Sökresultat:
957 Uppsatser om Energianvändning i byggnader - Sida 53 av 64
Uppfödning av kaniner för slakt
Djurproduktionen i Sverige idag är i en stor utvecklingsfas, Många lantbrukare lägger idag
ner sin djurproduktion för att den inte är lönsam. De som är kvar däremot utvecklar och
utökar sin produktion, oftast med att bygga nya och rationellare stallar. Då blir de gamla
byggnaderna tomma och kostar pengar i underhåll.
Detta examensarbete är gjort i syfte att hitta en produktion som täcker upp kostnaderna för
att underhålla gamla byggnader samt ger ett positivt netto. Uppfödning av köttkaniner kan
då vara en lösning, då de inte kräver någon större arbetsinsats samt att man ändå
producerar grovfoder som kaninerna äter.
Kaninkött har idag blivit mera uppmärksammat då flera exklusivare resturanger i Sveriges
större städer har börjat serverat detta. Tv-kockarna har även börjat tillreda kaninkött,
efterfrågan har då ökat.
Fredriksberg : förslag till omvandling av ett industri- och järnvägsområde i Helsingfors till en funktionsintegrerad stadsdel med bostäder, kontor och verksamheter
Sammanfattning Detta examensarbete är ett planeringsprojekt i Helsingfors. Planområdet är ett verkstadsområde för de statliga järnvägarna i Finland, VR. Här har man byggt och reparerat tåg under ett sekel. Planområdet är aktuellt som förnyelseområde då de ursprungliga verksamheterna successivt minskat. De har lämnat en rad byggnader efter sig som varierar i storlek, material och ålder.
Tät eller grön stad? : en utredning av förtätningsproblematiken med exempel från Årstafältet, Stockholm
Det råder en urbaniseringstrend i hela världen. När allt fler vill få rum i staden blir utmaningen stor att planera och bygga städer som både är långsiktigt hållbara och utgör en god livsmiljö. Numera förespråkas ofta den täta staden, med motiv som att den minskar behovet av bilåkande, stärker integrationen och sambanden mellan stadsdelar och gör det lättare för människor att mötas. Men i takt med att allt mer av den obebyggda marken exploateras för att uppnå det täta stadsbyggnadsidealet börjar det sneglas även på parker och andra grönområden som möjlig mark för bebyggelse. Då grönytor har signifikanta positiva effekter på människans välmående och på miljön, som förbättrad folkhälsa, renare luft och större biologisk mångfald, är det problematiskt att ersätta alltför mycket av grönskan med byggnader.
Lean Construction i teori och praktik
Höga byggkostnader, kvalitetsproblem, dyra kostnader för omprojektering och
låg lönsamhet för entreprenörer är exempel på problem inom byggbranschen.
Statistik pekar på att byggkostnaderna för att producera byggnader har
stigit kraftigt under de senaste åren. Byggnadsentreprenörer har börjat
utveckla alternativa metoder för att genomföra kostnadseffektiva projekt.
Denna studie kan delas upp i två delar, en teoretisk och en empirisk del.
Den teoretiska delen utgörs av litteraturstudier för att få djupare kunskap
och förståelse om Lean konceptet. Den andra delen avser en empirisk studie.
Gipsbaserade vaxgranulatskivor i passivhus
Fler och fler passivhus byggs i Sverige. Med välisolerade hus kan det dock uppkomma problem med höga inomhustemperaturer sommartid. Majoriteten av alla småhus som kan definieras som passivhus byggs idag med lätt stomme av trä. Detta gör att man går miste om den termiska energilagring som sker i en betongstomme. Termisk energilagring i byggnader är fördelaktigt och ger ofta upphov till jämnare inomhustemperaturer och ett lägre uppvärmningsbehov.
Genom att montera vaxgranulatskivor på innerväggar och i tak kan även en lätt stomme få betongstommens goda termiska egenskaper.
Partialkoefficienter för stabilitetsanalys av betongdammar
I Sverige finns det idag ett stort antal dammar och nära hälften av Sveriges elproduktion kommer ifrån vattenkraft. Höga säkerhetskrav ställs på dammarna då konsekvenserna av ett dammbrott kan orsaka stor ekonomisk skada både i form av minskad produktion och som uppbyggnadskostnader. Dammbrott kan även utgöra risk för skador på människor och omkringliggande miljö samt byggnader.Det finns flera dimensioneringsmetoder för att uppfylla gällande säkerhetskrav på konstruktioner. De tillämpningsvägledningar som används vid stabilitetsanalys av betongdammar baseras på gamla deterministiska metoder med säkerhetsfaktorer. Det arbetas med att ta fram nya tillämpningsvägledningar baserat på sannolikhetsbaserade metoder.
Stora Torget i Enköping : visionen om ett grönt torg fullt av liv
Torget har alltid varit en viktig del av staden och en sammanfogande knutpunkt för stadens karaktär, gator och byggnader. Människan har under historiens lopp samlats på städernas torg i samband med torghandel och olika slag av socialt umgänge. Torgen används ännu idag som mötesplatser och marknadsplatser. Stora Torget i Enköping har länge varit hjärtat för Mälardalens handel tack vare närheten till vattnet och till de större städerna Stockholm, Västerås och Uppsala. Syftet med kandidatarbetet är att skapa ett gestaltningsförslag för Stora Torget i Enköping.
Projektering av Solceller : En studie av solcellsteknikens tillämpning i byggbranschen
Solceller har på senare tid blivit allt hetare ämne inom byggbranschen med utveckling som ger allt bättre förutsättningar för dess tillämpning både gällande effektiv användning av solinstrålning och billigare tillverkningsprocess.Höga koldioxidutsläpp och det faktum att energiresurser som vi idag är beroende av kommer ta slut ställer allt högre krav på att vi som samhälle kan hitta alternativa hållbara lösningar. Solceller har stor potential för detta då de möjliggör egen lokal elförsörjning för byggnader vilket inte bara skapar trygghet för fastighetsägaren som kan nyttja den i princip oändliga energikällan solen vilket sker utan koldioxidutsläpp förutsatt att produktion av solceller sker från en förnyelsebar energikälla, det möjliggör även elproduktion i städer och andra områden närmare elanvändningen än hur det traditionellt sker idag. Denna potential ger upphov till två viktiga frågor, hur solceller påverkar ekonomin samt hur det påverkar miljön. För att lösningen skall vara attraktiv krävs att den ger utdelning både ekonomiskt och med miljöpoäng för att bidra till företagets miljöprofil.Följande arbete studerar tillämpningen av solceller i byggbranschen med fokus på ekonomi och process. Två referensobjekt ligger till grund för arbetet, Norra 2 för bostadshus och Torsplan för kontor, som används för att ta fram en resultatkalkyl för typbyggnad kontor och bostad.Studien baseras på ekonomiska modeller som livscykelkostnad, internränta, nettonuvärde, annuitet, återbetalningstid och s.k.
Komponentavskrivning inom fastighetsbranschen : Hur kommer metoden tillämpas i praktiken och varför?
Titel: Komponentavskrivning inom fastighetsbranschen ? Hur kommer metoden tillämpas i praktiken och varför?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Magnus Kaulich och Gustav CámelHandledare: Arne FagerströmBiträdande handledare: Annika LakeDatum: 2014-06Syfte: Denna studie har fyra delsyften. Det första delsyftet är att undersöka hur fastighetsföretagen delar in sina byggnader i olika komponenter. Det andra delsyftet är att undersöka om införandet av komponentavskrivning innebär någon förändring i avskrivningstakt. Det tredje delsyftet är att undersöka vad representanter för fastighetsföretagen anser om komponentavskrivningen.
Energieffektivisering genom ombyggnad : Med hjälp av VIP-Energy
Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Värmex AB där vi har haft Anders Ericsson som handledare, och Peter Hansson (Sweco) som handledare från skolan, Kungliga tekniska högskolan i Haninge.Idag är energianvändningen i flerbostadshus en stor fråga att ta itu med, och för varje byggnadsprojekt skall en energideklaration som visar mängd köpt energi göras. Vi strävar idag efter att minska energianvändningen i flerbostadshus med 50 % till 2050. I denna analys beskriver vi vilka åtgärder man kan ta an för att minska just energianvändningen i ett specifikt flerbostadshus belägen i kommunen Nacka i Stockholm.Då denna byggnad stått från år 1949 utan större underhållning har det visat sig att byggnaden står över BBRs krav gällande energianvändning (90 kWh/m2), och stor anledning är klimatskalet. Källor visar även att delar av klimatskalet så som fasad etc. bör ändras inom 30 år efter det att det byggts, vilket inte har gjorts.Vi har genom en programvara, VIP-Energy valt att utföra denna analys.
För- och nackdelar med olika normalårskorrigeringsmetoder : vid uppföljning av energianvändningen i befintliga byggnader
Ett av de mål som sattes upp i och med Europeiska Unionens 20-20-20-paket rör effektivisering i samhället. Då bostadssektorn står för en stor del av Sveriges energianvändning kan stora förbättringar göras där. För att kunna se om genomförda åtgärder ger det önskade resultatet måste någon form av uppföljning ske. Oavsett vilken metod som väljs för uppföljning är det av stor vikt hur baslinjen, dvs. energianvändningen innan åtgärderna genomförs, bestäms.
Montessoripedagogiken i kombination med Lgr 11
Min uppsats handlar om Woody Allens skildring av staden. Det är inte New York denna uppsats handlar om, utan om de europeiska storstäderna London, Barcelona, Paris och Rom. I dessa städer har Woody Allen spelat in fem filmer. Dessa filmer är Match Point (2006), Scoop (2007), Vicky Cristina Barcelona (2008), Midnight in Paris (2011) och To Rome With Love (2012). Det ryktas även att hans nästa filmprojekt kommer att utspela sig i en europeisk storstad. Varje film visar utvalda sidor av respektive stad.
Att göra plats - Det offentliga rummet i den samtida staden
Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som karaktäriserar planeringen
av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens
utformning av det offentliga rummet påverkar dess användning.
De förändringar som många svenska städer genomgått sedan 1970- talet
återspeglas idag på olika sätt i stadsmiljön. Göteborg är en av de städer där
förändringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra älvstranden och
satsningar på Evenemangsstråket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya
vägar mot tillväxt för en stad som tidigare levt mycket på industrinäringen.
Den globaliserade värld som vi idag är en del av ställer nya krav på städer och
platser som konkurrensmedel. Hur resonerar egentligen politiker och planerare,
hamnar de offentliga miljöerna på undantaget?
Resultatet visar att det finns tendenser till detta men att det
också finns ett stort utrymme för att de offentliga rummen kan komma att får en
större betydelse i framtidens stad som ett medel för att attrahera nya
invånare, turism och företagsetableringar.
Förslag till åtgärder av miljonprogramsbostäder : Inventering och värdering med beaktande av varsamhet, energieffektivisering, kostnader och miljöbelastning
Efter andra världskriget var bostadsbristen stor i Sverige och standarden på de befintligabostäderna var låg. Folkmängden ökade stadigt under efterkrigsåren och trots att byggandettog fart under 1950-talet var bristen på bostäder mycket stor i början på 1960-talet. Sverigesregering fattade då ett beslut om att en miljon bostäder skulle byggas. Epoken ibostadsbyggandet fick namnet miljonprogrammet. Detta stora bestånd som byggdes underåren 1965 till 1975 kännetecknas av massproduktion och enkelhet i kantiga former.Miljonprogramsbebyggelsen valdes som utgångspunkt i detta examensarbete eftersom det ärett väldigt aktuellt ämne då många av dessa områden måste genomgå förändringar inom denärmsta åren.
Byggmetod, energianvändning, transport: : vid jämförelse mellan Gävle Strands Etapp 2 och Maskinisten
SAMMANFATTNINGEnergianvändning under produktion av nya byggnader är en aspekt på den angelägna miljöfrågan, men än saknas både regleringar och undersökningar. I denna studie görs en jämförelse av energianvändning och utsläpp vid byggnation och transport av byggmaterial för två nybyggda hus ägda av Gavlegårdarna AB på Sjåaregatan 19 och Maskinistgatan 19: Gävle. Strand Etapp 2 kallas projektet på Sjåaregatan 19 och Maskinisten kallas projektet på Maskinistgatan 19 i denna undersökning. Målet för studien har varit att fastställa vilket av dessa två projekt som har haft lägst energianvändning samt utsläpp av växthusgaser vid resningstillfället, dvs. under projektens produktionsskeden.