Sök:

Sökresultat:

1631 Uppsatser om Energićtervinning - Sida 19 av 109

Sveriges utveckling av förnybar elproduktion och dess miljöpÄverkan

Denna rapport Àr en litteratur- och kÀllstudie med syfte att utforska den svenska förnybara elens utveckling. Förnybar energi Àr idag viktigt i samhÀllet dÄ den genererar den el som vi Àr i behov av, utan att pÄverka miljön i lika stor omfattning som tidigare energislag. MÄlet var att efter genomfört arbete, ha svar pÄ hur Sveriges elmix ser ut och eventuellt kunna svara pÄ hur den kan se ut till nÀsta generation. Vilka tekniska lösningar som anvÀnds idag för respektive kraftslag Àr nÄgot som Äterges i rapporten.Alla kraftslag pÄverkar miljön pÄ nÄgot vis. Rapporten beskriver dessa miljöpÄverkan med hjÀlp av livscykelanalyser som pekar pÄ var i produktions- och driftprocessen som den största pÄverkan sker.

Marknadsundersökning : -En studie om Karlstads Kiropraktorklinik

Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis).  I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.

Koncentrerande solfÄngare: Teoretisk modell för smÄskalig produktion

Med ett vĂ€xande energibehov och större efterfrĂ„gan pĂ„ grön kraft blir sökandet efter hĂ„llbar energi av allt större intresse i det moderna samhĂ€llet. Solkraft Ă€r en av alla lösningar. Även om solkraft som huvudenergikĂ€lla inte Ă€r en praktisk lösning i Sverige, eftersom Sveriges energibehov Ă€r som störst under vintern, kan solkraft pĂ„ liten nivĂ„ anvĂ€ndas som komplement. I denna rapport tas dĂ€rför en teoretisk modell fram för smĂ„skalig solenergiproduktion.I förstudien har bĂ„de termiska och fotogalvaniska detektorer undersökts och de reflektorformer som har studerats Ă€r paraboliska halvrör och paraboliska diskar.För att fĂ„ en uppfattning om hur effektiv solfĂ„ngaren Ă€r har överslagsberĂ€kningar genomförts.Modellen som projektet har resulterat i Ă€r en hybrid solfĂ„ngare av typ paraboliskt halvrör. Detektorn Ă€r ett vakuumisolerat u-rör i koppar.

Perception av svenska vokaler i transkribering av japaner

StrÀvan att tappa i vikt för att öka prestationsförmÄgan har blivit allt mer populÀrt hos elit- som motionscyklister. Genom att cykla med ett lÄgt energiintag i syfte att tappa kilon, har pressen ökat pÄ cyklisten och en hög risk för osund viktproblematik vÀxer fram i idrotten. Ofta skapar de sig en sÄ hög kontroll och perfektionism inom de faktorer som har pÄverkan pÄ deras prestationsförmÄga att det istÀllet kan leda till psykologiska svÄrigheter. En medveten livsstil leder till motsatt effekt. Syftet med studien Àr att undersöka en grupp damcyklisters energi- och vÀtskeintag under perioden dÄ de inte tÀvlar.

Energikombinat i Halmstads fjÀrrvÀrmesystem

KlimatförÀndringar börjar allt mer fÄ en viktig roll i allas vardag och för energibranschen har arbetet med att minska miljöpÄverkan bara börjat. Branschen har sedan en tid tillbaka premierat fjÀrrvÀrme som bra miljöval för uppvÀrmningskÀlla för bostÀder och lokaler. Faktum kvarstÄr dock att beroende pÄ hur fjÀrrvÀrmesystemet ser ut sÄ pÄverkar nÀten miljön olika. I denna rapport behandlas det lokala energibolaget Halmstads Energi och Miljös fjÀrrvÀrmesystem genom en optimering av systemkostnaden. UtifrÄn optimeringen studeras sedan skuggpriser, drift och miljöpÄverkan för systemet.

Energieffektivisering av kvalmgasÄtervinning vid Barilla i Filipstad : EnergikartlÀggning och ÄtgÀrdsförslag för en lÀgre energiförbrukning pÄ VÀstra fabriken

EU har som mÄl att Är 2020 ha en 20 % lÀgre energiförbrukning jÀmfört med den prognostiserade anvÀndningen Är 2020 (EU-upplysningen 2014). Ett företag som strÀvar efter att reducera sin energiförbrukning Àr Barilla i Filipstad som bedriver en bageriindustri dÀr Wasa knÀckebröd tillverkas. Vid bakningssteget förbrukas vanligtvis den största energin för bageriindustrier och kan stÄ för 66 % av den totala energiförbrukningen (Therkelsen et. al 2014). För att sÀnka denna energiförbrukning har Barilla vÀrmeÄtervinningssystem som tar tillvara pÄ en del av energin i den kvalmgas[1] som sugs ut ur ugnen i bakningssteget.

1700-tals kökstrÀdgÄrd möter Varbergs fÀstning : -en processbeskrivning

Den mest anvÀnda definitionen av begreppet hÄlbar utveckling lyder: ?En hÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Definitionen kommer frÄn rapporten ?VÄr gemensamma framtid? frÄn 1987. HÄllbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.

SmÄhus vÀrdefaktorer : en kvantitativ studie av vÀrdefaktorernas riktighet

Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis).  I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.

Risker och osa?kerheter med solcellsinvesteringar : Risks and uncertainties with photovoltaic investments

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Energibolag genom den unga miljöopportunistens lins : En receptionsstudie i studenters tolkningar av energibolags miljörelaterade kommunikation

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Beslut om investering i alternativ energi : en studie om hur lantbrukare fattar beslut vid investering i halmpanna

Interest in alternative energies is high in Sweden today, particularly in the agricultural sector. According to the Swedish lantbruksbarometern (2009), almost all respondents consider the use of some form of alternative energy from the farm. While interest in alternative energies is large, attention to the alternative energy straw has fallen and is almost nowhere mentioned in the literature today. Three years ago, in the Lantbruksbarometern nearly 44% of the farmers would be willing to invest in straw as heating system on the farm. How do the farmers decide to invest in alternative energies? With this information a problem is presented for this paper.

Varför vÀljer personer att starta företag som ekonomisk förening

Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis).  I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.

Med uppstyckat arbete : En studie som mÀter stress bland ackords- och linjestyckare

Denna jĂ€mförande studie pĂ„ magisternivĂ„ gjordes bland styckare pĂ„ ett företag i Sverige. Studien gjordes i syfte att utreda hur styckare pĂ„verkas av de tvĂ„ vanligast förekommande arbetsupplĂ€ggen - arbete vid enkelbord och arbete vid linje. Åtta styckare deltog i studien. Ena veckan arbetade deltagarna vid enkelbord, med ackordslön, andra veckan arbetade de vid linje med maskinstyrt tempo, med lön som sĂ€tts utifrĂ„n takten pĂ„ bandet. Stress mĂ€ttes subjektivt med stress-energi-formulĂ€ret.

EnergiÄtervinning av processvattenlÀckage vid kraftvÀrmeverket i Lugnvik

Under hösten 2012 har detta examensarbete utförts pÄ uppdrag av JÀmtkraft AB pÄ kraftvÀrmeverket i Lugnvik. AnlÀggningens vattenkrets fylls pÄ med ca 100 ton kallt vatten varje dygn. Lika mycket processvatten lÀmnar ocksÄ kretsen som vattenlÀckage vilket resulterar i stora energiförluster. PÄ kraftvÀrmeverket i Lugnvik lÀmnar största delen av dessa lÀckageflöden via tvÄ utblÄsningstankar, en vid pannan och en vid turbinen. FrÄn dessa utblÄsningstankar dumpas Ängan pÄ anlÀggningens tak och lÀckaget i vÀtskefas spÀds med kylvatten till en utloppstemperatur pÄ 40°C till avlopp.

Beskrivning av effektivitet i ideella idrottsföreningar

Tendensen att försöka hitta de affÀrsmÀssiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framtrÀda pÄ 1990-talet. VetenskapsmÀnnen insÄg dÄ att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssÀtt med CSR-frÄgor kan förbÀttra deras ?bottom line? och sÄledes bidra till en hÄllbar utveckling av samhÀllet. BÄde teoretiker och praktiker har vÀnt sin uppmÀrksamhet mot framgÄngsrika företag (bÀsta praxis).  I korthet innebÀr ett business case inom CSR ett besvarande av frÄgan ?Vilka fördelar har företagen och samhÀllet av CSR??.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->