Syftet med detta arbete har varit att se över möjligheterna för alternativa energikällor för Stall Bäckseda. Vidare är det tänkt att avsätta 200.000 kr för att realisera planerna under våren och sommaren 2005, detta har emellertid blivit uppskjutet. Vid arbetsgången har aktuella alternativ som är realiserbara i dagsläget både ekonomiskt och tekniskt tittats på. Stor vikt har lagts vid småskalig vindkraft och solvärme. Medelvindshastigheten i Bäckseda är enligt SMHI mellan 3 och 4 m/s på 10 meters höjd.

Denna studie behandlar det upplevda innovativa arbetsklimatet hos en projektgrupp vid Eskilstuna Energi och Miljö (EEM). För att studera detta har undersökningsledarna använt sig av kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod. Det i form av en enkätundersökning med fem deltagande personer ur projektgruppen och intervjuer med samma fem personer. Det övergripande syftet är att undersöka hur arbetsklimatet upplevts i en projektgrupp vid EEM. Fokus inom studien ligger på in-novation och gruppklimat.

Detta examensarbete har utförts vid Riksbyggen i Umeå och är det avslutande arbetet som uppfyller kraven för en magisterexamen i energiteknik vid Umeå Universitet. Riksbyggen övertog 2010 ägandet av flera fastigheter på korpralsvägen i Umeå. En upprustning av fastigheterna hade vid övertagandet påbörjats av den tidigare ägaren under 2009. Förutom att rusta upp och bygga till fler lägenheter i de befintliga huskropparna installerades ventilationsåtervinning med värmepump i några av husen. Sedan idrifttagning av den nya ventilationsåtervinningen i husen har värmepumparna levererat dåligt med värme, vilket medfört en högre fjärrvärmeanvändning och driftkostnad för husen än vad som ursprungligen var beräknat.Enligt rådande prismodell för fjärrvärme från Umeå Energi, ska en fjärrvärmekund som installerat värmepump beläggas med en korrektionsfaktor som kraftigt ökar den fasta kostnaden i fjärrvärmepriset. Detta trotts att värmepumpen sänker toppeffektbehovet vilken även är dyr att producera för Umeå Energi.Riksbyggen vill främst veta vad som är fel i de nuvarande värmepumpanläggningarna och om Umeå Energi verkligen förlorar på att toppeffektbehovet sänks för fastigheterna.Genom samtal med underentreprenörer, beräkningar med befintliga data samt utförda mätningar av ventilationsflöde och temperatur har energiprofiler beräknats för värmepumparna och husen. Det visade sig att den tänkta styrningen av värmepumparnas produktion medför återkopplingsproblem orsakade av fjärrvärmen.

Kalmar Energis kraftvärmeverk har sedan det togs i drift 2009 blandat bottenaskan med askan ifrån konvektionsstråken. Eftersom Kalmar Energi söker nya användningsområden för askorna var för sig har en separering av dessa blivit aktuell att undersöka.Syftet med rapporten var att ta fram en teknisk lösning åt Kalmar Energi för att transportera aska från konvektionsstråk 2 och 3 till flygasksilon på Moskogen kraftvärmeverk.Rapporten har skrivits i nära samarbete med Moskogens driftpersonal samt med tillgång till deras arkiv och DCS. Rapporten har gjorts som en kvalitativ undersökning med intervjuer och en litteraturstudie.Den tekniska lösningen resulterade i att aska från konvektionsstråk 2 och 3 transporteras via cellmatare, skruvar och fallrör till en ny gemensam stoftsändare. Stoftsändaren kommer sedan pneumatiskt transportera askan via en ny transportledning direkt till flygasksilon..

Inför detta arbete sattes ett primärt och ett eventuellt sekundärt mål upp. Det primära var att genom undersöka hur ungdomar på gymnasiet väljer att reflektera kring naturvetenskapliga fenomen i ämneskontextema fysik och kemi. Med kontext menas sammanhang, omgivning och övergripande situation. Det sekundära målet var att utifall ett sådant kontextberoende gick att finna, försöka att kvalitativt avgöra vilka reflektioner kring några valda fenomen som är samt inte är kontextberoende. Vidare förs även en diskussion om hur de olika ämneskontextema korrelerar med hur eleverna väljer att reflektera kring fenomenen.För att nå syftet undersöktes skillnader i hur elever valde att beskriva naturvetenskapliga fenomen under en fysik respektive en kemilektion.

The Work has been performed to, and in cooperation with Vetlanda Energi och teknik AB.District heating for commercial purpose started in the USA in 1877. Today the network has grown into big and complex systems, which demand maintenance and service to keep up the security of the delivery. When a district heating network expand, it becomes difficult to perform reliable calculations. For this purposes there are a few suppliers who design and deliver systems for documentation and calculation of district heating networks.Vetlanda Energi och Teknik AB is in the position where they must get a system for documentation and calculation for district heating, and therefore they need a basis to get a system. The target is to write a requirement specification that will follow the basis.The Swedish market has been inventoried, and suitable systems have been selected.

Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, är en energikrävande verksamhet som tar stora markarealer i anspråk. I västvärlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmängder än vad kroppen behöver ur näringssynpunkt. Syftet med studien är att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhållanden kvantifiera den användbara energi från förnyelsebara resurser som kan ersätta användningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och fläskkött motsvarande 5 kg protein per person och år. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och år, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och år. Det rekommenderade intaget av protein är 20 kgper person och år.

RES-direktivet antogs av EU under 2009 i syfte att öka Europas totala andel förnybar energi till 20 procent. Sverige tilldelades en kvot på 49 procent och regeringen valde att höja målet till 50 procent. Vid ökad användning av förnybar energi kan målkonflikter uppstå. De förnybara resurserna kan exempelvis användas i andra syften vilket skapar konkurrens. Energiomställningen beskrivs som en intstitutionell utmaning som kräver politisk vilja och svåra avvägningar.

Hästens foderintag är en viktig biologisk process och behövs för att förse hästen med energi och näring så att de kemiska processerna i kroppen kan upprätthållas. Foderintaget påverkar även mängden näringsämnen och energi som hästen har tillgängligt för utveckl-ing av beteendemässiga och psykologiska processer. Foderintaget påverkas av många olika faktorer och därför var arbetets syfte att ta upp och belysa dessa, både interna och externa faktorer, som påverkar foderintaget hos hästen, samt att föra en diskussion kring deras funktion och praktiska betydelse. Studier har visat att faktorer som smak, lukt, struktur och kemisk sammansättning i fodret kan påverka foderintaget hos hästar. Kort- och långtidsregleringen av foderintaget styrs av komplexa fysiologiska reaktioner vilka påverkas av omgivande miljö, foderstat och djurets energibehov.

Studien syftade till att undersöka samband mellan psykosocial arbetsmiljö, positiv/negativ affektivitet, stress/energi, motionsgrad och upplevd hälsa, sjukfrånvaro och sjuknärvaro. Även den psykosociala arbetsmiljön och sinnesstämningars samband med motionsgrad undersöktes samt skillnader avseende kön, ålder, befattning och arbetstidsförläggning. Motionsgrad utgjorde således både beroende och oberoende variabel. Data insamlades via en enkät till 300 medarbetare på ett verkstadsindustriföretag och besvarades av 115 personer. Resultatet visade bland annat att stimulans, stress, energi och motionsgrad hade samband med hälsa, att en positiv affektivitet gav en högre motionsgrad och att lägre stress gav lägre sjukfrånvaro.

På grund av den globala uppvärmningen är det hög tid att försöka öka mängden förnybar energi och minska på användningen av de fossila bränslena. Enligt EU direktiven ska förnybar energi stå för 20 % av all använd energi år 2020 och kraven kommer enbart att höjas. På bara några få dagar tar jorden emot mer energi än den totala mängd som förbrukats under hela människans historia och en utmaning inför framtiden är att kunna ta tillvara en liten del av solens strålar för att kunna tillgodose all den energi som människan kräver. Under de senaste 10 åren har solcellsmarknaden i Sverige vuxit, men i förhållande till andra länder, både i Europa och övriga världen har utvecklingen varit liten. De länder som står för merparten av den installerade solcellskapaciteten i världen har haft program för förnybar energi sedan 1990-talet.

I examensarbetet behandlas ämnet varmluftstorktekniker som används i dagens moderna lantbruk. Varmluftstorktekniken är något som förändras och finjusteras konstant. Examensarbetet tar upp skillnader mellan olika tekniker och beskriver hur de fungerar. De tekniker som arbetet fokuserar på är de som är mest relevanta för norra Europa. Endast spannmålstorkar som torkar spannmål i tunna skikt behandlas.

Detta examensarbete syftar till att utreda inneklimat- och energisituationen i Lekaryd kyrka. För att göra detta har klimatmätning genomförts, samt simuleringar med datorsimuleringsprogrammet IDA ? Klimat och energi. Kyrkan har höga energikostnader och för att få kännedom om energiförlusternas storlek och fördelning, har en kartläggning av kyrkans energiflöden genomförts i syfte att fastställa dess energibalans. Målet är att resultaten från klimatmätningen och datorsimuleringarna ska kunna användas som underlag vid utarbetande av åtgärdsförslag för en lönsammare och ur bevarandesynpunkt skonsammare drift av Lekaryd kyrka.

Bakgrund: Sverige är unikt i världen genom att ha lagstadgat om kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider. Mat i skolor har serverats i Sverige sedan mitten av 1800-talet. Dagens system har formats över en lång tid och har utvecklats allt eftersom näringsrekommendationer och matkultur förändrats. De senaste rekommendationerna för den svenska befolkningen kom 2005 och den senaste uppdateringen av råden Bra mat i skolan kom tidigare i år. Fisk, frukt och grönsaker ger många av de viktiga näringsämnen vi behöver, kostundersökningar har visat att vi äter för lite av dessa.Syfte: Att se hur skolbarns mattallrikar ser ut i jämförelse med en referenstallrik med fokus på intag av grönsaker och fisk.

Sekretessbelagd.