Ladugårdsmarken är en skola med hög energianvändning och det är främst elanvändningen som bidrar till de höga siffrorna. Eftersom byggnaden renoverades 1991 borde inte energianvändningen vara så hög som den är. Energiförlusterna beror till största delen på bristande isolering i byggnadens omslutande delar, dåligt U-värde på fönster och ett felaktigt konstruerat golvvärmesystem. Att belysningen ofta är tänd och saknar någon form av styrning samt att datorerna ofta står på stand-by bidrar också till den höga elanvändningen. Även ventilationens styrning skulle kunna anpassas bättre till verksamheten för att minska energiåtgången..

This thesis has been written with our society?s current energy-situation in mind.Although it only deals with one particular block of buildings, the solutions and suggestions presented herein are quite applicable on other objects of the same type.This thesis is intended to be used as a guideline for energy-preserving projects in general, with an eye to buildings erected during the Swedish ?million-programme? in the sixties and seventies.The paper starts with the acquiring of all necessary blueprints and technical specifications. It then moves on to a thorough description of the buildings in question, and their heating- and ventilation-systems.Followed by this the reader is guided through the successive stages of energy-perseverance measures that are available, and possible. Reasoning around the economic factors concerning all measures is also held.The paper ends with conclusion, and a discussion concerning the delicate issue of the higher return-temperatures possibly reaching the district-heating plant..

Energieffektivisering är positivt ur såväl ett miljömässigt som ett företagsekonomiskt perspektiv. Med syftet att främja Energieffektiviseringen i landet finns sedan 2010 ett statligt stöd som kallas energikartläggningscheck som riktar sig till företag med en energianvändning över 500 MWh. Checken används till att genomföra en kartläggning över företagets energianvändning.Den här studien syftar till att studera och jämföra företag som sökt energikartläggningscheck och företag som inte sökt den för att på så sätt undersöka hur energikartläggningschecken påverkar synen på hinder och drivkrafter för Energieffektivisering i små och medelstora, icke- energiintensiva företag. Studien bygger på intervjuer med personer på företag inom tillverknings- och verkstadsindustrin som sökt respektive inte sökt energikartläggnings- checken. Ett teoretiskt ramverk presenteras som diskuterar hinder och drivkrafter för energieffektvisering samt energikartläggningschecken som styrmedel.Studien visade att ekonomiska hinder och korta återbetalningstider var ett stort hinder för majoriteten av företagen.

Bostad- och servicesektorn står för 38 % av Sveriges totala energianvändning. Av det här står bostäder och lokaler för 90 % av energianvändningen och nästan 60 % av det går till att värma upp byggnaderna och till varmvatten. Därför är det viktig att börja titta på den här sektorn och se om det finns möjlighet att spara på energianvändningen. I den här studien har en kartläggning gjorts av en gammal skolbyggnad för att kunna skapa ett underlag för Energieffektiviseringsåtgärder. Genom att använda simuleringsprogrammet IDA ICE 4.61 har man skapat en basmodell av byggnaden som då används som simuleringsbas.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga potentialen för Energieffektiviseringar i småhus och flerbostadshus i Uppsala kommun fram till 2050. Studien inkluderar både befintliga och framtida byggnader. Uppsala kommun arbetar tillsammans med flera olika organisationer i kommunen med att ta fram en ?Färdplan för ett klimatpositivt Uppsala år 2050? (kallad Färdplan 2050), detta med uppdrag av Naturvårdsverket. Målet med Färdplan 2050 är att ta fram en långsiktsprognos för hur Uppsala kommun kan minska utsläppen av växthusgaser med 45 % per invånare till år 2020 jämfört med år 1990.

Miljonprogrammets kommande energiupprustning blir allt mer akut samtidigt som energipriserna i Sverige trappas upp. Med miljötänkets renässans och dagens energikonsumtion är det viktigt att såväl befintliga som nyproducerade fastigheter anpassas och energieffektiviseras. Arbetet grundar sig i den försvarbara investeringen av upprustningen på miljonprogrammets hus samt den rådande bostadsbristen i Stockholm.   I rapporten kan läsaren följa utvecklandet av ett påbggnadsförslag i centrala Stockholm. Förslaget beskrivs utifrån arbetets 3 grundpelare planering, konstruktion och energi. Syftet är att undersöka om en påbyggnad av fastigheten Linjalen 8 är möjlig. Vidare att undersöka om påbyggnaden kan anpassas för en hållbar framtid och exemplifiera Energieffektiviseringar.

På uppdrag från One Nordic AB utreder denna rapport ur ett allmänt perspektiv vilka energibesparande åtgärder som kan utföras på vattenkraftverk. Fokus ligger på, enligt önskan av beställande företag, värmeåtervinning från transformatorer, effektivisering av isfrihållningen kring utskovsluckor samt effektivisering och modernisering av belysningsanläggningar. Rapporten ger förslag på Energieffektiviseringar tillsammans med konkreta beräkningsexempel på hur mycket energi som går att spara under angivna förhållanden. Resultatet visar att Energieffektiviseringar bör föregås av en djupanalys av varje kraftstations budget, behov och efterfrågan tillsammans med ett noggrant ställningstagande till eventuella risker. Eftersom en mängd variabler gör det svårt att presentera en generell bästa lösning presenterar rapporten ett par rekommenderade lösningar till värmeåtervinning från transformatorer, energibesparande åtgärder i och kring utskovsluckorna samt ett flertal alternativ till Energieffektivisering av belysningsanläggningar..

Detta arbete har utförts på Skellefteå Kommuns fastighetsavdelning under hösten 2012 och även under början på 2013. Fastighetsavdelningen är ansvariga för bl.a. driften hos Skellefteå Kommuns byggnader och därmed också ansvariga för att minska energianvändningen hos dessa. Till år 2016 har Skellefteå Kommun som mål att åstadkomma en Energieffektivisering på 20 % jämfört med utgångsåret 2009. Detta projekt har utförts som en del av detta Energieffektiviseringsarbete. Projektet omfattar två olika mätperioder, under den andra av dessa mätperioder installerades visualiseringsskärmar hos de två berörda objekt som utvalts till detta projekt.

In modern society in terms of economics and environmental impact, it is important to ensure that a company is as energy efficient as possible to reduce the amount of energy used. About 10 TWh of electricity used annually to pump drives in Swedish industry. Therefore, pumping system has great potential for energy savings.The objective of this report was to determine how much energy and money that can be saved with the insertion of variable speed drive to six pumps on Bleach plant 4 in Skutskär Mill. The work was performed with electrical measurements during one week, analysis of pump curves and the compilation of production data over a year.The results show that four of these six pumps were profitable and yielded an annual saving of 1172 MWh of electricity and 560 000 SEK. With an economic lifetime of 10 years and a discount rate of 6.8% the final result for the entire life-cycle savings became 3 355 000 SEK.

Under det senaste århundradet har en rad Energieffektiviseringar på enskilda produkter gjorts i Sverige. Idag har regering i Sverige som mål att, genom Energieffektiviseringar, bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och energikonsumtion. För att bryta sambandet har en handlingsplan med styrmedel, vars syften är att öka och skapa incitament för Energieffektivisering, tagits fram. Det finns dock saker som talar emot att Energieffektiviseringar leder till minskad energikonsumtion. Teorin om reboundeffekten säger att i och med den lägre kostnaden som uppstår vid en effektivisering kommer inte energikonsumtionen att minska, eller åtminstone inte minska i samma utsträckning som effektiviseringen ökade.

SammanfattningResurseffektivisering är ett område som kommer att spela en allt mer större roll i framtida samhällen både på grund av ekonomiska orsaker men också på grund av klimatförändringarna samt den begränsade tillgången på energiresurser. Energieffektivisering är en del av detta område med tanke på att energikonsumtionen blir allt större och större. Energipriset går inte att påverka men kostnaden går det att påverka genom att kartlägga energiförbrukningen och därefter vidta lämpliga åtgärder. Fastighetssektorn är en bransch där det finns stora anledningar att titta på energikonsumtionen då de står för ca 40 % av samhällets energiförbrukning i Sverige.(Energimyndigheten, 2012)Inom fastighetsbranschen kan man energieffektivisera på många olika sätt och det finns en uppsjö av olika lösningar vilka tillämpas efter behov och möjligheter. Det allternativ man väljer beror av hur kartläggningen av fastigheten som ska energieffektiviseras ser ut.

Med tanke på den senaste tidens klimatdebatt har Energieffektivisering blivit ett aktuelltämne. Inom bostadssektorn är potentialen att minska energiförbrukningen stor och blandflerbostadshusen är bostadsrätt den vanligast förekommande ägarformen. Studiensfrågeställning är följande: Vilka faktorer påverkar Halländska bostadsrättsföreningar attenergieffektivisera sina fastigheter? För att besvara problemformuleringen har olikapåverkande faktorer först identifierats utifrån tidigare forskning. Den insamlade teorin harsedan verifierats genom tre djupintervjuer med kunniga personer inom ämnet.

Syftet med markvärme i stadsmiljöer är ofta att hålla gator, torg och andra relevanta markytor snö- och halkfria, till nyttan av att kunna undvika snöröjning. Markvärme är dock en dyr affär och problematisk för miljön.Tekniska verken i Linköping AB är en kommunalägd koncern som bland annat producerar och levererar fjärrvärme, fjärrkyla och markvärme som en tjänst inom divisionen Energi. Företaget har sett ett behov att utreda möjligheten att energieffektivisera markvärmen, då man ser att slutanvändningen av energi är för hög och kunderna inte är beredda att betala de priser som satts för markvärmen.Examensarbetet har syftat till att kartlägga dagslägets markvärme i Linköping och utreda förändringsmöjligheter som kan leda till en Energieffektivisering och hur detta påverkar företagets produktion och kostnader.Kartläggningen av markvärmen har visat att det finns ett behov av att standardisera och förbättra styrningen i markvärmesystemens undercentraler. Förslag har därmed tagits fram att komplettera befintliga styrsystem, som har marktemperaturgivare, med fuktgivare, nederbördsgivare och att med den utrustningen inrikta sig på prognosstyrning för att minska slutanvändningen av energi då behovet av markvärme är litet.Energieffektiviseringsåtgärden har utretts med hjälp av en klimatmodell, utvecklad i ett beräkningsverktyg för simulering av styrmetod och väderlek. Modellen är ett marktvärsnitt som representerar markvärmens konstruktion och styrning och tar hänsyn till väderlek som påverkar markytans temperatur.

Energieffektivisering är en trend som för närvarande genomsyrar hela samhällsdebatten. Politiska reformer för Energieffektivisering som genomförs på såväl lokal som global nivå påverkar även hur aktörer inom näringslivet fattar olika beslut. En sektor där påverkan varit speciellt stor är bygg- och fastighetssektorn, som bedöms stå för närmare 40 procent av samhällets energiförbrukning. Påtryckningar från myndigheter, hyresgäster och andra intressenter samt ett stigande energipris uppmanar många fastighetsägare att se över sina fastigheters energiåtgång vid drift och förvaltning. Samtidigt medför den snabba teknikutvecklingen inom byggnadsautomation för värme, ventilation och kyla att nyproducerade fastigheter idag har mycket stor effektiviseringspotential.

Många butiker i glesbygden har tvingats lägga ned på grund av hård konkurrens från större butiker i städer och handelscentrum. De har dock ofta en samhällviktig roll som exempelvis ombud för apotek och post och en nedläggning bör om möjligt undvikas. Minskade energikostnader resulterar i att butikers chanser att överleva ökar. Projektets syfte var att föreslå åtgärder som kan reducera energianvändningen i fyra butiker i Stockholms skärgård. En energimodell för butikerna utvecklades för att simulera energianvändningen samt effekter av åtgärder, enskilt och i paket.