Utö ligger ca 16 km nordost om NynÀshamn i Stockholms skÀrgÄrd som förvaltas av SkÀrgÄrdsstiftelsen. PÄ öns norra del ligger Utö VÀrdshus som har hotell, stugor, restaurang, konferens och-samlingslokaler. Delar av VÀrdshuset Àr idag uppvÀrmda med hjÀlp av vÀrmepumpar i en vÀrmecentral som tar sin vÀrme frÄn nÀrbelÀgna vattenfyllda gruvhÄl. Ventilationen i fastigheterna som anvÀnds som konferens och samlingslokaler Àr bristfÀllig och uppfyller inte dagens standard för konferenslokaler.Syftet med projektet var att undersöka möjligheter och kostnader för att förbÀttra ventilationen i byggnaderna samt undersöka förslag för att minska energianvÀndningen. Projektet har genomförts i samarbete med SkÀrgÄrdsstiftelsen, Utö VÀrdshus och med VÀrmex som bidragit med underlag för vÀrmecentralen.

Dagens samhĂ€lle stĂ„r inför flera utmaningar. Befolkningen ökar i antal och förbĂ€ttrade levnadsstandarder leder till att energianvĂ€ndningen ökar. Av den totala energianvĂ€ndningen i Sverige stĂ„r byggsektorn för ca 40 %.År 1999 satte regeringen upp framtida mĂ„l för energianvĂ€ndningen i Sverige. För bostĂ€der och lokaler ska den minska med 20 % till Ă„r 2020 och med 50 % till Ă„r 2050 med referensĂ„ret 1995.AB Ronnebyhus ville fĂ„ en bĂ€ttre översikt över sin vĂ€rmeanvĂ€ndning och hur mycket som gick till förlust. DĂ€rför installerades vĂ€rmemĂ€ngdsmĂ€tare vid olika mĂ€tpunkter som sparar data kontinuerligt och en betydande vĂ€rmeförlust upptĂ€cktes.Syftet med studien var att leverera ett underlag för hur stora temperatur- och vĂ€rmeförluster som uppkommer i de utvĂ€ndigt markförlagda kulvertledningarna mellan byggnaderna i omrĂ„det Tallen i Ronneby.Grundtanken med undersökningen var att vĂ€rmeförlusterna uppstod pĂ„ grund av bristfĂ€lliga kulvertledningar dĂ„ misstanke förelĂ„g att de var omoderna.

I samband med min verksamhetsförlagda utbildning pÄ Grontmij fick jag i uppdrag av Staffan Nordmark pÄ Fortifikationsverket i Boden att utreda en dagvattenledning som leds frÄn Bodens Energi AB:s vÀrmeverk och ansluter till en brunn pÄ Fortifikationsverkets omrÄde K108.Dagvattenledningen innehÄller varmt vatten som bildas vid rökgasreningsprocessen vid vÀrmeverket i Boden. Det Àr vid rening av rökgaserna frÄn vÀrmeverket som det uppstÄr kondensatvatten som ledds via den aktuella dagvattenledningen ut i LuleÀlven. Det Àr ca 30 000 m³ som spolas ut i LuleÀlven varje Är frÄn vÀrmeverket och eftersom det Àr sÄ stor mÀngd och relativt varmt vatten kan det var möjligt att anvÀnda spillvÀrmen till uppvÀrmning eller till stödvÀrme i byggnader.Huvuddragen i rapporten handlar om att ta fram olika lösningsförslag för att nyttja spillvÀrme i form av varmt vatten och ta fram förslag frÄn leverantörer till kund. Min studie Àr uppdelad i en teoridel och en praktisk del dÀr jag utreder dagvattenledningen frÄn Bodens Energi AB:s vÀrmeverk Ät Fortifikationsverket och en teoretisk del dÀr jag gÄr in pÄ hur spillvÀrme anvÀnds i andra kommuner i Norrbotten samt hur mycket energi man sparar genom att effektivisera och ta vara pÄ spillvÀrme frÄn olika industrier. Enorma mÀngder spillvÀrme i form av vatten försvinner varje Är ut i vattendrag och Àlvar.

UmeÄ Energi are working towards a goal, that in the year of 2018, they will be completely climate neutral. As a part of this, one target is to reduce their grid losses by 4 % of the 2012 level, which corresponds to an overall reduction of the grid losses of just over 1.7 GWh. In many residential areas, the distribution grid is designed and rated for electric heating as the heating in the houses. As many of the houses later has been converted to other types of heating, their electricity use has decreased and the total power output from many of the secondary substations has decreased significantly. Because of this, many of these stations today are well oversized, which in turn means that the energy losses in these stations are unnecessarily high.In this degree project, 25 secondary substations have been studied, all located in residential areas in and around central UmeÄ.

EnergifrÄgor och energieffektivisering blir alltmer uppmÀrksammat i dagens samhÀlle. Kostnadssituationen för energi Àr idag helt annorlunda mot vad den var för 30 Är sen, priset Àr numera mycket högre. Speciellt pÄverkar detta gamla sjukhus dÀr det Àr installationstÀtt och det finns aktivitet som pÄgÄr i stort sett dygnet runt. HÀr finns det helt klart en hel del pengar att spara in, frÄgan Àr bara var och hur? Detta examensarbete innehÄller en energikartlÀggning av kirurgibyggnaden pÄ Universitetssjukhuset i Malmö, i rapporten ofta benÀmnd som byggnad 33, samt Àven en fördjupning kring omrÄdet ventilation avsedd för operationssalar. Rapporten redovisar inledningsvis en energibalans av byggnaden som har Ästadkommits med hjÀlp av simuleringsprogram, uppmÀtta vÀrden och berÀkningar.

Syftet Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med barnlitteratur i förskolan. En av frÄgestÀllningarna Àr: ?Hur arbetar ni med barnlitteraturen pÄ förskolan??. Denna var en av de viktigaste frÄgan som skulle besvaras i undersökningen. Sedan har jag tvÄ till som jag utgÄr frÄn ?Varför anvÀnder pedagogerna barnlitteratur?? och ?I vilken omfattning arbetar pedagogerna med barnlitteraturen??.

Detta examensarbete syftar till att utreda vilka av Svenska kyrkans byggnader i VÀxjö som ska energideklareras samt utföra en energideklaration av en kontorsbyggnad. I energideklarationen ingÄr det Àven att ge ÄtgÀrdsförslag för olika energibesparingsmöjligheter. En fördjupad studie i nattkylning av stommen har ocksÄ utförts. Examensarbetet Àr uppdelat i tre huvuddelar, indelning av byggnader, utförande av energideklaration samt fördjupad studie av nattkyla. I den första delen delas byggnaderna in i grupper utifrÄn verksamhet och byggnadstyp och dÀrefter utreds om de ska energideklareras.

This thesis concerns to investigate renovations of existing buildings aiming at enabling energy efficiency, from a conservation and restoration perspective. This includes performing case studies of three projects in the Gothenburg area where renovations has been done and an analysis of directives raised by the EU and later implemented by the Swedish National Board of Housing, Building and Planning, Boverket. In addition to these, regulations enforced by the Swedish law, related to the topic, have been considered.The investigated projects in this case were the housing cooperative VÀlten in BrÀmaregÄrden, the Solar Buildings in JÀrnbrott and GÄrdsten as well as Katjas Gata 119 at Backa Röd. In order to measure and compare the results of these projects a comparison between the pre- and post-restoration energy consumption have been performed. To capture additional perspectives the grading system Operation Kungsörn has been applied.Regarding the comparison of energy consumption the renovation of Katjas Gata 119 was found preferable but showed in my view lacking attention to the cultural heritage of the area.

Den 16 december 2002 beslutade Europaparlamentet om direktivet 2002/91/EG "Om byggnaders energiprestanda". Detta direktiv innebÀr att EU vill minska unionens importberoende inom energiomrÄdet genom att effektivisera energianvÀndningen i byggnader. Sverige har som medlem i EU ett krav pÄ att införliva detta direktiv i landets lagstiftning. Olika utredningar har gjorts i detta syfte och pÄgÄr fortfarande. Den 16 mars 2006 överlÀmnades propositionen 2005/06:145 "Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande" till riksdagen. Uppsatsen vill lyfta fram om, och i sÄ fall hur fastighetsbranschen förberett sig inför det kommande systemet med energideklarationer.

In this report the balconies? abutments for a property in Bo01-area in Malmö has been studied. The property which is called Vitruvius contains four build-ings where two of them have corbelling balconies with intermittent abutments. With intermittent abutment means that the 50 mm thermal bridge insulation that the balconies is equipped with, is broken regularly by a 300 mm concrete heel. The reinforcement bar that holds the balcony runs through this heel.

Vid syresÀttning av avloppsvatten i biologisk rening förbrukas stora mÀngder energi. Den biologiska reningen svarar för 80 % av den totala elanvÀndningen för ett reningsverk och svarar dÀrmed för den största delen av energikostnaderna. Idag nÀr energipriserna ökar blir energieffektiviseringen av den biologiska reningen en högaktuell frÄga.Syftet med studien Àr att undersöka syresÀttning av avloppsvatten frÄn pappersindustrin, med avsikt att energieffektivisera den biologiska reningsanlÀggningen. Studien begrÀnsas till avloppsvatten frÄn Gruvöns bruk.Experimentstudien har utförts i laboratorieskala. SyresÀttningen skedde m h a ytluftare av typen airTURBO frÄn Eden Aquatech.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av anvÀndande av ekologiskt hÄllbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrÄn förekomst av styrdokument inom omrÄdet samt kommunstorlek i antal invÄnare. Med ekologiskt hÄllbara IT-lösningar Äsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller dÀr IT anvÀnds som miljöÄtgÀrd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfÀrdad enkÀt riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestÄtt av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men Àven i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar pÄ en organisatorisk nivÄ. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utstrÀckning olika ekologiskt hÄllbara IT-lösningar anvÀnds i respektive kommun.

Med fokus pÄ ökande energikostnader har en ny utmaning uppstÄtt hos den svenska industrin ? att minska energianvÀndningen. Den pulverlacktekniska ytbehandlingsindustrins energianvÀndning pÄ 525 GWh per Är motsvarar 0,4 % av den svenska industrins totala energianvÀndning. Denna bransch har lÀnge haft ett intresse för miljöteknik och agerat framgÄngsrikt. DÀremot har de inte prioriterat energisnÄla investeringar.

Sala Silvergruva AB Àr ett av mÄnga företag som just nu kÀmpar med höga energi-kostnader. Denna rapport undersöker vilka möjligheter det finns att skapa ett hÄllbart energisystem i Sala Silvergruva med avseende pÄ ekonomi, miljö samt sociala aspekter. Rapporten undersöker nio tekniker; vindkraft, vattenkraft, solfÄngare, solceller, pelletspannor, vÀrmepumpar, effektivisering samt lagring av vÀrme frÄn vÀxthus respektive fjÀrrvÀrme. Dessa analyseras var för sig med utgÄngspunkt i tio krav som speglar hÄllbarhetsaspekterna. I samband med analysen ges rekommendationer angÄende investering i respektive energilösning. Rapporten mynnar ut i en resultatskarta dÀr det tydligt framgÄr vilka krav de olika teknikerna uppfyller. Den följande diskussionen leder fram till en slutsats som presenterar vilka ÄtgÀrder som bör vidtas i syfte att skapa ett uthÄlligt energisystem för Sala Silvergruva AB. Pelletspannor och vÀrmepumpar visar sig i nulÀget vara de mest uthÄlliga tekniklösningarna.

En energikartla?ggning har gjorts hos Chips AB fo?r att underso?ka hur energin fo?rdelas o?ver de olika produktionslinjerna. Energianva?ndningen fra?n processer som a?r gemensamma fo?r alla produktionslinjer har ocksa? underso?kts. Energianva?ndningen fo?r dessa har fo?rdelats o?ver pro- duktionslinjerna eftersom produkterna a?ven ska ba?ra upp dessa energikostnader.