Denna litteraturstudie undersöker forskningens syn pÄ skönlitteraturlÀsningen och skrivandets roll bland elever vid grundskolans senare Är och gymnasiet. Uppsatsens frÄgestÀllning berör hur interaktionen mellan skönlitteraturlÀsning och skrivande sker i skolan inom denna Äldersgrupp. Syftet Àr att uppsatsen ska inspirera blivande och verksamma lÀrare till att arbeta integrerat med skönlitteraturlÀsning och skrivande i sin undervisning. Genom en bred bakgrund förklaras olika teorier bakom lÀsande och skrivande i stort och inom skolkontexten för att sedan leda över i en presentation av hur dessa kan interagera. DÀrefter lyfts olika metoder fram och tvÄ studier presenteras nÀrmare, dÀr Birgitta Bommarco och Gunilla Molloy genom praktiknÀra forskning undersökt interaktionen mellan lÀsande och skrivande i klassrummet.

Mobbning i förskolan Àr ett aktuellt och omdiskuterat fenomen idag, bÄde ute i förskoleverksamheten, i forskning och i litteratur. Forskning och litteratur visar att det förekommer delade meningar huruvida mobbning förekommer i förskolans verksamhet, samt om ordet mobbning ska anvÀndas i förskolan eller inte. Syftet med denna studie Àr att beskriva förskolepedagogers uppfattningar om fenomenet mobbning mellan barn i förskolan och vilken kunskap de anser sig ha frÄn sin utbildning om detta. Samt om de anser sig fÄtt handlingsberedskap att kunna arbeta aktivt och förebyggande mot mobbning och om de anser att det fattas nÄgot i utbildningen kring detta fenomen. Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer.

Syftet Àr att utifrÄn ett bestÀmt urval av chefer undersöka upplevd konsensus mellan förvÀntningar pÄ rollen som chef gentemot hur chefsrollen upplevs och vad den innebÀr. För att uppfylla vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av en abduktiv ansats. Empirikapitlet Àr framtaget frÄn 10 intervjuer med chefer pÄ olika företag verksamma i Sverige. VÄr studie har pÄvisat vilken typ av förvÀntningar som infriades samt vilka som inte gjorde det. Den har Àven tydliggjort vilka kompetenser samt kunskaper som av vÄra respondenter anses vara viktiga i chefsrollen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns löneskillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda med svensk högskoleutbildning, samt undersöka om en eventuell skillnad kan beskrivas av individspecifika egenskaper. Undersökningen Àr baserad pÄ data för 2005 hÀmtat frÄn LINDA-databasen. Materialet analyseras med Mincerregressioner och Oaxaca- dekomponeringar. Med Oaxaca-dekomponeringar kan vi sÀrskilja löneskillnader som beror pÄ olika uppsÀttningar av egenskaper hos grupperna. Resultaten visar pÄ en löneskillnad mellan grupperna pÄ nÀra Ätta procent som dock verkar minska nÄgot i takt med att vistelsetiden ökar.

Abstrakt ArbetstillfredsstĂ€llelse Ă€r ett vĂ€l studerat omrĂ„de inom arbetspsykologin. Syftet med föreliggande studie var att undersöka skillnader i upplevd arbetstillfredsstĂ€llelse mellan anstĂ€llningsgraderna heltidsanstĂ€llning och deltidsanstĂ€llning samt mellan frivillig-, ofrivillig deltidsanstĂ€llning och heltidsanstĂ€llning. Studien syftade Ă€ven till att undersöka olika bakgrundsfaktorers relation till arbetstillfredsstĂ€llelse. Studien genomfördes bland gymnasielĂ€rare i Bergs- och Östersunds kommun i JĂ€mtlands lĂ€n, med hjĂ€lp av en enkĂ€tundersökning. Totalt deltog 91 lĂ€rare, varav 42 mĂ€n och 49 kvinnor.

SvÄrigheter att kombinera arbete och barn ses som en av de frÀmsta anledningarna till den lÄga fertiliteten i Sydeuropa. I Skandinavien med vÀlfÀrdsinstitutioner som ger stöd för förÀldrar att kunna kombinera arbete och familjeliv Àr fertiliteten desto högre. Studier pÄ individnivÄ har visat samband mellan individers arbetsvillkor och resurser och deras möjligheter att skaffa barn, dÀremot efterfrÄgas fler studier som jÀmför detta samband mellan olika lÀnder med olika institutionellt stöd. I denna studie ligger fokus pÄ sambandet mellan arbetsvillkor och individuella resurser och barnafödandet i Sverige och Spanien, tvÄ lÀnder med olika institutionellt stöd för familjebildning, och huruvida dessa samband skiljer sig mellan lÀnderna. Genom att tillÀmpa Amatya Sen?s capability-perspektiv fördjupas förstÄelsen för hur den institutionella kontexten tillsammans med individuella livssituationen formar mÀnniskors olika möjligheter att skaffa barn.

FrÄgestÀllningar: Vilket Àr förhÄllandet, om ett sÄdant finns, mellan ett företags CSR-arbete och dess lönsamhet? I vilken utstrÀckning bedriver KappAhl aktiviteter inom CSR? GÄr det att utlÀsa nÄgot förhÄllande, och i sÄ fall vilket, mellan KappAhls CSR-arbete och företagets lönsamhet?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns ett förhÄllande mellan företags CSR-arbete och deras lönsamhet.Teori: I studien redogörs för vilka definitioner av CSR som anvÀnds idag och olika teorier kring Àmnet som vi fann anvÀndbara.Empiri: I empirikapitlet granskas diverse Äsikter kring förhÄllandet mellan CSR och lönsamhet samt vilka faktorer som kan pÄverkas av att ett företag arbetar med CSR. Vidare har vi valt företaget KappAhl som undersökningsobjekt. Vi har genomfört en intervju med KappAhls miljöchef Ann-Marie Heinonen och vi har Àven anvÀnt oss av information om företaget som huvudsakligen har hÀmtats frÄn dess hemsida..

I dagens samhÀlle Àr pÄtagliga skillnader i hÀlsa mellan olika sociala klasser ett vÀlkÀnt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, Àr arbetsvillkoren som Àr direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hÀlsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som pÄverkar sambandet mellan klass och hÀlsa nÀmnas. FrÄgan som uppstÄr och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjÀlp av en regressionsanalys, Àr hur mycket av sambandet mellan klass och hÀlsa som kan förklaras med hjÀlp av yrkesrelaterade faktorer, sÄsom krav, kontroll och stöd. Vidare Àr vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknÀrvaro, och om den kan ge nÄgon implikation pÄ vÄrt samband.

Tidigare forskning har Àgnat sig Ät att försöka förklara det sjunkande barnafödandet i Europa. En av dessa forskare, Richard Easterlin, har format en hypotes dÀr han menar att förklaringen ligger i ett samband mellan kohortstorlek och fruktsamhet. En annan forskare, Jean-Claude Chesnais, har pÄ senare tid testat denna hypotes pÄ sambandet mellan relativ kohortstorlek och nettoreproduktionstal pÄ 18 lÀnder i vÀrlden under Ären 1930 till 1980 och kommit fram till att detta samband inte existerar under denna tidsperiod i dessa lÀnder. Vi har, i vÄr undersökning, gjort en fortsÀttning pÄ Chesnais studie genom att testa sambandet mellan relativ kohortstorlek och summerad fruktsamhet i Ätta Europeiska lÀnder mellan 1980 och 2005. Resultatet blev det samma som Chesnais, det vill sÀga att det inte finns nÄgot synligt samband mellan dessa tvÄ faktorer.

Med utgÄngspunkt i dagens debatt kring omfattande kompensationer i banksektorn har vi valtatt i denna uppsats undersöka korrelationen mellan kompensation till ledandebefattningshavare och antagen kreditrisk och korrelationen mellan kompensation till ledandebefattningshavare och lönsamhet inom nÄgra av Europas största banker. Vi undersöker Àvenom det föreligger nÄgon trend över Ären 2006-2011 för kompensation och beviljad kredit.Genom en kvantitativ metodansats har vi samlat in data och analyserat denna med hjÀlp avredan existerande teorier. Resultatet av undersökningen visar att det varken föreligger nÄgrakorrelationer eller tydlig trend för de undersökta variablerna. Slutsatserna vi kan dra Àr attförhÄllandet mellan kompensation och kreditrisk och förhÄllandet mellan kompensation ochlönsamhet Àr komplexa och kan inte förklaras med nÄgra enkla samband. Den medialahysterin kring kompensationsutbetalningar Àr dock befogad eftersom det Àr betydandesummor som betalas ut..

MĂ„nga mĂ€nniskor har husdjur som sĂ€llskap och fritidsintresse och allt fler forskare har pĂ„ senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för mĂ€nniskans livskvalitet. Antrozoologin Ă€r en relativt ny vetenskap dĂ€r man Ă€gnar sig Ă„t att studera relationen mellan djur och mĂ€nniska. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt pĂ„ mĂ€nniskans fysiska och psykiska vĂ€lbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för mĂ„nga (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsstĂ€llelse hos Ă€ldre personer med och utan husdjur. Finns det nĂ„got samband mellan Ă€gande av husdjur, livstillfredsstĂ€llelse och sociala relationer? Är Ă€ldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet Ă€n Ă€ldre personer utan husdjur? KĂ€nner sig Ă€ldre mĂ€nniskor med husdjur mindre ensamma Ă€n de som inte har husdjur? Kan man se nĂ„gon skillnad mellan mĂ€n och kvinnor?.

Denna studie behandlar det önskade ledarskapsbeteende och den önskade relationen mellan utövare och coach enligt svenska simmare. Undersökningen omfattar 115 svenska simmare. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera vilket ledarskapsbeteende herr- och damsimmare i Sverige önskar att en coach ska ha och hur de önskar att relationen mellan coach och aktiv ska vara. Studien undersökte Àven om det fanns ett samband mellan önskemÄl och kön pÄ utövare. AlltsÄ om kvinnor önskade ett visst typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach och mÀn ett annat typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach.

Forskning har visat att tro pÄ en rÀttvis vÀrld, sexism och utfall pÄverkar skuldbelÀggande av brottsoffer. Denna experimentella studie avsÄg att undersöka vilken av dessa variabler som pÄverkar skuldbelÀggande, interaktionen dem emellan samt kvinnor och mÀns skuldbelÀggande. Deltagarna var 62 högskolestudenter varav 40 kvinnor och 22 mÀn som svarade pÄ varsin webbenkÀt som fanns i sex versioner dÀr utfall samt brottsoffrets kön manipulerades. Deltagarnas nivÄ av tro pÄ en rÀttvis vÀrld, fientlig sexism och attityder till brottsoffret mÀttes. Det förelÄg ingen koppling mellan tron pÄ en rÀttvis vÀrld och skuldbelÀggande av brottsoffret.

Syftet med denna studie var att undersöka vad elever har för uppfattningar om förhÄllandena mellan jorden, mÄnen och solen. De omrÄden somhar undersökts har gÀllt storlek, avstÄnd och rörelse. Denna studie har ocksÄ undersökt hur elever uppfattar att mÄnens faser uppkommer. Försök har ocksÄ gjorts att utröna var deras uppfattningar hÀrrör frÄn. Undersökningen Àr baserad pÄ 20 intervjuer med elever dÀr deras egna teckningar av de undersökta fenomenen har utgjort grunden.

Syftet med studien var att mÀta skillnader mellan anstÀllningsform och det psykologiska kontraktets pÄverkan till upplevd anstÀllningstrygghet. VÄr studie utfördes med utgÄngspunkt av Isaksson & Bellaaghs (2005) studie: AnstÀllningskontrakt och psykologiska kontrakt - förÀndrade relationer pÄ arbetsplatserna. PÄ Furuboda folkhögskola genomfördes en enkÀtstudie pÄ assistenter (N= 46). Resultatet visade att anstÀllningsform pÄverkar upplevelsen av anstÀllningstrygghet. TillsvidareanstÀllda upplevde en högre grad av anstÀllningstrygghet jÀmfört med tillfÀlligt anstÀllda vilket Isaksson & Bellaagh (2005) Àven konstaterat.