Sökresultat:
1631 Uppsatser om Energićtervinning - Sida 20 av 109
Framtidens boende : Vad som pÄverkar kundernas val av bostÀder
Bygg- och fastighetssektorn stÄr för nÀrmare 40 procent av Sveriges energianvÀndning och miljöpÄverkan. DÀrför har större fokus pÄ energieffektiva och miljöcertifierade byggnader ökat det senaste decenniet inom branschen. För att fortsÀtta utvecklingen framÄt kom EU med direktiv för medlemslÀnderna, dÀr mÄl sattes för Ären 2020 och 2050 gÀllande energianvÀndningen.Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilken pÄverkan olika faktorer har nÀr kunderna gör sina val av bostÀder i framtiden. Faktorer som arbetet frÀmst fokuserar pÄ Àr energi, miljö och utformning.Arbetet bygger till stor del pÄ intervjuer frÄn mÀklare samt olika aktörer frÄn byggbran-schen. MÀklarnas syn pÄ vilka faktorer som eftersöks pÄ marknaden ansÄgs som ett bra tillvÀgagÄngsÀtt eftersom det Àr de som jobbar med kunderna.
Nutritionens betydelse för trycksÄrsprevention och sÄrlÀkning hos Àldre personer som vÄrdas pÄ vÄrdinrÀttningar inom landsting och kommun : -en allmÀn litteraturstudie
AbstraktBakgrund: En viktig förutsĂ€ttning för att man ska hĂ„lla sig frisk Ă€r att kroppen tillförs de Ă€mne som Ă€r nödvĂ€ndiga för att cellerna ska kunna fungera. VĂ€tska och nĂ€ring i tillrĂ€cklig mĂ€ngd Ă€r en grundlĂ€ggande mĂ€nsklig rĂ€ttighet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utifrĂ„n litteratur beskriva nutritionens betydelse för trycksĂ„rsprevention och sĂ„rlĂ€kning hos Ă€ldre personer, som vistas inom olika vĂ„rdinrĂ€ttningar inom landsting och kommun.Metod: En litteraturstudie som baserades pĂ„ 12 vetenskaplig artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade att personer som drabbas av trycksĂ„r hade större behov av energi och nĂ€ringsĂ€mnen till lĂ€kningsprocessen och behovet av nĂ€ring och energi ökade med sĂ„rets svĂ„righetsgrad. God nutrition frĂ€mjade sĂ„rlĂ€kningen och förebyggde att fler trycksĂ„r uppstod. Ăven tillskott av nĂ€ringstillskott utöver den vanliga kosten förebyggde uppkom av nya trycksĂ„r och pĂ„skyndade sĂ„rlĂ€kningen hos de Ă€ldre personerna.
Sveriges energibehov ur tvÄ sÀkerhetsperspektiv: en analys av neorealismens och interdependensteorins förklaringsvÀrde
Det svenska samhÀllet har under lÄng tid varit vÀldigt elberoende och detta beroende har inte minskat trots politiska intentioner i den riktningen. Syftet med denna uppsats har uttryckts i tvÄ delar. En del var rent empirisk dÀr det skulle undersökas om Sverige Àr beroende av andra lÀnder i sÄdan utstrÀckning att det utgör ett hot mot statens sÀkerhet. För att uppfylla det syftet skulle uppsatsen behandla kopplingen mellan energi och sÀkerhet. Den andra delen av syftet var teoretiskt och skulle testa i vad mÄn neorealismen och interdependensteorin hade nÄgot förklaringsvÀrde vad gÀllde att skönja energibehovets konsekvenser för en enskild stat.
Den hÄllbara trÀdgÄrden : - utifrÄn kunskaper om hÄllbar utveckling
Den mest anvÀnda definitionen av begreppet hÄlbar utveckling lyder: ?En hÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Definitionen kommer frÄn rapporten ?VÄr gemensamma framtid? frÄn 1987. HÄllbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.
Analys av vÀrmesystem, förslag pÄ effektiviseringar för att vÀrma vatten/ballast för  modulÀra betongstationer
Denna rapport avhandlar möjligheterna att Ätervinna en del av den vÀrme som anvÀnds till att vÀrma upp ballast i ballastfickor i samband med betongtillverkning dÄ temperaturen utomhus Àr lÀgre Àn fem grader Celsius. Tre olika berÀkningsfall med skiljda typer av uppvÀrmning redovisas. Alla berÀkningar har gjorts vid en utomhustemperatur av 0 °C, för varierande utomhustemperaturer presenteras grafer i slutet av resultatkapitlet.Fall 1, dÀr ballasten vÀrms med befuktade rökgaser har en ingÄende berÀknad effekt av 506 kW, dÀr 67,5 kW gÄr att Ätervinna vilket gör att den procentuella andelen Ätervinningsbar effekt Àr 13,4 %. Vidare visar berÀkningarna att den ingÄende temperaturen sjunker frÄn 300 °C till 162 °C just ovanför ballasten. Tiden för uppvÀrmning av materialet blir i detta fall 5 minuter.Fall 2, dÀr ballasten vÀrms med varm luft har en ingÄende berÀknad effekt av 10 kW, dÀr 7,6 kW gÄr att Ätervinna, vilket gör att den procentuella andelen Ätervinningsbar effekt Àr 76,3 %.
EnergikartlÀggning samt ÄtgÀrdsanalys av en kirurgibyggnad
EnergifrÄgor och energieffektivisering blir alltmer uppmÀrksammat i dagens samhÀlle. Kostnadssituationen för energi Àr idag helt annorlunda mot vad den var för 30 Är sen, priset Àr numera mycket högre.
Speciellt pÄverkar detta gamla sjukhus dÀr det Àr installationstÀtt och det finns aktivitet som pÄgÄr i stort sett dygnet runt. HÀr finns det helt klart en hel del pengar att spara in, frÄgan Àr bara var och hur?
Detta examensarbete innehÄller en energikartlÀggning av kirurgibyggnaden pÄ Universitetssjukhuset i Malmö, i rapporten ofta benÀmnd som byggnad 33, samt Àven en fördjupning kring omrÄdet ventilation avsedd för operationssalar. Rapporten redovisar inledningsvis en energibalans av byggnaden som har Ästadkommits med hjÀlp av simuleringsprogram, uppmÀtta vÀrden och berÀkningar.
Effektivitet pÄ olika biogasanlÀggningar : Definiering och framtagning av nyckeltal
SammanfattningDet finns tre anledningar till att uppsatsen kom att handla om biogas. Göteborg Energi AB som vi samarbetat med under vÄrt examensÄr, hade ett behov av att kartlÀgga hur effektiva deras biogasanlÀggningar var. Samt vÄrt intresse för biogas som bygger pÄ ett stort engagemang kring förnybarenergi, och att branschen spÄs en lika expansiv utveckling som vindkraften haft det senaste decenniet.Syftet med uppsatsen Àr att defininera och utveckla relevanta nyckeltal. Vi kommer sedan att samla in data frÄn utvalda biogasanlÀggningar, för att sedan sammanstÀlla och analysera denna. FrÄgan vi vill besvara Àr hur de olika biogasanlÀggningarna och produktionsmetoderna skiljer sig Ät betrÀffande hur effektiva de Àr ur energi- och kostnadssynpunkt samt ur ett lönsamhetsperspektiv?För att besvara forskningsfrÄgan har vi skapat en modell dÀr relationen mellan de olika nyckeltalen illustreras och förklaras, för att skapa förstÄelse för sambandet mellan intÀktsdrivande och kostnadsdrivande produktionsfaktorer.
Energieffektivisering av prefabricerade byggelement
Rapporten behandlar energieffektivisering av Villa Vidas prefabricerade byggelement. I arbetet undersöks hur och med hjÀlp av vilka material en effektivisering av elementen kan gÄ till. I slutet av rapporten presenteras sedan det förslag till varje vÀggtyp som bedömdes som lÀmpligast att ersÀtta respektive standardalternativ med..
KaraktÀrisering av avfallsbrÀnslen
All products will eventually end up as waste, which in a sustainable society has to be handled in an efficient and environment friendly way. This report focuses on waste fractions meant for combustion, often difficult to characterize. However, more homogeneous fractions that are treated biologically are also discussed.The study concerns the region of BorÄs, Sweden, where the waste plant Sobacken has provided a good starting point. On this site, fuel to the Energy-from-Waste plant of BorÄs Energi is prepared and the biological waste is treated through anaerobic digestion.One important part of the study has been to collect experience-based knowledge from the technical staff at Sobacken and BorÄs Energi. This information was compiled into an overview of wanted and unwanted fractions to the preparation plant and the boilers respectively.
Hur pÄverkar motivation, prestation, makt och konflikter kooperativs mÄluppfyllelse? : En studie av fyra konsumetkooperativ i VÀrmland
Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis). I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.
Kemisk fa?llning av sorteringsvatten
Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.
Energideklaration av Svenska kyrkans byggnader i VÀxjö : utredning, deklaration och fördjupning nattkyla
Detta examensarbete syftar till att utreda vilka av Svenska kyrkans byggnader i VÀxjö som ska energideklareras samt utföra en energideklaration av en kontorsbyggnad. I energideklarationen ingÄr det Àven att ge ÄtgÀrdsförslag för olika energibesparingsmöjligheter. En fördjupad studie i nattkylning av stommen har ocksÄ utförts. Examensarbetet Àr uppdelat i tre huvuddelar, indelning av byggnader, utförande av energideklaration samt fördjupad studie av nattkyla. I den första delen delas byggnaderna in i grupper utifrÄn verksamhet och byggnadstyp och dÀrefter utreds om de ska energideklareras.
MÄnga bÀckar smÄ, blir det bÀttre dÄ? : En studie om den smÄskaliga vattenkraftens för- och nackdelar ur ett miljöperspektiv
Idag stÄr vi inför flera miljöproblem som exempelvis klimatpÄverkan och förlust av biologisk mÄngfald. Vattenkraften Àr en förnybar energikÀlla som kan producera el med lÄga utslÀpp av vÀxthusgaser. Sverige har en lÄng tradition av att utnyttja vattnet som energikÀlla och har det senaste Ärhundradet byggt ut en majoritet av de svenska vattendragen med vattenkraftverk. Idag stÄr vattenkraften för nÀstan hÀlften av Sveriges elproduktion och bidrar till Sveriges lÄga utslÀpp av vÀxthusgaser. Samtidigt anses vattenkraften pÄverka den biologiska mÄngfalden och vattendragen negativt. Av ungefÀr 2100 kraftverk stÄr de 200 största för över 90 % av elproduktionen. Det finns alltsÄ ett stort antal smÄskaliga kraftverk som bidrar med en liten del elproduktion samtidigt som de riskerar att pÄverka vattendragen negativt. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om elproduktionen frÄn smÄskalig vattenkraft Àr försvarbar sett till dess miljöpÄverkan.
Energideklarationer enligt EU-direktivet
Den 16 december 2002 beslutade Europaparlamentet om direktivet 2002/91/EG "Om byggnaders energiprestanda". Detta direktiv innebÀr att EU vill minska unionens importberoende inom energiomrÄdet genom att effektivisera energianvÀndningen i byggnader. Sverige har som medlem i EU ett krav pÄ att införliva detta direktiv i landets lagstiftning. Olika utredningar har gjorts i detta syfte och pÄgÄr fortfarande. Den 16 mars 2006 överlÀmnades propositionen 2005/06:145 "Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande" till riksdagen.
Uppsatsen vill lyfta fram om, och i sÄ fall hur fastighetsbranschen förberett sig inför det kommande systemet med energideklarationer.
LĂ GTEMPERERAD LUFTBUREN VĂRME OCH BYGGNADSINTEGRERAD FĂRNYBAR ENERGIUTVINNING Â I HĂ LLBARA ĂSTRA SALA BACKE, UPPSALA
Uppsala kommun har beslutat att bebygga omrĂ„det Ăstra Sala backe, belĂ€get mellan GrĂ€nby i norr och BolĂ€nderna och Fyrislund i söder. Markanvisning har givits byggherrar för första etappen och byggandet berĂ€knas starta 2013. OmrĂ„det Ă€r tĂ€nkt att ha en hĂ„llbarhetsprofil. Detta arbete undersöker delar av den framtida energianvĂ€ndningen med utgĂ„ngspunkt frĂ„n första etappens planerade byggnader. HuvudfrĂ„gorna för arbetet har varit följande:GĂ„r det ur lĂ„gtempererad fjĂ€rrvĂ€rme att utvinna tillrĂ€ckligt med energi för att tĂ€cka vĂ€rmebehovet med ett luftburet system? Vilka alternativ finns avseende utvinning av förnybar energi integrerat i byggnader och hur utnyttjas dessa mest effektivt? Examensarbetet Ă€r utfört i samrĂ„d med Arne Roos och Magnus Ă
berg vid Institutionen för teknikvetenskaper, Fasta tillstÄndets fysik, Uppsala universitet.Examensarbetet innehÄller en bakgrundsbeskrivning, berÀkning av temperatur hos tilluft vid luftburen uppvÀrmning och elproduktion hos smÄskaliga vindkraftverk, och simuleringar av dels luftburen uppvÀrmning med olika fjÀrrvÀrmetemperaturer och dels byggnader med solfÄngare och solceller.BerÀkningarna visade att flödet, som blir högre för större byggnader, hade stor inverkan pÄ vilken temperatur tilluften behövdes vÀrmas till.