Syftet med studien har varit att via en kvalitativ undersökning synliggöra hur vårdnadshavare och pedagoger diskuterar kring kommunikationen på förskolan. Empirin har bestått av fokusgruppdiskussioner där sex pedagoger och tre vårdnadhavare på en förskola har deltagit. Det teoretiska perspektivet är socialkonstruktionism och diskursanalys har använts som metod för att synliggöra vilka föreställningar de ger uttryck för när de samtalar. Tidigare forskning tar upp samvekan mellan hem och förskola samt partnerskapet mellan pedagoger och vårdnadshavarna. Resultatet visar bland annat på att kommunikationen mellan förskola och hem är av stor vikt och där tvåvägskommunikation är en förutsättning.

Denna rapport är inriktad på ämnesområdet ledarskap, där fokus ligger på att utreda om det finns likheter och skillnader inom ledarskap hos formella ledare inom byggvarubranschen jämfört med formella ledare inom damklädersbranschen. Intresset för denna studie uppkom då vi insåg att ledarskap är ett omfattat begrepp, vilket gör att det blir svårt att konkludera vad som kännetecknar en god ledare och hur man utövar ledarskap på effektivaste sätt. Därför ville vi ta reda på vad det fanns för olika ledare och ifall man de kunde utöva samma ledarskap inom två skilt olika branscher.Rapporten är grundad av intervjusvar från tre formella ledare inom byggvarubranschen och tre formella ledare inom damklädersbranschen. Valet av branscher gjordes för att få största kontrasten och kunna göra en jämförande studie samt se ifall det fanns likheter och skillnader mellan de formella ledarna beroende på bransch. Anledningen till valet att endast intervjua formella ledare var på grund av att vi ville avgränsa oss och ha den formella ledares syn på ledarskap.Teoretiska referensramen omfattar benämningar om vad ledarskap är, följt av olika ledarskapsstilar, fyra perspektiv på ledarskap, skillnaden mellan chef och ledare samt tio vägar till ett myndigt medarbetarskap för att få en så god arbetsmiljö som möjligt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tre rektorers samt tre lärares perspektiv ser ut på läsinlärning, faktorer som kan påverka läsningen samt den pedagogiska miljön i årskurs ett. Tre av intervjuerna var med lärare från årskurs ett och där observerade vi även en lektion, de resterande tre intervjuerna var med de rektorer som arbetade på samma skola som lärarna. Vi valde att jämföra en liten-, mellan- samt stor skola och med vår kvalitativa studie intervjuade vi både lärare och rektorer för att få en bredare syn på läsinlärning på skolan där de arbetade och på sätt se om de svarade olika. I resultatet kan vi se att svaren skiljer sig åt men att det även finns likheter mellan skolorna och att lärarnas arbetssätt skiljer sig åt. De faktorer som kan påverka elevernas läsning samt läsinlärning är klassrumsmiljön, bibliotek, läxor, hemmiljö, lärare (kön, ålder, erfarenhet, engagemang) samt schema (hur ofta förekommer läsning?)..

Frisörelever har svårt att klara frisörbranschens gesällprov och antalet utdelade gesällbrev blir färre med resultat av ett ökat antal obehöriga frisörer verksamma i frisörbranschen. Syftet med studien var att ta reda på hur samarbetet mellan skola, handledare på arbetsplats och branschorganisationen ser ut samt att ta fram förslag till skolan hur skolan kan förbättra samarbete, kommunikation och information. Metoden som användes för att hämta materialet var kvalitativt med intervjuer av medlemmar från Svenska Frisörföretagarna och enkäter ifyllda av frisörer som har erfarenhet av att vara handledare åt elever under deras utbildning. Resultatet visade på brister med informations och kommunikationen mellan skola, handledare och branschorganisation. Samarbete mellan dessa kan förbättras och utvecklas till det bättre. Ett litet samarbete fanns mellan skola och branschorganisation men inte tillräckligt tillfredställande. Det fanns ett behov och vilja av att förbättra den delen. Samarbetet mellan skola och handledarna mindre bra och det fanns stort behov av att förbättra det.

TitelPåverkar kost och motion skolprestation?En enkätundersökning om gymnasieungdomars uppfattning om sambandet mellan regelbunden fysisk aktivitet, kostvanor och skolresultat.Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att ta reda på gymnasieungdomars uppfattning om sambandet mellan fysisk aktivitet, kost och skolresultat.Vi vill ta reda på i vilken utsträckning ungdomar upplever att deras skolresultat påverkas av regelbunden fysisk aktivitet och regelbundna kostvanor. Med undersökningen vill vi även ta reda på hur gymnasieungdomar uppfattar att skolan bidragit till kunskap om regelbundenfysisk aktivitet och kost.MetodData i denna studie fick vi genom att genomföra en semikvantitativ enkätstudie bland 100 gymnasieungdomar i årskurs tre på samhällsvetenskapliga programmet i två olika skolor i Västra Götaland. Materialet sammanställdes, kodades och bearbetades statistiskt i statistikprogrammet SPSS.Resultat Majoriteten uppfattar att regelbunden fysisk aktivitet och regelbundna kostvanor påverkar dem på så sätt att de; mår bättre, orkar mer, sover bättre och koncentrerar sig bättre. Däremot så visar studien på att knappt fyra av tio av gymnasieungdomarna uppfattar att det finns ett samband mellan regelbunden fysisk aktivitet, regelbundna kostvanor och deras skolresultat.

I denna studie är avsikten att studera vilka faktorer leder till att konflikter uppstår mellan två ungdomsgrupper. Grupperna i denna studie består av utrikesfödda ungdomar och inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda föräldrar, på gymnasieskolan Liljevalchs internationella läroverk i Södertälje.För att nå en ökad kunskap om varför konflikter uppstår har vi använt oss av teoretiska utgångspunkter som ett verktyg. Dessa utgångspunkter är teorier om social identifikation, normer och kategorisering samt symbolisk interaktionism.Därmed har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod, för att få en bättre förståelse för varför konflikter uppstår mellan två specifika ungdomsgrupper. I undersökningen utfördes datainsamlingen utifrån ett snöbollsurval. Genom snöbollsurvalet kom vi i kontakt med åtta ungdomar, där hälften av dessa utgjorde informanter från gruppen utrikesfödda ungdomar och de andra fyra från gruppen inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda föräldrar.

Syftet med denna deskriptiva och komparativa tvärsnittsstudie var att belysa vilka attityder tillöverviktiga patienter det fanns hos en grupp sjuksköterskor tjänstgörande på enoperationsavdelning, detta då patientgruppen överviktiga blir allt vanligare inom sjukvårdenoch patienter som genomgår överviktskirurgi opereras på den berörda avdelningen.Frågeställningarna var: Vilka attityder har sjuksköterskorna på operationsavdelningen tillöverviktiga patienter? Är det någon skillnad mellan åldersgrupperna hur de ser påpatientgruppen, yngre än 36 år, 36-50 år samt 50 år och äldre. Är det någon skillnad mellansjuksköterskor som arbetat längre eller kortare tid hur de ser på patientgruppen, från och med10 år, 11-25 år samt från och med 26 år. För att få svar på frågeställningarna lämnades enenkät Attityder till överviktiga personer, ut till samtliga 85 sjuksköterskor anställda påoperationsavdelningen. Resultatet visade att det var övervägande positiva attityder tillöverviktiga som framkom.

TitelSamverkan för att hitta en UtvägFörfattareMalin Westmark och Åsa BorgKursUppdragExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet.Undersöka hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och dess kontaktpersoner ur ett mottagarperspektiv.HandledareUlrika AnderssonTerminHöstterminen 2009SyfteAtt titta på hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och dess kontaktpersoner.Metod och materialKvantitativ enkätstudie med de 41 kontaktpersoner som ingår i Utvägs nätverk.HuvudresultatMed hjälp av en enkät har vi undersökt hur kommunikationen fungerar mellan Utväg och deras kontaktpersoner. Resultaten visar att kommunikationen i dagsläget inte är tillfredställande. Detta resulterar i brister på kunskap inom kvinnofridsfrågor och problem att definiera uppdraget. För att råda bot på problemen bör Utväg ha en kontinuerlig kommunikation med kontaktpersonerna. Detta kan förbättras genom en uppdaterad e-postlista samt införande av nyhetsbrev.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur poliser inom Stockholms polismyndighet förhåller sig till sin yrkesroll och för hur relationen mellan yrkesroll och privatroll upprätthålls med fokus på det emotionella arbete som ingår i polisrollen. Studien bygger på fem kvalitativa samtalsintervjuer med poliser som arbetar inom två av Stockholms läns åtta polisdistrikt, och som har en tjänstgöringsålder på mellan två till fyra år. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv samt tidigare forskning om emotioner relaterade till det polisiära yrket. Uppsatsen visar att respondenterna strävar efter att särskilja sin yrkesroll från rollen som privatperson i mötet med allmänheten, vilket av respondenterna anses vara en förutsättning för att kunna prestera i sin yrkesroll. Om denna åtskillnad ej görs kan den enskilda polisen få svårigheter att spela rollen som polis vilken kan leda till att allmänheten ej vet om individen agerar i egenskap av polis eller privatperson vilket kan leda till svårigheter för den enskilda polisen i sitt yrkesagerande.

Syftet är att utifrån ett bestämt urval av chefer undersöka upplevd konsensus mellan förväntningar på rollen som chef gentemot hur chefsrollen upplevs och vad den innebär. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att använda oss av en abduktiv ansats. Empirikapitlet är framtaget från 10 intervjuer med chefer på olika företag verksamma i Sverige. Vår studie har påvisat vilken typ av förväntningar som infriades samt vilka som inte gjorde det. Den har även tydliggjort vilka kompetenser samt kunskaper som av våra respondenter anses vara viktiga i chefsrollen.

I denna rapport undersöktes samband mellan föräldrastilar och anknytningsmönster. Vidare undersöktes om åldersdifferensen mellan mor och barn hade någon inverkan på föräldrastilen och barnets anknytningsmönster som vuxen. Sjuttiotvå universitetsstuderande deltog i undersökningen och fyllde i fyra frågeformulär. Det första formuläret behandlade bakgrundsinformation, det andra föräldrastilar och de två övriga mätte anknytning. Pearsons korrelationstest visade att det fanns ett positivt signifikant samband mellan en auktoritär uppfostran och ångest, samt ett negativt signifikant samband mellan en auktoritativ uppfostran och ett undvikande beteende.

Mobbning i förskolan är ett aktuellt och omdiskuterat fenomen idag, både ute i förskoleverksamheten, i forskning och i litteratur. Forskning och litteratur visar att det förekommer delade meningar huruvida mobbning förekommer i förskolans verksamhet, samt om ordet mobbning ska användas i förskolan eller inte. Syftet med denna studie är att beskriva förskolepedagogers uppfattningar om fenomenet mobbning mellan barn i förskolan och vilken kunskap de anser sig ha från sin utbildning om detta. Samt om de anser sig fått handlingsberedskap att kunna arbeta aktivt och förebyggande mot mobbning och om de anser att det fattas något i utbildningen kring detta fenomen. Metoden som används i studien är kvalitativa intervjuer.

Denna litteraturstudie undersöker forskningens syn på skönlitteraturläsningen och skrivandets roll bland elever vid grundskolans senare år och gymnasiet. Uppsatsens frågeställning berör hur interaktionen mellan skönlitteraturläsning och skrivande sker i skolan inom denna åldersgrupp. Syftet är att uppsatsen ska inspirera blivande och verksamma lärare till att arbeta integrerat med skönlitteraturläsning och skrivande i sin undervisning. Genom en bred bakgrund förklaras olika teorier bakom läsande och skrivande i stort och inom skolkontexten för att sedan leda över i en presentation av hur dessa kan interagera. Därefter lyfts olika metoder fram och två studier presenteras närmare, där Birgitta Bommarco och Gunilla Molloy genom praktiknära forskning undersökt interaktionen mellan läsande och skrivande i klassrummet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns löneskillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda med svensk högskoleutbildning, samt undersöka om en eventuell skillnad kan beskrivas av individspecifika egenskaper. Undersökningen är baserad på data för 2005 hämtat från LINDA-databasen. Materialet analyseras med Mincerregressioner och Oaxaca- dekomponeringar. Med Oaxaca-dekomponeringar kan vi särskilja löneskillnader som beror på olika uppsättningar av egenskaper hos grupperna. Resultaten visar på en löneskillnad mellan grupperna på nära åtta procent som dock verkar minska något i takt med att vistelsetiden ökar.

Abstrakt Arbetstillfredsställelse är ett väl studerat område inom arbetspsykologin. Syftet med föreliggande studie var att undersöka skillnader i upplevd arbetstillfredsställelse mellan anställningsgraderna heltidsanställning och deltidsanställning samt mellan frivillig-, ofrivillig deltidsanställning och heltidsanställning. Studien syftade även till att undersöka olika bakgrundsfaktorers relation till arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes bland gymnasielärare i Bergs- och Östersunds kommun i Jämtlands län, med hjälp av en enkätundersökning. Totalt deltog 91 lärare, varav 42 män och 49 kvinnor.