Vattenfalls ambition Àr att vara ledande inom miljöomrÄdet. All anvÀndning av energi pÄverkar miljön och vid drift av kraftstationer konsumeras mycket energi. Energieffektivisering Àr ekonomiskt mycket lönsamt och ger positiva effekter pÄ miljö-och klimat. Vattenfall Power Consultant AB satsar dÀrför tillsammans med övriga Vattenfall pÄ att föra fram dessa frÄgor och genomföra energieffektiviseringar pÄ bl.a. vattenkraftstationer. Detta examensarbete beskriver pÄ vilket sÀtt det gÄr att berÀkna tillgÀnglig överskotts energi och hur man kan ta vara pÄ denna energi.

FjÀrrvÀrmen utgör idag ungefÀr 12 % (48 TWh) av Sveriges totala energianvÀndning. Starka argument att anvÀnda fjÀrrvÀrme för att tillgodose bostÀders och lokalers vÀrmebehov Àr möjligheten att anvÀnda olika brÀnslen av skiftande pris och kvalitet, den goda verkningsgraden en centraliserad vÀrmeanlÀggning erhÄller samt fördelen med att kombinera produktionen av el och vÀrme.Halmstad energi och miljö (HEM), förser Halmstad och nÀromrÄdet med fjÀrrvÀrme och total mÀngd producerad energi uppgick 2009 till 596 GWh. Avfall och biobrÀnsle utgör den största produktionsandelen men Àven industriell spillvÀrme samt mindre mÀngder olja och naturgas anvÀnds för att framstÀlla vÀrme.Konkurrenssituationen för fjÀrrvÀrme Àr pÄ mÄnga orter i det nÀrmsta monopolistisk dÀr en stor aktör Àger hela marknaden. Det Àr viktigt att förbÀttra fjÀrrvÀrmesystemet för att i framtiden behÄlla dess konkurrenskraft. Följande rapport utreder och beskriver ÄtgÀrder för att göra ett redan befintligt fjÀrrvÀrmesystem mer effektivt.UtifrÄn möten med personal pÄ HEM har tio punkter presenterats, vilka utvÀrderar olika delmoment i Halmstads fjÀrrvÀrmesystem.

ElanvÀndningen till ventilation har ökat med 40 % sedan 1990 i Sverige. Ventilationen Àr en miljöbov enligt undersökningar som visar att elanvÀndningen till ventilationssystemens flÀktar kan reduceras. Minskning av elförbrukningen kan t.ex. uppnÄs genom utbyte av flÀktmotor till en EC-motor eller till en flÀkt med bakÄtböjda skovlar och direktdrift. EffektivieringsÄtgÀrder kan ge en lÀgre elförbrukning pÄ upptill 50 % i vissa applikationer.VentilationsflÀktarna i Sverige förbrukar 12,3 TWh per Är.

Detta examensarbete syftar till att utreda inneklimat- och energisituationen i Lekaryd kyrka. För att göra detta har klimatmÀtning genomförts, samt simuleringar med datorsimuleringsprogrammet IDA ? Klimat och energi. Kyrkan har höga energikostnader och för att fÄ kÀnnedom om energiförlusternas storlek och fördelning, har en kartlÀggning av kyrkans energiflöden genomförts i syfte att faststÀlla dess energibalans. MÄlet Àr att resultaten frÄn klimatmÀtningen och datorsimuleringarna ska kunna anvÀndas som underlag vid utarbetande av ÄtgÀrdsförslag för en lönsammare och ur bevarandesynpunkt skonsammare drift av Lekaryd kyrka.

The goal of this paper is to find out how solar cells can improve energy efficiency on-board M/S Sydfart. The paper is based on a number of energy measurements on board the M/S Sydfart. The solar surface is calculated by measuring the available space for installing solar panels. Global radiation data is taken from STRÅNG's database, the data is then used to calculate the theoretical power produced by the solar cells. Energy efficiency is analysed in two ways.

Inför detta arbete hade vi en förvÀntad leverans att utgÄ ifrÄn, en stor del av dessa förvÀntningar lÄg i att redogöra för anvÀndningen av adresserings- och identifieringsteknik inom Sandvik SMT?s (Sandvik Materials Technology, affÀrsomrÄde inom Sandvik AB) lagerytor. Under arbetets gÄng har dock strukturen förÀndrats och denna rapport kom att bygga mer pÄ utformingen och styrningen av ett lager. För att pÄ ett effektfullt sÀtt visa pÄ, hur ett lager under optimala förhÄllanden utformas och styrs sÄ tog vi litteraturen till hjÀlp och utformade en modell som vi sedan anvÀnt i vÄrt arbete. Syftet med detta examensarbete kom dÀrför att handla om att skapa en modell för att utforma och styra lager inom industriell verksamhet.Modellen tar upp de faktorer som Àr viktiga för utformning och styrning av befintliga lagerytor eller nya lagerytor som skapas.

In recent years, awareness of the climate change has increased around the world. Environmental issues have been taking into consideration, both by individuals and companies. Therefore the demands for new environmental friendly technology have increased, also known as cleantech. To further establish and develop cleantech it requires capital. Venture capitalists have as well seen the potential.To increase the number of Venture capital investments in cleantech, it is important the investments generate good returns.

This examination work is performed at the institution of industrial economy and production at Jonkoping technical university, for JELD-WEN Door Solutions plant in Forserum.Today the focus in the company is on to reduce their inventories binding of capitals as well as inventory of products and that includes to get a good control of the supply and handling of material which is of great importance.JELD-WEN Door Solutions is one of the worlds leading producers of windows and doors and the head-office is located in Oregon, USA.A great number of wooden doors are manufactured by the company in varying of constructions, classifications and performance.The production of the plant in Forserum has a project- and customer focus manufacturing where only internal doors are produced. The overall market they are concentrated on is to different institution such as schools, hospitals etc.The purpose of this work is to investigate possibilities to improvement of material- and production control at JELD-WEN. The report will handle the master production schedule to and from the production divisions within manufacturing industry. Focus will be on the way for information- and material flows from arrival, transport within the company and further on to customers.Further a map of the flow was performed which gave a clearer picture of the connection between the flow of information- and material for the manufacturing process. On the basis of the mapping of the flow, the group discovered that the flow of material had some improvement potential.

Svensk VÀxtkraft is the owner of the biogas plant in VÀsterÄs. The company is planning to increase their treatment capacity at their biogas plant. In connection to this work it is also possible to make some energy saving changes to the biogas plant. The objective of this study was therefore to make an electricity and heat survey of the biogas plant, a detailed study of the heat consumption in the sanitation step and also a comparison of energy consumption with the present sanitation method and an alternative strategy where the waste is treated in 55 °C during 10 hours (the current method is heating to 70 °C during 1 hour). The energy survey was conducted in close collaboration with staff at the biogas plant. The current during normal operation was measured, power was calculated and multiplied by the time of usage to obtain the energy consumed.

Utö ligger ca 16 km nordost om NynÀshamn i Stockholms skÀrgÄrd som förvaltas av SkÀrgÄrdsstiftelsen. PÄ öns norra del ligger Utö VÀrdshus som har hotell, stugor, restaurang, konferens och-samlingslokaler. Delar av VÀrdshuset Àr idag uppvÀrmda med hjÀlp av vÀrmepumpar i en vÀrmecentral som tar sin vÀrme frÄn nÀrbelÀgna vattenfyllda gruvhÄl. Ventilationen i fastigheterna som anvÀnds som konferens och samlingslokaler Àr bristfÀllig och uppfyller inte dagens standard för konferenslokaler.Syftet med projektet var att undersöka möjligheter och kostnader för att förbÀttra ventilationen i byggnaderna samt undersöka förslag för att minska energianvÀndningen. Projektet har genomförts i samarbete med SkÀrgÄrdsstiftelsen, Utö VÀrdshus och med VÀrmex som bidragit med underlag för vÀrmecentralen.

Dagens samhĂ€lle stĂ„r inför flera utmaningar. Befolkningen ökar i antal och förbĂ€ttrade levnadsstandarder leder till att energianvĂ€ndningen ökar. Av den totala energianvĂ€ndningen i Sverige stĂ„r byggsektorn för ca 40 %.År 1999 satte regeringen upp framtida mĂ„l för energianvĂ€ndningen i Sverige. För bostĂ€der och lokaler ska den minska med 20 % till Ă„r 2020 och med 50 % till Ă„r 2050 med referensĂ„ret 1995.AB Ronnebyhus ville fĂ„ en bĂ€ttre översikt över sin vĂ€rmeanvĂ€ndning och hur mycket som gick till förlust. DĂ€rför installerades vĂ€rmemĂ€ngdsmĂ€tare vid olika mĂ€tpunkter som sparar data kontinuerligt och en betydande vĂ€rmeförlust upptĂ€cktes.Syftet med studien var att leverera ett underlag för hur stora temperatur- och vĂ€rmeförluster som uppkommer i de utvĂ€ndigt markförlagda kulvertledningarna mellan byggnaderna i omrĂ„det Tallen i Ronneby.Grundtanken med undersökningen var att vĂ€rmeförlusterna uppstod pĂ„ grund av bristfĂ€lliga kulvertledningar dĂ„ misstanke förelĂ„g att de var omoderna.

I samband med min verksamhetsförlagda utbildning pÄ Grontmij fick jag i uppdrag av Staffan Nordmark pÄ Fortifikationsverket i Boden att utreda en dagvattenledning som leds frÄn Bodens Energi AB:s vÀrmeverk och ansluter till en brunn pÄ Fortifikationsverkets omrÄde K108.Dagvattenledningen innehÄller varmt vatten som bildas vid rökgasreningsprocessen vid vÀrmeverket i Boden. Det Àr vid rening av rökgaserna frÄn vÀrmeverket som det uppstÄr kondensatvatten som ledds via den aktuella dagvattenledningen ut i LuleÀlven. Det Àr ca 30 000 m³ som spolas ut i LuleÀlven varje Är frÄn vÀrmeverket och eftersom det Àr sÄ stor mÀngd och relativt varmt vatten kan det var möjligt att anvÀnda spillvÀrmen till uppvÀrmning eller till stödvÀrme i byggnader.Huvuddragen i rapporten handlar om att ta fram olika lösningsförslag för att nyttja spillvÀrme i form av varmt vatten och ta fram förslag frÄn leverantörer till kund. Min studie Àr uppdelad i en teoridel och en praktisk del dÀr jag utreder dagvattenledningen frÄn Bodens Energi AB:s vÀrmeverk Ät Fortifikationsverket och en teoretisk del dÀr jag gÄr in pÄ hur spillvÀrme anvÀnds i andra kommuner i Norrbotten samt hur mycket energi man sparar genom att effektivisera och ta vara pÄ spillvÀrme frÄn olika industrier. Enorma mÀngder spillvÀrme i form av vatten försvinner varje Är ut i vattendrag och Àlvar.

UmeÄ Energi are working towards a goal, that in the year of 2018, they will be completely climate neutral. As a part of this, one target is to reduce their grid losses by 4 % of the 2012 level, which corresponds to an overall reduction of the grid losses of just over 1.7 GWh. In many residential areas, the distribution grid is designed and rated for electric heating as the heating in the houses. As many of the houses later has been converted to other types of heating, their electricity use has decreased and the total power output from many of the secondary substations has decreased significantly. Because of this, many of these stations today are well oversized, which in turn means that the energy losses in these stations are unnecessarily high.In this degree project, 25 secondary substations have been studied, all located in residential areas in and around central UmeÄ.

EnergifrÄgor och energieffektivisering blir alltmer uppmÀrksammat i dagens samhÀlle. Kostnadssituationen för energi Àr idag helt annorlunda mot vad den var för 30 Är sen, priset Àr numera mycket högre. Speciellt pÄverkar detta gamla sjukhus dÀr det Àr installationstÀtt och det finns aktivitet som pÄgÄr i stort sett dygnet runt. HÀr finns det helt klart en hel del pengar att spara in, frÄgan Àr bara var och hur? Detta examensarbete innehÄller en energikartlÀggning av kirurgibyggnaden pÄ Universitetssjukhuset i Malmö, i rapporten ofta benÀmnd som byggnad 33, samt Àven en fördjupning kring omrÄdet ventilation avsedd för operationssalar. Rapporten redovisar inledningsvis en energibalans av byggnaden som har Ästadkommits med hjÀlp av simuleringsprogram, uppmÀtta vÀrden och berÀkningar.

Syftet Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med barnlitteratur i förskolan. En av frÄgestÀllningarna Àr: ?Hur arbetar ni med barnlitteraturen pÄ förskolan??. Denna var en av de viktigaste frÄgan som skulle besvaras i undersökningen. Sedan har jag tvÄ till som jag utgÄr frÄn ?Varför anvÀnder pedagogerna barnlitteratur?? och ?I vilken omfattning arbetar pedagogerna med barnlitteraturen??.