FrÄgestÀllningar: Vilket Àr förhÄllandet, om ett sÄdant finns, mellan ett företags CSR-arbete och dess lönsamhet? I vilken utstrÀckning bedriver KappAhl aktiviteter inom CSR? GÄr det att utlÀsa nÄgot förhÄllande, och i sÄ fall vilket, mellan KappAhls CSR-arbete och företagets lönsamhet?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns ett förhÄllande mellan företags CSR-arbete och deras lönsamhet.Teori: I studien redogörs för vilka definitioner av CSR som anvÀnds idag och olika teorier kring Àmnet som vi fann anvÀndbara.Empiri: I empirikapitlet granskas diverse Äsikter kring förhÄllandet mellan CSR och lönsamhet samt vilka faktorer som kan pÄverkas av att ett företag arbetar med CSR. Vidare har vi valt företaget KappAhl som undersökningsobjekt. Vi har genomfört en intervju med KappAhls miljöchef Ann-Marie Heinonen och vi har Àven anvÀnt oss av information om företaget som huvudsakligen har hÀmtats frÄn dess hemsida..

SvÄrigheter att kombinera arbete och barn ses som en av de frÀmsta anledningarna till den lÄga fertiliteten i Sydeuropa. I Skandinavien med vÀlfÀrdsinstitutioner som ger stöd för förÀldrar att kunna kombinera arbete och familjeliv Àr fertiliteten desto högre. Studier pÄ individnivÄ har visat samband mellan individers arbetsvillkor och resurser och deras möjligheter att skaffa barn, dÀremot efterfrÄgas fler studier som jÀmför detta samband mellan olika lÀnder med olika institutionellt stöd. I denna studie ligger fokus pÄ sambandet mellan arbetsvillkor och individuella resurser och barnafödandet i Sverige och Spanien, tvÄ lÀnder med olika institutionellt stöd för familjebildning, och huruvida dessa samband skiljer sig mellan lÀnderna. Genom att tillÀmpa Amatya Sen?s capability-perspektiv fördjupas förstÄelsen för hur den institutionella kontexten tillsammans med individuella livssituationen formar mÀnniskors olika möjligheter att skaffa barn.

Tidigare forskning har Àgnat sig Ät att försöka förklara det sjunkande barnafödandet i Europa. En av dessa forskare, Richard Easterlin, har format en hypotes dÀr han menar att förklaringen ligger i ett samband mellan kohortstorlek och fruktsamhet. En annan forskare, Jean-Claude Chesnais, har pÄ senare tid testat denna hypotes pÄ sambandet mellan relativ kohortstorlek och nettoreproduktionstal pÄ 18 lÀnder i vÀrlden under Ären 1930 till 1980 och kommit fram till att detta samband inte existerar under denna tidsperiod i dessa lÀnder. Vi har, i vÄr undersökning, gjort en fortsÀttning pÄ Chesnais studie genom att testa sambandet mellan relativ kohortstorlek och summerad fruktsamhet i Ätta Europeiska lÀnder mellan 1980 och 2005. Resultatet blev det samma som Chesnais, det vill sÀga att det inte finns nÄgot synligt samband mellan dessa tvÄ faktorer.

I dagens samhÀlle Àr pÄtagliga skillnader i hÀlsa mellan olika sociala klasser ett vÀlkÀnt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, Àr arbetsvillkoren som Àr direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hÀlsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som pÄverkar sambandet mellan klass och hÀlsa nÀmnas. FrÄgan som uppstÄr och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjÀlp av en regressionsanalys, Àr hur mycket av sambandet mellan klass och hÀlsa som kan förklaras med hjÀlp av yrkesrelaterade faktorer, sÄsom krav, kontroll och stöd. Vidare Àr vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknÀrvaro, och om den kan ge nÄgon implikation pÄ vÄrt samband.

Med utgÄngspunkt i dagens debatt kring omfattande kompensationer i banksektorn har vi valtatt i denna uppsats undersöka korrelationen mellan kompensation till ledandebefattningshavare och antagen kreditrisk och korrelationen mellan kompensation till ledandebefattningshavare och lönsamhet inom nÄgra av Europas största banker. Vi undersöker Àvenom det föreligger nÄgon trend över Ären 2006-2011 för kompensation och beviljad kredit.Genom en kvantitativ metodansats har vi samlat in data och analyserat denna med hjÀlp avredan existerande teorier. Resultatet av undersökningen visar att det varken föreligger nÄgrakorrelationer eller tydlig trend för de undersökta variablerna. Slutsatserna vi kan dra Àr attförhÄllandet mellan kompensation och kreditrisk och förhÄllandet mellan kompensation ochlönsamhet Àr komplexa och kan inte förklaras med nÄgra enkla samband. Den medialahysterin kring kompensationsutbetalningar Àr dock befogad eftersom det Àr betydandesummor som betalas ut..

MĂ„nga mĂ€nniskor har husdjur som sĂ€llskap och fritidsintresse och allt fler forskare har pĂ„ senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för mĂ€nniskans livskvalitet. Antrozoologin Ă€r en relativt ny vetenskap dĂ€r man Ă€gnar sig Ă„t att studera relationen mellan djur och mĂ€nniska. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt pĂ„ mĂ€nniskans fysiska och psykiska vĂ€lbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för mĂ„nga (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsstĂ€llelse hos Ă€ldre personer med och utan husdjur. Finns det nĂ„got samband mellan Ă€gande av husdjur, livstillfredsstĂ€llelse och sociala relationer? Är Ă€ldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet Ă€n Ă€ldre personer utan husdjur? KĂ€nner sig Ă€ldre mĂ€nniskor med husdjur mindre ensamma Ă€n de som inte har husdjur? Kan man se nĂ„gon skillnad mellan mĂ€n och kvinnor?.

Denna studie behandlar det önskade ledarskapsbeteende och den önskade relationen mellan utövare och coach enligt svenska simmare. Undersökningen omfattar 115 svenska simmare. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera vilket ledarskapsbeteende herr- och damsimmare i Sverige önskar att en coach ska ha och hur de önskar att relationen mellan coach och aktiv ska vara. Studien undersökte Àven om det fanns ett samband mellan önskemÄl och kön pÄ utövare. AlltsÄ om kvinnor önskade ett visst typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach och mÀn ett annat typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach.

Forskning har visat att tro pÄ en rÀttvis vÀrld, sexism och utfall pÄverkar skuldbelÀggande av brottsoffer. Denna experimentella studie avsÄg att undersöka vilken av dessa variabler som pÄverkar skuldbelÀggande, interaktionen dem emellan samt kvinnor och mÀns skuldbelÀggande. Deltagarna var 62 högskolestudenter varav 40 kvinnor och 22 mÀn som svarade pÄ varsin webbenkÀt som fanns i sex versioner dÀr utfall samt brottsoffrets kön manipulerades. Deltagarnas nivÄ av tro pÄ en rÀttvis vÀrld, fientlig sexism och attityder till brottsoffret mÀttes. Det förelÄg ingen koppling mellan tron pÄ en rÀttvis vÀrld och skuldbelÀggande av brottsoffret.

Syftet med studien var att mÀta skillnader mellan anstÀllningsform och det psykologiska kontraktets pÄverkan till upplevd anstÀllningstrygghet. VÄr studie utfördes med utgÄngspunkt av Isaksson & Bellaaghs (2005) studie: AnstÀllningskontrakt och psykologiska kontrakt - förÀndrade relationer pÄ arbetsplatserna. PÄ Furuboda folkhögskola genomfördes en enkÀtstudie pÄ assistenter (N= 46). Resultatet visade att anstÀllningsform pÄverkar upplevelsen av anstÀllningstrygghet. TillsvidareanstÀllda upplevde en högre grad av anstÀllningstrygghet jÀmfört med tillfÀlligt anstÀllda vilket Isaksson & Bellaagh (2005) Àven konstaterat.

Syftet med denna studie var att undersöka vad elever har för uppfattningar om förhÄllandena mellan jorden, mÄnen och solen. De omrÄden somhar undersökts har gÀllt storlek, avstÄnd och rörelse. Denna studie har ocksÄ undersökt hur elever uppfattar att mÄnens faser uppkommer. Försök har ocksÄ gjorts att utröna var deras uppfattningar hÀrrör frÄn. Undersökningen Àr baserad pÄ 20 intervjuer med elever dÀr deras egna teckningar av de undersökta fenomenen har utgjort grunden.

Samspel mellan barn med sprÄkstörningar och barn utan nÄgra uppkomna sprÄkstörningar. En studie pÄ tvÄ integrerade sprÄkavdelningar i förskolan. Syftet med examensarbetet Àr att ge en beskrivning av hur samspelet kan se ut mellan barn med sprÄkstörningar och barn utan nÄgra uppkomna sprÄkstörningar pÄ tvÄ integrerade sprÄkavdelningar i förskolan. Ett visst fokus ligger pÄ att synliggöra hur den talade kommunikationen kan se ut. Litteratur och tidigare forskning kring; barns samspel, lek, kommunikation, barns sprÄkutveckling, sprÄkstörning och integrering presenteras.

Denna empiriska studie underso?ker om det ga?r att finna ett samband mellan fo?rtroende och uppfattad transparens i e-handelsklimat. Fo?r att ma?ta fo?rtroende tar studien ha?nsyn till Harrison McKnights fo?rtroendekonstruktion fo?r e-handel (Trusting beliefs) tillga?nglig i hans studie (McKnight, Choudhury & Kacmar, 2002) Fo?r att ma?ta transparens har en transparenskonstruktion utformats (Perceived transparency). Begreppet transparens i studien har sitt ursprung i egen tolkning med tillho?rande modell och konstruktion.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som trÀnar pÄ gym ansÄg att olika faktorer pÄverkade betydelsen för hur trovÀrdig en gyminstruktör Àr. FrÄgestÀllningarna var: Finns det faktorer som Àr betydelsefulla för trovÀrdigheten oberoende av trÀningsmÀngd och bakgrundsfaktorer? Varierar uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovÀrdig beroende pÄ hur mÄnga trÀningstillfÀllen per vecka en person har? Skiljer sig uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovÀrdig mellan personer som har en lÄng tids medlemskap i gymkulturen? Metoden var enkÀtundersökning som genomfördes pÄ sex olika gymanlÀggningar i mellanstor stad i vÀstra Sverige. EnkÀterna bearbetades i ett datorprogram och diskuterades sedan utifrÄn begreppet trovÀrdighet ur ett sociokulturellt perspektiv. Det framkom att den faktor som graderades högst för trovÀrdigheten hos en gyminstruktör var att kunna uppvisa goda kunskaper om trÀningsformen.

Belöningssystem kan ses som ett sÀtt att tillgodose de anstÀlldas behov och Àr idag vanligt förekommande i alla typer av företag. Belöningens effekt pÄ motivation och prestationer har lÀnge varit ett omdebatterat Àmne. Ett kollektivt belöningssystem införs ofta med avsikt att öka samarbete mellan anstÀllda och fÄ dem att gemensamt strÀva efter företagets uppsatta mÄl.Medarbetarna pÄ Westander Publicitet & PÄverkan AB uppvisar en hög grad av motivation för sitt arbete. En viss del av den höga motivationen kan hÀrledas till det vinstdelningssystem som de anvÀnder. Samarbete har i vÄr undersökning visat sig vara en faktor som leder till ökad individuell motivation.

Köpet Àr en av de vanligaste rÀttshandlingarna, varje dag ingÄr de flesta personer nÄgon sorts köpavtal, oavsett om det gÀller att handla i en mataffÀr eller att sluta stora avtal mellan företag. NÀr tvÄ parter ingÄr ett köpavtal med varandra förbinder de sig att utföra vissa prestationer och att stÄ för sÄdana kostnader som kan uppkomma ifall de bryter mot avtalet. KöprÀtten regleras nationellt men med visst inslag av internationella bestÀmmelser i form av konventioner och fördrag. Det hÀr examensarbetet Àr en komparativ studie mellan de bestÀmmelser som gÀller i Sverige och i Tyskland avseende de skyldigheter och rÀttigheter som parterna i ett köpavtal har. Efter att ha jÀmfört lagstiftningen i de bÄda lÀnderna kan slutsatsen dras att mÄnga regler liknar varandra i de bÄda rÀttsordningarna.