Rapporten beskriver undersökningen av tvÄ vÀrmeÄtervinningsmetoder, frÄnluftsvÀrmepump och frÄnlufts/tilluftsvÀrmevÀxlingssystem (FTX-system), för en av Svenska BostÀders byggnader i det kommande byggprojektet i Albano. Syftet var att göra detta utifrÄn hÄllbarhetsaspekterna energieffektivitet, klimatpÄverkan i form av vÀxthusgasutslÀpp samt driftskostnader för inköpt energi. Uppbyggnad av en vÀrmeflödesmodell, baserad pÄ en av byggnaderna i omrÄdet, samt energiberÀkningar för respektive uppvÀrmningssystem, visade att det relativt nollalternativ gick att spara 55 % av uppvÀrmningsbehovet om frÄnluftsvÀrmepumpen vÀljs och 45 % om FTX-systemet vÀljs. Totalt sett tyder resultaten pÄ att frÄnluftsvÀrmepumpsystemet utgör ett nÄgot mer fördelaktigt alternativ, men om den studerade byggnadens totala klimatskalsprestanda kan uppnÄ mycket lÄga vÀrmegenomgÄngstal utgör FTX-alternativet det bÀttre alternativet..

Industrins energianvÀndning medför koldioxidutslÀpp som bidrar till klimatförÀndringar. Inom EU och Sverige efterstrÀvas en konkurrenskraftig industri. För att uppnÄ bÄda delarna föresprÄkas det att företag energieffektiviserar och minskar sin energianvÀndning. Trots att energieffektivisering ofta Àr kostnadseffektivt existerar det ÀndÄ ett energieffektiviseringsgap dÀr kostnadseffektiva ÄtgÀrder inte implementeras av olika anledningar. EnerginÀtverk kan dÄ vara ett potentiellt arbetssÀtt som medför energieffektivisering och bidrar till företagsutveckling.

Rapporten handlar om en ombyggnad av ett flerbostadshus i ett miljonprogramsomrÄde. Kostnadseffektiva energi- och tillgÀnglighetsanpassande lösningar har undersökts.Byggnadssektorn stÄr idag för en stor del av Sveriges energianvÀndning. I procent sett utgör bostadssektorn cirka 40 % av den totala anvÀndningen, dÀr 60 % av den andelen gÄr till uppvÀrmning och varmvatten. Nya EU direktiv har arbetats fram som sÀger bland annat att till Är 2020 ska en minskning med 20 % ha skett. Inom nationens grÀnser har Àven mÄlet att till Är 2050 ska bostÀdernas energianvÀndning ha reducerats med 50 % antagits.

De mÄl för energieffektivisering och minskade utslÀpp av vÀxthusgaser som EU har satt upp stÀller krav pÄ den svenska industrisektorn. Detta dÄ industrin stÄr för en betydande del av Sveriges energianvÀndning och vÀxthusgasemissioner. Ett sÀtt att energieffektivisera och, dÄ energikÀllan Àr fossil, Àven minska utslÀppen av vÀxthusgaser Àr att minska sina energiförluster. Detta kan exempelvis Ästadkommas genom förbÀttrad isolering pÄ tekniska installationer samt ÄtgÀrd av oisolerade ytor. En tidigare studie, utförd av Ecofys visar pÄ stor potential till minskade förluster genom sÄ kallad ekonomisk dimensionering.

Industrins energianvÀndning medför koldioxidutslÀpp som bidrar till klimatförÀndringar. Inom EU och Sverige efterstrÀvas en konkurrenskraftig industri. För att uppnÄ bÄda delarna föresprÄkas det att företag energieffektiviserar och minskar sin energianvÀndning. Trots att energieffektivisering ofta Àr kostnadseffektivt existerar det ÀndÄ ett energieffektiviseringsgap dÀr kostnadseffektiva ÄtgÀrder inte implementeras av olika anledningar. EnerginÀtverk kan dÄ vara ett potentiellt arbetssÀtt som medför energieffektivisering och bidrar till företagsutveckling.

Urban trees contribute significantly to our society. By providing ecosystem services and a habitat that other urban species and ecosystems depend on, both biodiversity and the people in the city benefit. Some characteristics that the trees possess include functioning as biological filters for the atmosphere and water, as well as positively impacting people's mental health. However, urban trees are challenged by stressors such as pollution and a drier environment, making them particularly sensitive to climate change. The goal of this study was to estimate the expected magnitude of climate change in Gothenburg and compare it with the current urban species' natural climate boundaries to understand the extent of the climate threat and which species appear to be most at risk.

MÄlet Àr att skapa en mjuk övergÄng mellan bergsvÀgg och Hornsbruksgatan, genom en fusion mellan byggnadstypologi och topografi. Förenandet som skapas mellan gata leder till ökad cirkulation genom byggnaden. Olika byggnadsdelar korsar varandra och integreras. Genom byggnadskorsningarna skapas det möjligheter för en programmix med ett trapphus som förenar park, bostad och kontor med gatan.Genom sluttande tak fÄr man terrasser som följer topografin och leder  till utblickar mot söder, vÀster och öster. HÀr bildas spontana mötesplatser mellan boende, kontorsanstÀllda och mÀnniskor som passerar byggnaden för att ta sig till och frÄn parken..

Rapporten riktar sig till fastighetsÀgare som har timmerhus med sjÀlvdragsventilation och vÀrmesystem som inte ger upphov till skorstenseffekten. I och med de ökande energipriserna ökar Àven anledningen för fastighetsÀgare att energieffektivisera sina bostÀder för att minska driftkostnaderna. FörÀndringar av en byggnads ursprungliga funktioner bör göras med försiktighet, dÄ tidigare beprövade konstruktioner riskerar att bli riskkonstruktioner med mögelproblem som följd. Syftet med rapporten Àr att med hjÀlp av ett typhus undersöka och finna olika förslag till ombyggnation, eventuella fuktsÀkerhetsÄtgÀrder samt deras pÄverkan pÄ lönsamheten. Detta skall kunna anvÀndas som förslagsunderlag till fastighetsÀgare av byggnader med liknande förutsÀttningar som typhuset.

TitleEnergy-efficiency ? of slab blocks built in the sixtiesAuthorsRichard Sandahl and Kim SöderbergEducationHalmstad University, Section for economy and technique Construction Engineering 180 ECTSSupervisorMargaretha Borgström, Universitylector construction physics, Halmstad UniversityContact person at HFABUlf Johansson Heating, sanitation and energy co-ordinatorReportExamination paper at the construction engineering program is performed in cooperation with HFAB (Halmstad real estate concern Inc.)AimThis examinations work is done in cooperation with HFAB and there project on the block around the street MaratonvÀgen. HFAB:s dwelling stock on this area are going through a bigger renovation and in relation to this they are looking on the possibilities to make this building more energy efficient. That is why this examination paper has as purpose to answer the question if it is possible to make slab blocks built in the sixties more energy efficient. This is done by calculate energy efficient measures on a chosen apartment block at MaratonvÀgen in Halmstad, in an energy and expense perspective.MethodThe examination paper is based on different methods, mainly calculation but also qualitative conversation studies, economic calculations and literature studies.

Den hÀr studien analyserar utifrÄn ett systemanalytiskt perspektiv olika indikatorer för att mÀta, följa upp och styra energianvÀndningen pÄ BolidenomrÄdet, ett gruvomrÄde i VÀsterbottens lÀn. Det befintliga arbetet med energieffektivisering och nyckeltal för energi analyseras i del A. Arbetet som BolidenomrÄdet hittills har genomfört har skett inom ramen för det frivilliga programmet för energieffektivisering (PFE) för energiintensiva företag sedan 2004 med energiledningssystem och energikartlÀggningar. Olika typer av indikatorer introduceras och i del B analyseras potentiella indikatorer som kan anvÀndas generellt inom BolidenomrÄdet och specifikt pÄ respektive gruva och i Anrikningsverket. Framförallt anvÀnds nyckeltal och faktiska tal som indikatorer och dessa kan sedan jÀmföras mot bÀsta tillgÀngliga teknik för att undersöka potentiella effektiviseringsÄtgÀrder.

Syftet med detta examensarbete har frÀmst varit att förbÀttra inomhusklimatet i byggnaden Greenhouse, tillhörande företaget IVT VÀrmepumpar i TranÄs. De anstÀllda upplever problem med vÀrme i byggnadens utbildningslokaler frÀmst under sommarhalvÄret. Tid har Àven lagts pÄ att ta fram ÄtgÀrder som sÀnker byggnadens energianvÀndning i form av el och vÀrme.DÄ examensarbetet utfördes under hösten anvÀndes ett simuleringsprogram för att fÄ en bild av inomhusklimatet under sommarhalvÄret. En modell av byggnaden byggdes upp i simulationsprogrammet, komplett med ventilations- och vÀrmesystem.För att validera modellen som konstruerats utfördes flertalet mÀtningar under en veckas tid. Simuleringsmodellen kalibrerades sedan mot dessa mÀtningar för att efterlikna de verkliga förhÄllandena i sÄ stor mÄn som möjligt.

This study explores Environmental Storytelling techniques and whether these can beused in combination with each other to lead a player through a game scene in aspecific pattern, affect the player?s narrative and exploratory view and explorewhether Self-paced Exploration can be combined with these techniques.It is a qualitative study conducted by six gaming sessions with accompanyinginterviews in which six people get to play one of three versions of the same gamescene. The only differences between the scenes are the different guidance techniquesused. The informants' movement patterns are identified and interviews recorded byaudio, as well as screen recording. The results shows that Environmental Storytellingtechniques can very well be used to control the player's exploration patterns, bothnarratively and navigation purposes and Self-paced Exploration can be utilized to agreater efficiency in combination with these..

Stora Enso Hylte Bruk Ă€r ett tidningspappersbruk belĂ€get i Hyltebruk.De fyra pappersmaskinerna startades 1972(PM1), 1974(PM2), 1976(PM3) och1989(PM4).Produktionen 2005 frĂ„n dessa pappersmaskiner var 800 000 ton papper.För att tillverka papper Ă„tgĂ„r stora mĂ€ngder energi i form av vĂ€rme och el, HylteBruk gjorde 2005 av med 1 % av Sveriges totala elenergibehov.Den 1/7 2004 höjdes processrelaterad elskatt frĂ„n 0 till 0,5 öre/kWh vilket leddefram till den lag som trĂ€dde i kraft den 1/1 2005, ?lag om program förenergieffektivisering? (PFE)1.ÄndamĂ„let Ă€r att frĂ€mja en effektiv energianvĂ€ndning och ger energiintensivindustri möjlighet att delta i ett 5-Ă„rigt program för energieffektivisering. Deföretag som Ă€r kvalificerade att ingĂ„ i programmet och klarar av de krav som stĂ€llsbefrias frĂ„n elskatten.Som en del av det hĂ€r programmet ingĂ„r att utarbeta en lista medelenergieffektiviseringar som ska överlĂ€mnas till Statens Energimyndighet.Detta examensarbete kan efter beslut av ansvariga pĂ„ Hylte Bruk ingĂ„ som en delav denna lista.Syftet med examensarbetet var att undersöka effektiviteten hos tolv pumpar pĂ„PM2 genom mĂ€tning av effekt, flöde och tryck. En del av dessa har varit i drift iupp till 32 Ă„r, under denna tid har slitage skett, vissa pumpar har gĂ„tt mot delvisstĂ€ngda ventiler samt förutsĂ€ttningarna i form av produktion har Ă€ndrats sedan dedimensionerades.För alla de berörda pumparna kan en effektivisering göras, den kan bestĂ„ av: lĂ€gretryckhöjd, mindre flöde, pump med bĂ€ttre verkningsgrad, eller en kombination avovanstĂ„ende exempel.De förslag som har en Ă„terbetalningstid kortare Ă€n tre Ă„r ger tillsammans enenergibesparing pĂ„ 1 375 000 kWh/Ă„r, vilket motsvarar mer Ă€n ÂŒ av vadpumparna förbrukar idag.Om istĂ€llet alla de förslagen som Ă€r framarbetade och genomförbara skullerealiseras kan energibesparingen ökas ytterligare till 2 302 000 kWh/Ă„r, dettaskulle dock innebĂ€ra en större investeringskostnad vilket resulterar i en lĂ€ngreĂ„terbetalningstid..

Projektet som ligger till grund för denna rapport studerar vÀrmekonsumtionen hos virkestorkar i sÄgverksbranschen. Det SCA-Àgda sÄgverket Tunadal belÀget i Sundsvall, VÀsternorrland, har anvÀnts som referenssÄgverk. Av de trÀd som anvÀnds vid sÄgverken avgÄr endast 47 % till sÄgad vara, drygt 11 % utnyttjas för egen förbrukning. Denna biomassa förbrÀnns i en egen- eller externt-Àgd panna, i vissa fall förekommer avtal med nÀrliggande industrier som tillgodoser vÀrmen till torkarna via processvÀrme eller fjÀrrvÀrme. Vid en eventuell minskning av torkarnas vÀrmekonsumtion medför detta att ytterligare biomassa kan avsÀttas till marknaden.

Bravida driver ett projekt pÄ landstingshuset i LuleÄ, dÀr en kraftig energieffektivisering har inletts. Denna rapport behandlar vÀrmebehovet för byggnaden bÄde utifrÄn total elförbrukning och förluster för byggnaden. Utrustning före och efter energieffektiviseringen jÀmförs och utifrÄn detta görs en kostnadskalkyl. Totala energibesparingen efter ombyggnaden för fastigheten utifrÄn berÀkningar Àr 415 MWh Ärligen. Den totala kostnaden för detta projekt Àr 12.5 Mkr men investeringskostnaden för landstingsfastigheter Àr 4 Mkr och resterande 8.5 Mkr berÀknas vara löpande underhÄll för byggnaden.