Energy supply in Sweden year 2011 amounted to 577 TWh. The final energy consumption for industrial, residential and service was 379 TWh. Sweden has energy policy goals to reduce energy use in buildings. One of these goals is to reduce the energy use by 20 % in 2020 compared to the year 1995. An important step to achieve this goal is to target energy efficiency measures in existing buildings.

Daggkåpan är en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan är en naturförskola, vilket främst innebär att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden är i två plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. Förutsättningar för att bedriva verksamheten inomhus finns även. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos Daggkåpan smälter samman och barnen kan lätt ta ett steg ut till naturen från sina hemvister.

Syftet med examensarbetet var att följa upp tillredningens salvor genom att mäta indriften före och efter skrotning och sedan analysera mätdata. LKAB Malmberget har ett behov av att följa upp sprängsalvor för att kunna förbättra och effektivisera driften av orter. Målen med examensarbetet har varit att undersöka om längden på borrstängerna, antalet hål i borrplanen och om gaveln befinner sig i malm eller gråberg påverkar det behövda skrotningsarbetet. Arbetet har innefattat litteraturstudie av ortdrivning och dess processer, fem veckors fältstudie vid tillredningen i LKAB Malmberget där insamling av mätdata skedde, analys, jämförelse och slutligen dokumentering i rapportform. Tillredningen är det första steget i utvinningen av malm.

Pappers- och massaindustrin stod år 2010 för 52 procent av den svenska industrins energianvändning, vilket motsvarade 76 TWh. Detta gör branschen intressant ur ett energieffektiviseringsperspektiv då små åtgärder kan leda till stora besparingar.Fiskeby Board AB är ett företag som tillverkar kartong baserad på returfiber. Då torkning- samt bestrykningsprocessen står för 2/3 av företagets energibehov föreligger intresse att använda energin på ett bättre sätt för att minska energibehovet och därav minska sina kostnader. Syftet med denna rapport var således att genomföra en energikartläggning av tork- samt bestrykningspartiet och utifrån resultaten presentera åtgärder för att minska energibehovet. Arbetet utfördes genom mätningar av lufttemperaturer och flöden, beräkningar, litteraturstudier samt intervjuer.

Enligt ett beslut från EU-kommissionen ska åtgärder genomföras för att energianvändningen inom EU ska minska. Minskningarna ska motsvara ungefär 20 % av dagens energianvändning och ska uppnås till år 2020 (Europeiska Kommissionen, 2011). En sektor som använder stora mängder energi är byggbranschen som står för nästan en tredjedel av energianvändningen i samhället (Brogren, 2012). Den största delen av energin används inte under uppförandetiden utan under byggnadernas efterföljande livstid. Det finns därför stora besparingar att göra om energin som krävs för att upprätthålla ett tillfredsställande inomhusklimat minimeras.

I takt med att energipriserna stiger och resultatet av rådande klimatbelastningen blir allt tydligare så finns det flera starka anledningar att minska energianvändningen. ICA har som mål att minska de direkta utsläppen av växthusgaser med minst 30 % till år 2020 jämfört med år 2006. Examensarbetet behandlar två delar med ett gemensamt syfte; att arbeta fram åtgärder som kan minska energianvändningen och energikostnaderna för kylda lager. Detta gjordes genom en fallstudie på ICA DE Borlänge, vilket är ett av ICAs sex lager på svensk mark. Den ena delen av arbetet är en energiutredning där verksamhetens energianvändning kartlagts och med detta som underlag presenteras sedan ett antal åtgärdsförslag.

EU har som mål att år 2020 ha en 20 % lägre energiförbrukning jämfört med den prognostiserade användningen år 2020 (EU-upplysningen 2014). Ett företag som strävar efter att reducera sin energiförbrukning är Barilla i Filipstad som bedriver en bageriindustri där Wasa knäckebröd tillverkas. Vid bakningssteget förbrukas vanligtvis den största energin för bageriindustrier och kan stå för 66 % av den totala energiförbrukningen (Therkelsen et. al 2014). För att sänka denna energiförbrukning har Barilla värmeåtervinningssystem som tar tillvara på en del av energin i den kvalmgas[1] som sugs ut ur ugnen i bakningssteget.

På uppdrag av Hifab AB har detta examensarbete utförts under vårterminen 2015. En ny livsmedelsbutik ska etableras i Umeå, där Hifab AB har anlitats som generalkonsult av Coop Nord. I dagsläget finns endast ett utkast på hur byggnaden ska se ut eftersom byggnationen av butiken beräknas starta våren 2016. Detta innebär att det finns stora möjligheter att undersöka smarta energilösningar som kan appliceras på den framtida butiken. För att erhålla energistatistik att utgå från användes en Coop-butik i Kramfors som invigdes våren 2012 som referensbutik i detta projekt.Syftet med detta arbete var att undersöka olika energialternativ och energieffektiviserande byggtekniska lösningar för den planerade butiken.

Dagsljus i byggnader är viktigt för både den fysiska och psykiska hälsan. Dagsljusinsläpp i byggnader sker genom fönster, men fönster är även den byggnadskomponent som medför störst energiförluster i en byggnad. Därför finns det problem i att skapa en god balans mellan utformning, energieffektivisering och termisk komfort samtidigt som ett tillfredsställande dagsljus ska tillämpas i byggnader där människor vistas.Detta examensarbete som omfattar 15 hp syftar till att effektivisera samt förenkla bedömningen av ett tillfredsställande dagsljus, för att uppnå kraven i miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad, där även intilliggande faktorer som energi och termiskt klimat studeras. Målet var att upprätta ett förprojekteringsverktyg för indikatorn Dagsljus som i framtiden kan användas av konsulter, arkitekter och andra inom byggbranschen när en byggnad ska miljöcertifieras enligt metoden Miljöbyggnad. För att skapa verktyget gjordes datamodeller av testrum med olika förutsättningar, där dagsljusfaktorn, DF, kontrollerades.

Eco certification of small housesTo construct an environmental friendly building and show that as a company you care for the environment, is presently very attractive in the Swedish real estate market.This degree thesis covers the environmental certification called ?Svanenmärkning? the Swan, witch is the Swedish equivalent to the European standard ?the EU Flower?. It is concentrated on the certification process in small houses that the Swedish institute of standard, SIS, has presented. We have worked together with the company Faluhus witch is a Swedish producer of small family houses.Faluhus is located in the town of Borlänge, Dalarna and has produced family houses since the 1950:s. They have a great heritage born in the old Swedish mining culture, with great wooden mansions and country homes.

I dagsläget har världen en stadigt växande befolkning och där igenom en stadigt växande energiförbrukning. Med en växande energiförbrukning har det under de senaste åren uppenbarats diskussioner rörande samhällets hållbarhet och miljöpåverkan.  Samtidigt sker det en kontinuerlig teknikutveckling och människan är mer beroende av konstant elförsörjning än någonsin tidigare. Teknologiska framsteg, tillsammans med önskan att sträva mot ett mer hållbart samhälle med hög elleveranssäkerhet, har mynnat ett begrepp kallat smarta elnät.Till följd av att elnätet involverar en stor bransch råder det delad mening över vad som utgör ett smart elnät. Detta har lett till uppkomsten av olika definitioner och modeller av konceptet. I syfte att skapa en övergripande uppfattning har en litteraturstudie utförts för att sammanställa de huvudsakliga områden som utgör det smarta elnätet.

Daggkåpan är en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan är en naturförskola, vilket främst innebär att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden är i två plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. Förutsättningar för att bedriva verksamheten inomhus finns även. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos Daggkåpan smälter samman och barnen kan lätt ta ett steg ut till naturen från sina hemvister.

 Byggandet av vägar är en del av samhällsbyggandet, där vägarna utgör en grundläggande del i skapandet av förutsättningarna för transporter. Huvuddelen av våra transporter sker på vägar, varför vägtrafiken av förklarliga skäl står för en betydande klimatpåverkan. Det är således en förutsättning för ett hållbart samhälle att de negativa effekterna som vägtrafiken ger upphov till inte förbises. Dagens människor och kommande generationer står därför inför en enorm utmaning, där klimatproblematiken som vägtrafiken orsakar måste bemästras för att vi ska kunna skapa ett hållbart samhälle. Styrning mot mer miljövänliga fordon och andra liknande initiativ för begränsad klimatpåverkan är verkningsfulla åtgärder för att få bukt med klimatpåverkan från vägtrafiken, men positionerna måste flyttas fram ytterligare för att erhålla en mer livskraftig lösning. Det bör tas hänsyn till den ackumulerade energianvändningen för vägtrafiken samt den totala byggnationsenergin under vägens livslängd redan i de tidiga skedena av vägbyggnadsprocessen.

Rapporten handlar om ett examensarbete omfattande 20 p som är utfört för Thermia AB i Arvika. Uppdragsgivaren ville få fram förslag på möjliga åtgärder som kan minska ljudnivån från en luftvärmeväxlare. För bra helhetsbild av projektet, läs även kapitel: 6.Värmeväxlaren ingår som en komponent i ett värmepumpssystem, Thermia Aer 5, som använder uteluften som värmekälla. Huvudmålet med projektet blev alltså att undersöka och utvärdera ljudbildningen från värmeväxlaren samt att komma fram till olika förslag på möjliga åtgärder som har potential att sänka ljudnivån. Värmeväxlarens förmåga att uppta energi fick ej heller försämras.I projektets slutskede tillverkades det också en enkel prototyp på ett av designförslagen där den störande ljudnivån blev lägre.

Det pågår idag arbete på många håll för att göra våra bostäder mer energieffektiva, ofta genom tekniska förbättringar av till exempel klimatskärm och värmesystem. En post i energianvändningen som inte alltid får lika mycket fokus är varmvattenanvändningen. Varmvattenanvändningen mäts sällan i flerbostadshus, vilket gör att kunskapen kring den är relativt låg. På senare år har dock allt fler bostadsbolag börjat arbeta för att minska vattenanvändningen och en metod som har blivit allt vanligare är individuell mätning och debitering.I denna rapport redovisas ett examensarbete kring olika aspekter på vattenanvändning i flerbostadshus. Vattenanvändningen i ett bostadsbolag som överväger att införa individuell mätning och debitering undersöktes och jämfördes med statistik från ca 2000 lägenheter i två bostadsbolag som redan infört individuell mätning.