I och med den lagförĂ€ndring som trĂ€dde i kraft den 1 januari 2004, dĂ„ rĂ€ddningstjĂ€nstlagen ersattes av lagen om skydd mot olyckor, lades större vikt pĂ„ den enskildes ansvar. Ägare eller nyttjanderĂ€ttshavare av byggnader och anlĂ€ggningar ska sjĂ€lva ansvara för sĂ€kerheten, vilket innebĂ€r ett större behov av kunskap inom omrĂ„det. Luftfartsverket, som tidigare hĂ„llit utbildningar internt inom brand, rĂ€ddning och sĂ€kerhet, har nu valt att lansera denna tjĂ€nst till externa kunder, för att bĂ€ttre kunna nyttja den kunskap och arbetskraft de besitter. Vi har fĂ„tt i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka attityder till och behov av utbildningar inom brand, rĂ€ddning och sĂ€kerhet hos potentiella kunder.VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka hur behoven av utbildningar inom brand, rĂ€ddning och sĂ€kerhet ser ut hos de potentiella kunderna Scandic Karlstad, Fryksdalens Sparbank samt ICA Maxi Karlstad. Genom att stĂ€lla kundernas behov mot hur utformningen av den kommande tjĂ€nsten Ă€r tĂ€nkt att se ut har vi för avsikt att identifiera eventuella brister i hur vĂ€l de överensstĂ€mmer och genom det fĂ„ fram hur Luftfartsverket kan anvĂ€nda sig av den informationen för att presentera en attraktiv tjĂ€nst och dĂ€rigenom skapa nöjda kunder.VĂ„r studie baseras pĂ„ teorier kring marknadsföring och innovationer.

I och med den lagförĂ€ndring som trĂ€dde i kraft den 1 januari 2004, dĂ„ rĂ€ddningstjĂ€nstlagen ersattes av lagen om skydd mot olyckor, lades större vikt pĂ„ den enskildes ansvar. Ägare eller nyttjanderĂ€ttshavare av byggnader och anlĂ€ggningar ska sjĂ€lva ansvara för sĂ€kerheten, vilket innebĂ€r ett större behov av kunskap inom omrĂ„det. Luftfartsverket, som tidigare hĂ„llit utbildningar internt inom brand, rĂ€ddning och sĂ€kerhet, har nu valt att lansera denna tjĂ€nst till externa kunder, för att bĂ€ttre kunna nyttja den kunskap och arbetskraft de besitter. Vi har fĂ„tt i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka attityder till och behov av utbildningar inom brand, rĂ€ddning och sĂ€kerhet hos potentiella kunder.VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka hur behoven av utbildningar inom brand, rĂ€ddning och sĂ€kerhet ser ut hos de potentiella kunderna Scandic Karlstad, Fryksdalens Sparbank samt ICA Maxi Karlstad. Genom att stĂ€lla kundernas behov mot hur utformningen av den kommande tjĂ€nsten Ă€r tĂ€nkt att se ut har vi för avsikt att identifiera eventuella brister i hur vĂ€l de överensstĂ€mmer och genom det fĂ„ fram hur Luftfartsverket kan anvĂ€nda sig av den informationen för att presentera en attraktiv tjĂ€nst och dĂ€rigenom skapa nöjda kunder.VĂ„r studie baseras pĂ„ teorier kring marknadsföring och innovationer.

I och med den lagförĂ€ndring som trĂ€dde i kraft den 1 januari 2004, dĂ„ rĂ€ddningstjĂ€nstlagen ersattes av lagen om skydd mot olyckor, lades större vikt pĂ„ den enskildes ansvar. Ägare eller nyttjanderĂ€ttshavare av byggnader och anlĂ€ggningar ska sjĂ€lva ansvara för sĂ€kerheten, vilket innebĂ€r ett större behov av kunskap inom omrĂ„det. Luftfartsverket, som tidigare hĂ„llit utbildningar internt inom brand, rĂ€ddning och sĂ€kerhet, har nu valt att lansera denna tjĂ€nst till externa kunder, för att bĂ€ttre kunna nyttja den kunskap och arbetskraft de besitter. Vi har fĂ„tt i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka attityder till och behov av utbildningar inom brand, rĂ€ddning och sĂ€kerhet hos potentiella kunder.VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka hur behoven av utbildningar inom brand, rĂ€ddning och sĂ€kerhet ser ut hos de potentiella kunderna Scandic Karlstad, Fryksdalens Sparbank samt ICA Maxi Karlstad. Genom att stĂ€lla kundernas behov mot hur utformningen av den kommande tjĂ€nsten Ă€r tĂ€nkt att se ut har vi för avsikt att identifiera eventuella brister i hur vĂ€l de överensstĂ€mmer och genom det fĂ„ fram hur Luftfartsverket kan anvĂ€nda sig av den informationen för att presentera en attraktiv tjĂ€nst och dĂ€rigenom skapa nöjda kunder.VĂ„r studie baseras pĂ„ teorier kring marknadsföring och innovationer.

Gullbergsvass Ă€r ett centralt lĂ„gexploaterat omrĂ„de belĂ€get vid Göta Ă€lv i Göteborg. Utvecklingen av Norra Älvstranden Ă€r snart klar och planeringen av Södra Älvstranden pĂ„gĂ„r. Gullbergsvass stĂ„r nu inför en liknande omvandling. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP99) kan omrĂ„det pĂ„ sikt omvandlas till en blandad markanvĂ€ndning dĂ€r bostĂ€der kan ingĂ„. Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassomrĂ„de.

Sveriges kommuner omfattas till stora delar av Àldre planer som har blivit inaktuella pÄ grund av Àndrad lagstiftning och förÀndrade planeringsförutsÀttningar. UpprÀttade planer gÀller tills det att de Àndras eller upphÀvs vilket gör att dessa Àldre planer idag gÀller som detaljplaner. Dessa inaktuella detaljplaner kan vÄlla problem för kommunen, bl.a. vid beslut om bygglov. Syftet med arbetet Àr att utreda detta problem och försöka undersöka vilka lösningar som finns och hur problemet kan förebyggas. För att kunna fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes tre olika forskningsmetoder; enkÀtunder-sökning, intervju samt fÀltobservation av detaljplaner inom VÀsterviks tÀtort.

Kultur och kulturarvsplatser har blivit en viktig resurs för turistnÀringen och alltfler omrÄden utnyttjar möjligheterna till att stÀrka turismen genom att skapa upplevelser, sysselsÀttning och intÀkter med kulturarvet som grund. Kulturturism Àr en vÀxande marknad inom turistnÀringen, detta innebÀr att fler turister vÀljer att resa till vÀrldsarvstÀder för att besöka kulturella platser och historiska attraktioner. Sedan 1995 Àr Visby en vÀrldsarvstad och pÄ Gotland finns ett bestÄnd av vÀlbevarade medeltida kyrkor som utgör en orörd kulturskatt sedan medeltiden. Gotland Àr den kyrktÀtaste kommun i Sverige med 92 medeltida kyrkor som fortfarande Àr i bruk. SjÀlva kyrkobyggnaderna, de medeltida valven, konsten och kyrkogÄrdarna ger möjligheter till kulturupplevelser och erbjuder bÄde stilla stunder och starka upplevelser Äret runt.I uppsatsen görs en studie av Svenska kyrkan och hur de medeltida kyrkobyggnaderna som fysiska kulturarvsprodukter anvÀnds i ett turistiskt perspektiv.

Nyinvesteringar i nötköttsproduktion leder i allmÀnhet till stora kostnader. Genom att ersÀtta traditionella byggnader med enklare typer av vÀderskydd och lÄta djuren vistas ute vintertid skulle kostnaden kunna minskas. Upptrampad mark och koncentration av gödsel och urin kring utfodringsplatsen, vÀderskydd och vatten kan dock bli ett problem dÄ köttdjur hÄlls ute vintertid. Ett flerÄrigt projekt Animal-Driven Sustainable Beef Production, som finansierades av Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, genomfördes för att utveckla en ny typ av utedriftsystem. Systemet Àr mobilt och innebÀr att djuren vintertid vistas pÄ Äkermark som ingÄr i en vÀxtföljd och att de regelbundet fÄr foder pÄ nya ytor.

I och med den lagförĂ€ndring som trĂ€dde i kraft den 1 januari 2004, dĂ„ rĂ€ddningstjĂ€nstlagen ersattes av lagen om skydd mot olyckor, lades större vikt pĂ„ den enskildes ansvar. Ägare eller nyttjanderĂ€ttshavare av byggnader och anlĂ€ggningar ska sjĂ€lva ansvara för sĂ€kerheten, vilket innebĂ€r ett större behov av kunskap inom omrĂ„det. Luftfartsverket, som tidigare hĂ„llit utbildningar internt inom brand, rĂ€ddning och sĂ€kerhet, har nu valt att lansera denna tjĂ€nst till externa kunder, för att bĂ€ttre kunna nyttja den kunskap och arbetskraft de besitter. Vi har fĂ„tt i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka attityder till och behov av utbildningar inom brand, rĂ€ddning och sĂ€kerhet hos potentiella kunder.VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka hur behoven av utbildningar inom brand, rĂ€ddning och sĂ€kerhet ser ut hos de potentiella kunderna Scandic Karlstad, Fryksdalens Sparbank samt ICA Maxi Karlstad. Genom att stĂ€lla kundernas behov mot hur utformningen av den kommande tjĂ€nsten Ă€r tĂ€nkt att se ut har vi för avsikt att identifiera eventuella brister i hur vĂ€l de överensstĂ€mmer och genom det fĂ„ fram hur Luftfartsverket kan anvĂ€nda sig av den informationen för att presentera en attraktiv tjĂ€nst och dĂ€rigenom skapa nöjda kunder.VĂ„r studie baseras pĂ„ teorier kring marknadsföring och innovationer.

SamhÀllsplaneringen har under lÄng tid styrts av separering mellan olika samhÀllsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har Àgt rum Àr funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostÀder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseomrÄden har uppstÄtt. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invÄnarnas hÀlsa och sÀkerhet. RÄdande institutionella förhÄllanden sÄsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjÀlpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostÀder men Àven mellan olika branscher inom nÀringslivet. Det industriella sÀttet att separera samhÀllsfunktioner ses delvis som förÄldrat.

DaggkÄpan Àr en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan Àr en naturförskola, vilket frÀmst innebÀr att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden Àr i tvÄ plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. FörutsÀttningar för att bedriva verksamheten inomhus finns Àven. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos DaggkÄpan smÀlter samman och barnen kan lÀtt ta ett steg ut till naturen frÄn sina hemvister.

Det finns en strÀvan efter att effektivisera byggindustrin genom att förÀndra traditionella produktionsprocesser och industrialisera byggandet. Samtidigt har regeringen infört ÄtgÀrder för att frÀmja en ökad anvÀndning av trÀ i byggandet och dÄ framför allt nÀr det gÀller uppförandet av flervÄningshus samt offentliga lokaler. Byggsystemet trÀvolymbyggnad Àr en del i denna utveckling. Systemet innebÀr att fÀrdiga vÀgg- och bjÀlklagselement sÀtts samman till hela volymer pÄ fabrik innan de transporteras till byggplatsen för att monteras ihop till fÀrdiga byggnader. TrÀvolymbyggaren ansvarar för allt frÄn projektering till fÀrdig produkt, vilket har lett till en viss osÀkerhet kring systemet bland bestÀllare i branschen.

Göteborg har ett geografiskt lÀge nÀra vattnet, vilket gör att en stor del av mÀnskligaaktiviteter sker i anslutning till vattnet. Med tiden har marken nÀra vattnet blivit allt merattraktiv för att anlÀgga bebyggelse för mÀnniskor att bo och verka i. Det finns dockriskomrÄden i de vattennÀra delarna av Göteborg som kan bli drabbade av till exempelöversvÀmningar till följd av havsytans höjning och ökad nederbörd. Allteftersom att deekonomiska motiven till utbyggnad av mÀnskliga verksamheter nÀra vattnet ökar, gÄr dentekniska utvecklingen för att kunna fortsÀtta exploateringen i kustnÀra omrÄden framÄt, vilketgör att dilemmat kvarstÄr. Kanske Àr det inte lÀmpligt att uppföra bebyggelse vid Àlven sominte Àr sÀkrat mot översvÀmningar och vattennivÄhöjningar.

Sex fastighetsförvaltare inom landsting och regioner samt Brandskyddsföreningen har identifierat ett behov av att upprÀtta en modell för att pÄ ett enkelt sÀtt kunna klassificera det byggnadstekniska brandskyddet pÄ sjukhus i Sverige. Detta bland annat för att kunna motivera och underlÀtta för beslutsfattare, sÄ som politiker, att göra skÀliga bedömningar för exempelvis utökande av ekonomiska medel och personella resurser för utökade brandskyddande ÄtgÀrder.Syftet med arbetet Àr att genomföra en förstudie för att undersöka möjligheterna att ta fram en modell för klassificering av det byggnadstekniska brandskyddet pÄ sjukhus i Sverige. Om detta anses möjligt ska ett förslag pÄ modellstruktur tas fram i syfte för att motivera ÄtgÀrder till ett förbÀttrat brandskydd.Den metodik som anvÀnds under studien har utgjorts av systematisk litteraturstudie och kvalitativa intervjuer dÀr analysmetoderna utgjorts av kvalitativa metoder. Resultatet utgörs i huvudsak av en litteraturstudie dÀr sex olika bedömnings- och klassificeringsmodeller för olika verksamheter har granskats, i syftet att undersöka om de kan utgöra underlag för att ta fram en klassificeringsmodell för sjukhus. Ett urval av de granskade modellerna utgörs av Miljöbyggnad- en svensk certifiering, Willis Blue- ett riskhanteringsverktyg och BSV- vÄrd- en bedömningsmodell för att jÀmföra brandskyddsnivÄer pÄ vÄrdavdelningar.

Detta examensarbete handlar om lokalisering och utformning av hÄllplatser pÄ en föreslagen spÄrvÀgsstrÀcka mellan Helsingborg och HöganÀs i nordvÀstra SkÄne. Det huvudsakliga syftet Àr att utforma hÄllplatsmiljöer och fÀrdvÀgar pÄ ett sÄ tillgÀngligt, trafiksÀkert och tryggt sÀtt som möjligt. HÀnsyn tas Àven till befintliga och nya utbyggnadsomrÄden samt spÄrvÀgens resandeunderlag. Den för spÄrvÀg föreslagna kuststrÀckan kallas HöganÀsstrÄket och hÀr ligger finns förutom Helsingborg och HöganÀs Àven tÀtorterna Lerberget, Viken, Domsten, Hittarp - Laröd och Mariastaden. SpÄrvÀgens strÀckning Àr i grova drag utpekad av Stadsbyggnadskontoret i Helsingborgs stad och spÄrvÀgen bör gÄ centralt genom samtliga tÀtorter sÄ att resandeunderlaget blir sÄ högt som möjligt.

Arbetets syfte Àr att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas samt att komma med förslag pÄ hur det kan ske vid regementsomrÄdet i BorÄs. Det har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det offentliga rummet. UtifrÄn dessa Àmnen har sedan en mÄlbild utformats som beskriver principer för vilka kvaliteter som Àr viktiga att strÀva efter i planeringen av centrum och hur de kan tÀnkas uppnÄs. Förslaget utgÄr frÄn det som har beskrivits i mÄlbilden och Àven frÄn en inventering som visar Regementet idag och planeringen av dess framtida utveckling. Arbetet avslutas med reflektioner kring processen med att ta fram förslaget, vad planeringen har för roll i centrumskapande och hur vi kan se pÄ handelns utveckling.