Byggbranschen står idag för 40 % av landets totala energianvändning varav 85 % av energin förbrukas i bruksskedet. Med hänsyn till den omfattande energianvändningen inom byggsektorn har branschen ett stort ansvar för att minska landets totala energiförbrukning. Teknik för att bygga energisnåla byggnader är långt framme, men används inte i så stor utsträckning som man borde. En anledning till detta kan vara att man bygger med en kortsiktig syn på investeringar och att den som bygger och förvaltar inte är samma part. Verktyg för att ta riktiga beslut ur ett långsiktigt ekonomiskt och miljömässigt perspektiv finns i form av livscykelkostnadskalkyler (LCC).

SammanfattningFörfattare: Jonny Andersson och Anders NordenbergHandledare: Tommy Bergquist Titel: It´s an ecenomic thing ? Energieffektivt byggandeInledning och problem:Idag produceras det fler bostadsrätter än hyresrätter. Följaktligen kommer de nyproducerade bostadsrätterna i allt högre grad avgöra hur energieffektivt det svenska nyproducerade fastighetsbeståndet byggs. En än mer energieffektiv nyproduktion kan vara förenad med en högre initial kostnad för grundinvesteringen. Ett fastighetsbolag som är långsiktig i sitt ägande kan med fördel välja en mer energieffektiv byggnad eftersom det ger lägre driftskostnader över fastighetens livscykel.

Ett miljötänkande har uppkommit under de senaste decennierna, detta har gjort att byar med mål att vara helt ekologiska har arbetats fram, ekobyar. Efter teori- och empiristudier i ämnena ekologiskt byggande, och ekobyar har en specifik ekoby, föreslagits. Studierna har skett i en begränsad del av ekologiskt byggande, de delar som tas upp i examensarbetet Hållbar utveckling? ekologisk bebyggelse är, Kretslopp, Byggnadsmaterial, Platsens förutsättningar, Gemenskap, Förnybar värme respektive Mat och odling. .

Ekologiskt bostadsbyggande för en hållbar framtid..

I examensarbetet visas vad ekologiskt byggande och boende kan innebära. Arbetet består av två delar, en litteraturstudie och en undersökning av sex hus. Litteraturstudien visar att kretsloppstänkande där yttre miljö, ingående materiel, konstruktion, inre miljö, resursanvändning och de boende samverkar. De sex husen har undrsökts med hänsyn till litteraturstudiens resultat. Undersökningen visar att alla husen kan spara uppvärmningsresurser genom att bygga till ett inglasat uterum.

Energieffektivisering av byggnader är ett uppmärksammat ämne mycket på grund av att bostäder och lokaler står för 35 % av den totala energianvändningen i Sverige. Med nya EU direktiv ska Sverige utforma en plan för att nå nära-nollenergibyggnad till år 2021. Definitionen av näranollenergibyggnad är en byggnad som har mycket hög energiprestanda och den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor.Passivhus är en typ av lågenergihus som har ett tätt klimatskal som håller ett lågt U-värde och utnyttjar interna värmetillskott från hushållmaskiner och personerna som vistas i byggnaden. Detta bidrar till lägre energiförluster och längre behov av tillförd energi, vilket närmar sig nära-nollenergibyggnad.Ett friliggande enfamiljshus som klarar passivhuskraven som ställs av Sveriges Centrum för Nollenergihus i södra Sverige har utformats. Energiberäkningar har utförts i PHPP (PassivHus Projekterings Paket 2007) vilket visar att byggnaden klarar kraven..

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Kostnaden för nyproduktion av hus i Sverige har ökat markant under de senaste åren. Byggföretag har svårt att hålla både projektens löptid och kostnader nere, vilket resulterat i ett ökat marknadspris och ett växande missnöje bland slutkunder. De ökade kostnaderna beror enligt forskning på vanligt förekommande slöseri i form av såväl material som arbetskraft. I försöken att eliminera slöseri har många företag anpassat sin verksamhet efter Lean Thinking, ett system som härstammar från den japanska bilindustrin, bestående av verktyg och metoder med huvudsyfte att identifiera och eliminera slöseri. Ur detta har även nya former av byggnation fångat marknadens intresse.

Rapporten är ett examensarbete i byggingenjörsutbildningen på högskolan i Halmstad och belyser området för industriellt flerbostadsbyggande. Flera aktörer har försökt sig på att bemästra denna konst att bygga industriellt men inte lyckats. I denna rapport har vi gett oss på att ta reda på framgångsfaktorer. När det industriella byggandet jämförs med det traditionella byggandet finns det många olikheter som måste redas ut och göras om för att få en fungerande byggindustri.I rapporten ger vi er en allmän bild, och definition, av industriellt byggande. Vi jämför de olika aktörerna och försöker peka på vad som skiljer dessa åt.

uppsats om hur fastighetsföretag ser på passiva hus.

Uppsatsens syfte är att besvara frågor ställda av Trafikverket. Dessa frågorbesvaras genom att planeringsprocessen vid byggande av väg och järnväg utreds samt genom att entreprenadformerna totalentreprenad och utförandeentreprenad och dess skillnader belyses. Syftet innefattar även en utredning av vilka skyldigheter som föreligger vid samrådsförfarande och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning samt hur stora avvikelser som får göras från en arbets- eller järnvägsplan. Undersökningen bygger på studier av lagstiftning, propositioner, rättsfall, doktrin och övriga publikationer. Arbetet har avgränsats på så sätt att relevant lagstiftning i miljöbalken och väg- och banlagen till största del har studerats.

Undersökningen syftar till att utreda sambandet mellan industriellt byggande och detaljplanering. Svårigheten som industriellt byggande står inför idag är att göra koncepten mer flexibla och anpassningsbara till kunders krav och de bestämmelser som finns i detaljplaner. För att få bygga måste detaljplanerna följas för området det skall byggas på. Ofta passar inte de industriella byggkonceptens förutsättningar med detaljplanerna, vilket gör att det inte går att tillämpa industriellt byggande i högre utsträckning. Tyvärr innebär ändringar och avvikelser från industriella byggkoncepten idag stora tilläggskostnader i projekten.

Grönt byggande ligger i tiden och är en av framtidens nyckelfaktorer för konkurrenskraft och samhällsansvar i byggindustrin. För att lyckas ser dock vi en avgörande betydelse i att grönt förankras i hela organisationen samt att en grundläggande förståelse skapas. För att bättre nå ut hela vägen till organisationen anser vi att implementering spelar en betydande roll.I vårt examensarbete har vi valt att analysera de problemområden som vi stött på inom grönt byggande, för att därefter bryta ned dessa till mer konkreta nyckel- och framgångsfaktorer. Med denna studie hoppas vi kunna bidra med en förståelse för hur Skanska, Region Hus Stockholm Bostäder ska arbeta vidare för att lyckas implementera grönt byggande samt nå företagets mål inom området. Frågan vi inledningsvis ställde oss var:Finns det idag några generella framgångsfaktorer som kan generera förslag till handling för att lyckas med strategiimplementering?Hur ska Skanska arbeta för att lyckas förmedla, engagera och implementera grönt byggande inom Regionen Hus Stockholm Bostäder, från ledning till projekt?Vi har angripit frågan genom att på regionen empiriskt studera nuläget inom grönt byggande.

I Finspång tillverkas gas och ångturbiner. Verksamheten går under namnet Siemens Industrial Turbomachinery AB, som förutom att bygga upp turbiner som separata leveranser även projekterar kompletta kraftanläggningar, där turbinerna ingår, för att producera elektricitet, ånga och värme.Till de gasturbin kraftverk som levereras av Siemens Industrial Turbomachinery AB används ett Simatic PCS-7 styrsystem för att kontrollera turbinerna. För PCS-7 styrsystemet kan mjukvaran Simatic PDM (Process Device Manager) användas för diagnostisk analys av automations komponenter och intelligenta fältenheter. Målet med examensarbetet är att kunna varna tidigare för fel på automations komponenter och fältenheter så att man kan förebygga stillestånds tider som kan uppstå i en anläggning. Examensarbetet visar vad för slags funktioner Simatic PDM har och hur programmet kan utnyttjas i en anläggning.Examensarbetet innehåller en beskrivning av programmet Simatic PDM och PCS 7-styrsystemet.

Avsikten med projektet har varit att hitta skillnader i APD- och logistikplaner i samband med väderskyddat byggande gentemot traditionellt byggande där väderskydd inte används. Spelar APD-planen en viktig roll när det gäller väderskydd? Kan man effektivisera byggandet med en smart APD- och logistikplan? Med hjälp av litteratur och fallstudier är detta frågor som vi ska försöka besvara. Använd litteratur består av forskarrapporter och tidigare examensarbeten. Projektet består av fallstudier där tre platschefer intervjuats.