynnarbåde miljön och ekonomin.De allt hårdare och hårdare krav som ställs ur miljöaspekt innebär att detta nyasätt att producera byggnader kommer att öka under kommande år och snart blirdet standard att använda detta sätt att bygga bostäder..

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Lindbäcks i Öjebyn. Lindbäcks tillverkar bostäder av trävolymer i fabrik. Målet var att ta fram förslag på lägenheter för äldre i lämplig boendeform. Särskilt fokus har lagts på en flexibel utformning av hygienutrymmet. En önskan fanns att hitta en utformning som medger att ytan utanför hygienutrymmet kan användas för hantering av hjälpmedel och som rörelseutrymme för vårdpersonal.

Hållbar utveckling är ett av de stora målen från EU-kommissionen som styr PBL och präglarde nationella målsättningarna för samhällsutvecklingen i Sverige. Södra Ladugårdsängen ärett idag nästintill obebyggt område tänkt att bli ett pilotprojekt för Örebro, med satsning atttillhöra landets mest miljöanpassade stadsdelar. Arbetets syfte är att på uppdrag av Örebrokommuns stadsbyggnadskontor analysera möjliga parkeringslösningar att tillämpa i områdetmed fokus på att minska biltransporter och lyfta fram naturen.En enkät till potentiella invånare om värderingar om parkering och en enkät till företag omhur de arbetar med parkering skickades ut. Enkätsvar tillsammans med informationssökningoch platsbesök utgjorde största delen av det underlag som använts för analyser. Olikalösningar som tagits upp är parkeringshus, gatuparkering och även mer innovativa lösningarsåsom bilpool och bilfritt byggande.