Sök:

Sökresultat:

1631 Uppsatser om Energićtervinning - Sida 32 av 109

Ett mikroklimats pÄverkan pÄ en byggnads energianvÀndning

Idén om att kunna utnyttja ett vÀxthus till att skapa ett lokalt mikroklimat kring en byggnad Àr inte ny, redan 1976 byggdes en sÄdan villa ute i Saltsjöbaden utanför Stockholm. DÀr byggdes ett hus inuti ett vÀxthus, och det finns Àven andra exempel frÄn Sverige och utlandet. Det Àr dÀremot ingen vidare utbredd byggnadslösning utan det Àr endast ett fÄtal byggnader som Àr byggda enligt den principen. Tanken Àr att glasbyggnaden som omsluter den inre byggnaden ska ge varmare temperaturer runt huset och dÀrmed minska byggnadens vÀrmebehov. I detta examensarbete har en byggnad innesluten i en glasbyggnad simulerats i simuleringsprogrammet IDA ICE 4.21. Modellen ska gestalta principen och Àr inte baserad pÄ en existerande byggnad.

Verifieringsmöjligheter och brukarperspektiv i passivhus

De senaste Ären har drivkraften för forskning inom trÄdlösa sensornÀtverk ökat markant. Detta Àr framförallt pÄ grund av de potentiella fördelar som den nya tekniken tillhandahÄller. Vi har efter förfrÄgan av Ivan Kruzela tagit pÄ oss uppgiften att skapa en laboration som Àr tÀnkt att ingÄ i den andra Ärskursen för högskoleingenjörerna i Data- och Telekommunikation pÄ Centrum för Teknikstudier (CTS), Malmö Högskola. Laborationen handlar om routing och Àr den tredje i raden av laborationer med trÄdlösa sensorer. Protokollet som anvÀnds heter XMesh och Àr tillverkat av Crossbow Technology. Ambitionen Àr att laborationen ska leda till förstÄelse för hur routing uppstÄr i trÄdlösa sensornÀtverk, med avseende pÄ parametrar och andra faktorer som pÄverkar nodernas val av rutt. Examensarbetet resulterade i en laborationshandledning med tre tillhörande bilagor..

Energieffektivisering i befintliga byggnader : Möjligheter för Mimer att skapa lÄgenergihus vid ombyggnation

Detta examensarbete fokuserar pÄ energieffektivisering av flerbostadshus som Àr uppförda under 1960-talet. Eftersom sektorn bostÀder och service stÄr nuförtiden för cirka 40 % av landets totala energianvÀndning, sÄ Àr det vÀrt att försöka ÄtgÀrda befintliga byggnader som lÀcker onödig stor energi. I den hÀr rapporten redogörs för vilka möjligheter som kan leda till minskad energianvÀndning i byggnader vid omfattande ombyggnation. Det finns tvÄ viktiga anledningar till varför fastighetsbolagen bör satsa pÄ energieffektivisering vilka Àr ekonomin och miljön. Syftet med detta arbete Àr att fokusera pÄ att minska energianvÀndningen i ett flerbostadshus som Àr belÀget i Skultuna.

Avvattning av biologiskt slam

I dagens samhÀlle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke pÄ miljön och dels föratt minska pÄ utgifterna. Denna energi ska sparas pÄ ett sÄdant sÀtt att effekten för anvÀndarna blirsÄ liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosvÀxthus genom att reglera belysningen pÄ ett effektivt sÀtt. Systemet Àr helt automatiskt vilket göratt anvÀndarna inte behöver tÀnka pÄ styrningen av lamporna alls nÀr vÀl systemet Àr uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna pÄ ett bra sÀtt mÀts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. LampornatÀnds och slÀcks dÀrefter beroende pÄ ljusmÀngden och Àven pÄ hur varmt, eller kallt, det Àr ivÀxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller frÄn Microchip, en PIC18F4620 som Àrprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och relÀer anvÀndes ocksÄ föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet Àr att det Àr möjligt att bygga ett reglersystem med begrÀnsad budget som styr lampornapÄ ett effektivt sÀtt.

Strategiskt miljöarbete för Helsingborgs Dagblad AB

Detta examensarbete Àr utfört pÄ Helsingborgs Dagblad AB i Helsingborg. Examensarbetet omfattar en analys ur kvalitetssynpunkt av HD:s material-, energi- och transportflöden, dess pÄverkan pÄ miljön, kopplingen mellan HD:s tre kÀrnvÀrden och vikten av ett strukturerat miljöarbete samt ett antal förslag pÄ fortsatt arbete. HD:s materialflöden bestÄr frÀmst av material för tryckningen men Àven en hel del elektroniska apparater. Ett stort antal datorer och annan kontors-utrustning stÄr pÄ dygnet runt, Äret runt vilket orsakar onödigt stor energiförbrukning. HD:s verksamhet Àr beroende av transporter, bÄde av material och personer.

Energieffektiv produktion och lagring av snö för skidtunnel: Utredning för applicering vid LindbÀcksstadion, PiteÄ

Intresset för lÀngdskidÄkning Àr större Àn pÄ lÀnge. Samtidigt blir vintrarna allt varmare, vilket leder till minskad snötillgÄng och dÀrmed ocksÄ en förkortad skidsÀsong. För att lösa detta problem planerar företaget LindbÀcks Bygg att uppföra en skidtunnel pÄ LindbÀcksstadion i nÀrheten av PiteÄ. PÄ uppdrag av detta företag har examensarbetet syftat till att utforma olika metoder för att pÄ ett energieffektivt vis tillgodose denna tunnels snöbehov. Det huvudsakliga arbetet har utgjorts av dimensionering av system för snöproduktion och snölagring.

UtvÀrdering av Portvakten Söders spillvattenvÀrmevÀxlare och varmvattenförbrukning

År 2009 fĂ€rdigstĂ€lldes tvĂ„ passivhus pĂ„ Portvakten Söder i VĂ€xjö. Mellan de tvĂ„ byggnaderna finns en spillvattenvĂ€rmevĂ€xlare installerad i ett försök att ta tillvara pĂ„ outnyttjad energi ifrĂ„n byggnadernas utgĂ„ende spillvatten. VĂ€xlarens effektivitet undersöks genom berĂ€kning av dess temperaturverkningsgrad över ett dygn. Verkningsgraden bestĂ€ms genom temperaturmĂ€tning med tekniken termoelement. Vald metod tillsammans med upptĂ€ckten av grundvatten pĂ„ mĂ€tplatsen medförde att temperaturmĂ€tningen inte blev tillförlitlig och utrĂ€knad verkningsgrad för vĂ€xlaren blev dĂ€rmed inte rimlig.Under 2013 var skillnaden i varmvattenförbrukning 55 % mellan de tvĂ„ husen.

Automatisk styrning av vÀxtlampor i vÀxthus

I dagens samhÀlle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke pÄ miljön och dels föratt minska pÄ utgifterna. Denna energi ska sparas pÄ ett sÄdant sÀtt att effekten för anvÀndarna blirsÄ liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosvÀxthus genom att reglera belysningen pÄ ett effektivt sÀtt. Systemet Àr helt automatiskt vilket göratt anvÀndarna inte behöver tÀnka pÄ styrningen av lamporna alls nÀr vÀl systemet Àr uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna pÄ ett bra sÀtt mÀts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. LampornatÀnds och slÀcks dÀrefter beroende pÄ ljusmÀngden och Àven pÄ hur varmt, eller kallt, det Àr ivÀxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller frÄn Microchip, en PIC18F4620 som Àrprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och relÀer anvÀndes ocksÄ föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet Àr att det Àr möjligt att bygga ett reglersystem med begrÀnsad budget som styr lampornapÄ ett effektivt sÀtt.

Topologioptimering av kölskydd för segelbÄtar

I detta arbete har utformningen av ett kölskydd av metall för segelbÄtar tagits fram. Kölskyddet som framtagits monteras lÀngst ner pÄ kölen. Syftet Àr att minska krafterna som verkar pÄ bÄten vid en grundstötning genom att ta upp en del av rörelseenergin genom plastisk deformation.Vid utformningen av kölskyddets struktur har en metod för topologioptimering anvÀnts dÀr mÄlet varit att fÄ sÄ hög töjningsenergi (IED) i strukturen som möjligt. En heuristisk lösningsmetod dÀr ineffektiva element tas bort ur strukturen har anvÀnts.LÀmpliga material har undersökts och utvÀrderats utifrÄn mekaniska egenskaper samt motstÄndskraft mot korrosion i havsmiljö.Arbetet har resulterat i ett designförslag pÄ en struktur av aluminium 5086 som enligt berÀkningar kan absorbera 5 kJ energi. Detta motsvarar, för en bÄt som vÀger fyra ton, en minskning av energin som överförs till kölen pÄ ca 10 %..

Arbetet med sÀrbegÄvade elever i skolan. : Med fokus mot specialpedagogik.

Syfte med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare, i de tidigare Äldrarna, arbetar med skönlitteratur och elevnÀra texter. Vi har undersöka hur lÀrare vÀljer texter till eleverna och vilket samarbete de har med bibliotek och bibliotekarie för att finna passande litteratur. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vilket syfte lÀrare har nÀr de anvÀnder skönlitteratur i sin undervisning.  Undersökningen bygger pÄ intervjuer som har genomförts med lÀrare och sedan kategoriserats utefter de svar vi fÄtt. I resultatet kommer vi fram till att det bÄde finns möjligheter och en del hinder nÀr lÀrare ska arbeta med skönlitteratur. Elevers eget intresse, hemmiljö, samt vilka resurser som finns till hand har betydelse för lÀrarens arbete.

Lust att lÀra naturkunskap : - en undersökning av elevers motivation pÄ yrkesprogram

Syftet med undersökningen Àr att studera vad som pÄverkar elevernas motivation till lÀrande inom naturkunskapsÀmnet.För att genomföra undersökningen anvÀnde vi oss av tvÄ olika metoder, fokusgruppintervjuer och enkÀtundersökning.Resultatet av undersökningen Àr att eleverna vill att undervisningen ska vara spÀnnande, rolig och meningsfull. Den mest betydande faktorn för att uppnÄ detta Àr lÀraren. Eleverna vill att lÀraren bl.a. ska vara kunnig i sitt Àmne och vara en bra pedagog. ArbetssÀttet ska vara varierande.

Second City Syndrome - en strategisk lÀsning av Göteborg

I dagens samhÀlle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke pÄ miljön och dels föratt minska pÄ utgifterna. Denna energi ska sparas pÄ ett sÄdant sÀtt att effekten för anvÀndarna blirsÄ liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosvÀxthus genom att reglera belysningen pÄ ett effektivt sÀtt. Systemet Àr helt automatiskt vilket göratt anvÀndarna inte behöver tÀnka pÄ styrningen av lamporna alls nÀr vÀl systemet Àr uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna pÄ ett bra sÀtt mÀts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. LampornatÀnds och slÀcks dÀrefter beroende pÄ ljusmÀngden och Àven pÄ hur varmt, eller kallt, det Àr ivÀxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller frÄn Microchip, en PIC18F4620 som Àrprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och relÀer anvÀndes ocksÄ föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet Àr att det Àr möjligt att bygga ett reglersystem med begrÀnsad budget som styr lampornapÄ ett effektivt sÀtt.

Malningsoptimering: energioptimering vid LC-malning av
barrsulfatmassa vid Smurfit Kappa Kraftliner PiteÄ

Smurfit Kappa Kraftliner PiteÄ Àr Europas största kraftlinerbruk. Man tillverkar kraftliner som Àr det slÀta ytskiktet i wellpapp. Massa tillverkas i massabruket och nÀr den kommer till pappersbruket mals den innan den gÄr till pappersmaskinerna. Syftet med malningen Àr att förbÀttra egenskaperna hos massan för att kunna tillverka ett starkt papper. Malningen Àr en mycket viktig och energikrÀvande process.

Turbinkretspump system - KraftvÀrmeverket i BorÄs

The Rya power plant in BorÄs produces district heating, district cooling and electricity. The plant is owned by BorÄs Energi och Miljö AB and is run by Dalkia Facility Management AB.In order to get the best heat exchange from the district hot water a pair of twin pumps and a turbine circuit pump are used as return pumps. Turbine circuit pumps are used to increase the pressure through the heat exchangers at the power plant. The pumps are in use when the flow is over 2 000 m3 h-1 and during the summer when re-cooling is used to improve the effectivens of the heat boilers.Since the pumps, that are parallel connected, rotating at a fixed rate per minute, the pressure is regulated with regulating valves. This report shows that during the 4,300 hours that the pumps where in use, energy corresponding to 590 MWh was wasted.

LÄgenergihus i Ralph Erskines anda : GÀstrike Hammarby

Med detta examensarbete Àr tre Ärs studier vid Byggnadsingenjörprogrammet med inriktning mot arkitektur och miljöanalys vid Högskolan i GÀvle fullbordade. Tyngdpunkten under arbetet lÀggs pÄ arkitekturutformningen samt energihushÄllningen och dÀrmed presenteras examensarbetet i tvÄ huvudkapitel, Arkitektur och Energi.Uppdragsgivaren Mats Mattson, en eldsjÀl i GÀstrike Hammarby, har under lÄng tid haft funderingar pÄ att uppföra ett lÄgenergihus i den gamla bruksorten GÀstrike Hammarby. Mattsson tror pÄ en levande landsbygd och förhoppningarna Àr att ett naturnÀra boende ska locka yngre generationer till att bosÀtta sig i GÀstrike Hammarby. PÄ uppdrag ska ett lÄgenergihus projekteras och genom detta skapas ett attraktivt boende i en vacker miljö, som bidrar till den framtida utvecklingen av denna bruksidyll.En av utmaningarna var att detta hus skulle passa in i den redan befintliga miljön. Den arkitektoniska omgivningen Àr till stor del skapad av den vÀrldsberömda arkitekten Ralph Erskine.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->