En kvantitativ studie gjordes pÄ en grupp anstÀllda pÄ ett medelstort svenskt företag för att undersöka om det fanns skillnader mellan olika anstÀllningstyper vad gÀller graden av MPP (motiverande potentialpoÀng) och de fem motivationsfaktorer MPP bestÄr av.Vi har Àven undersökt i vilken grad de olika motivationsfaktorerna predicerar MPP inom de tvÄ grupperna. Det undersöktes ocksÄ om det fanns nÄgot samband mellan arbetskontrollokusoch MPP samt om intern arbetskontrollokus eller MPP ökar med Äldern.DÄ företaget arbetar med de delar som ingÄr i Hackman och Oldhams jobbkaraktÀrmodell,valdes denna som teori att utgÄ frÄn i undersökningen. Dessutom ingÄr Spectors teori om arbetskontrollokus. 125 personer deltog i undersökningen, varav 49 var kollektivanstÀllda och 76 var tjÀnstemÀn. Deltagandet bestod i att besvara en enkÀtmed pÄstÄenden utifrÄn de teorier som lÄg till grund för studien.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett samhÀllsproblem som alltid har funnits och förekommer i alla samhÀllen. MÀn som misshandlar kvinnor kommer frÄn alla samhÀllsklasser och vÄldet utövas mot kvinnan bortsett frÄn hennes sociala stÀllning i samhÀllet. Det som kan variera mellan olika samhÀllen Àr orsakerna till misshandel, men konsekvenserna kan vara lika oavsett vilken etnisk bakgrund paret har. I denna studie undersöks och belyses hur förhÄllandet mellan mÀn och kvinnor som kommer frÄn arablÀnder pÄverkas efter det att kvinnan blivit utsatt för vÄld av mannen. Studien bygger pÄ intervjuer med vÄldsutsatta kvinnor och fÀngelsedömda mÀn, och visar att en del vÄldsutsatta kvinnor lÀmnar vÄldsmannen efter misshandeln medan andra kvinnor vÀljer att fortsÀtta förhÄllandet med vÄldsmannen efter avtjÀnat straff.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka myopiförekomsten i fyra stÀder i Nicaragua för att sedan jÀmföra resultatet med studier om myopiförekomst frÄn andra delar av vÀrlden. Om resultatet skiljer mellan de olika studierna sÄ skall dessa skillnader försöka förklaras.Metod & material: Undersökningarna utfördes i fyra olika stÀder i Nicaragua av tre optikerstudenter och en legitimerad optiker. Försökspersonerna, som var mellan 6 och 95 Är, fick sjÀlva uppsöka undersökningsplatserna efter det att olika organisationer spridit information om var och nÀr undersökningarna skulle ske. En testtavla med Snellen E sattes upp pÄ 5 meters avstÄnd och försökspersonerna refraktionerades binokulÀrt med provbÄge och provglas. Sedan jÀmfördes resultatet med andra studier om myopiförekomst.Resultat: Av de 1178 personerna som undersöktes sÄ hade 73 stycken en myopi pÄ minst -0,50 D vilket motsvarar en myopiförekomst pÄ 6,20% hos försökspersonerna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka samband mellan upplevd hÀlsa och friskfaktorer samt att kartlÀgga effekter kring friskvÄrdsinsatser pÄ arbetsplatsen. Mina frÄgestÀllningar Àr:I vilken grad utnyttjas friskvÄrdsförmÄner som erbjuds pÄ arbetsplatsen?Vilka effekter ger friskvÄrdsinsatserna?Hur ser samband mellan upplevd hÀlsa och friskfaktorer ut?För att undersöka detta har kvantitativ metod anvÀnts. 100 enkÀter skickades ut. Svarsfrekvensen blev 59 %.

Hur tillÀgnar sig gymnasieelever sin kunskap och Àr de medvetna om hur de tillÀgnar sig praktisk och teoretisk kunskap? Dessa frÄgor har Comenius och Dewey lÄngt före mig sökt svaret pÄ. Denna studie avser att bidra med kunskap om denna process. De elever som ingÄtt i denna studie berÀttar om hur de upplever skillnader och likheter mellan teoretisk och praktisk kunskap. Elevernas tolkningar om hur de uppfattar lÀrandet Àr en central del av arbetet dÀr elevens syn Àr viktig.

En vetenskapsjournalists frÀmsta kÀlla Àr forskare. Relationen mellan en journalist och forskare kan utstÄ en rad olika prövningar vad gÀller sprÄkliga, metodologiska och sociala kulturskillnader. Relationen mellan dessa tvÄ grupper har studerats för att ta reda pÄ vilka de frÀmsta svÄrigheterna Àr och vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att frÀmja den. Den hÀr uppsatsen Àr en jÀmförande studie mellan hur svenska och amerikanska vetenskapsjourn-alister ser pÄ och hanterar relationen till forskare. Syftet Àr att ta reda pÄ vilka förutsÀtt-ningarna Àr för en god relation mellan vetenskapsjournalister och forskare sÄ att det journalistiska uppdraget kan genomföras.

I detta arbete presenteras en trÀningsstudie omfattande fem tÀvlingsstall för hoppning som befinner sig pÄ elitnivÄ i Sverige. Syftet med studien Àr att belysa skillnader i trÀningsupplÀgg samt skadefrekvens mellan tÀvlingsstallen. Studien Àr menad som en pilotstudie inför en större trÀningsstudie, ingÄende i ett större projekt dÀr klassificering av ridunderlag samt relation mellan trÀning och trÀningsrelaterade skador Àr mÄlet. Vetenskapliga föregÄngare till trÀningsstudier pÄ hÀstar finns framför allt inom galoppsporten. PÄ galopphÀstar har flertalet studier gjorts och relation mellan trÀningsupplÀgg och specifika typer av skador har konstaterats.

MÀlardalens högskola har utfört en omvÀlvande organisationsförÀndring. Denna förÀndring har skapat en stark negativ reaktion frÄn personalen pÄ Akademin förhÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling (HST). Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ varför personalen pÄ HST Àr negativa/positiva till den omorganisation som har skett.För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av Oregs (2006) modell som anvÀnder sig av sex olika orsaker som kan pÄverka personalens attityd till förÀndringen. Jag har anvÀnt mig av fyra stycken intervjuer av personalen inom den gamla institutionen Ekonomihögskolan och av en enkÀt gjord av MDH:s ledning (Feb - Maj 2009).Jag har kommit fram till att den största orsaken till en negativ syn pÄ organisationsförÀndringen Àr att förtroendet saknas mellan personalen och ledningen, vilketborde ÄtgÀrdas genom nÀrmare samarbete..

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan ledarstilar, den psykosociala arbetsmiljön och self-efficacy. Detta för skapa större förstÄelse för hur olika ledarstilar kan pÄverka medarbetarnas vÀlbefinnande och prestation. Deltagarna (N = 81, mellan 19-64 Är) svarade pÄ en enkÀt med bakgrundsvariabler, den generella self-efficacy skalan (GSE), psykosocialarbetsmiljökart-lÀggning (PAK, egenkontroll, arbetsledningklimat, arbetsstimulans, arbetsgemenskap och arbetsbelastning) och ledarskapsstilar (CPE, förÀndring-oriented-, strukturella och produktionsinriktad och relationsorienterade). Positiva associationer om ledarstilar och den psykosociala arbetsmiljön demonstrerades, sÀrskilt för relationsorienterade ledarstil, vilket korrelerade med alla fem huvudfaktorer i PAK. DÀremot korrelerade strukturella- och produktionorienterad och förÀndringsorienterad inte signifikant.

Syftet med denna studie var att titta pĂ„ kriminalitet, brottsutsatthet och narkotika i en ungdomsgrupp. Även samband mellan dessa tre variabler studerades. Detta gjordes genom en enkĂ€tstudie som besvarades av gymnasieungdomar i Ă„ldrarna 16-21 Ă„r. Tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det visar att den mest förekommande narkotikasorten som ungdomar provar Ă€r marijuana. Lindrigare stöldbrott, som snatteri, Ă€r enligt tidigare studier det vanligaste brottet.

KOGNITIV FUNKTION OCH BIOMARKÖRER FÖR DEMENS -EN JÄMFÖRANDE STUDIE FRÅN EN MINNESMOTTAGNING Fredrik Gustafsson  Demens Ă€r en vanlig och svĂ„rbehandlad sjukdom. Den karakteriseras av minnesproblem och kognitiva störningar. Vid Alzheimers demens [AD], den vanligaste demensformen, bildas senila plack och neurofibriller i specifika delar av hjĂ€rnan. Utbredningen av dessa speglas i halten av tre biomarkörer, t-tau, p-tau och Ab42 i ryggmĂ€rgsvĂ€tskan. Sambanden mellan de degenerativa förĂ€ndringarna och kognitionen Ă€r komplexa.

Sociala konstruktivister menar att lÀrandet bestÄr av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lÀrarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsÀttningarna för de sociala interaktionerna i lÀrandemiljön ? mellan lÀraren och eleverna men Àven den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hÀnsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsÀtt. Sex lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare skolÄr och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.

Bakgrund: Begreppet Supply Chain management uppkom för att bÀttre kunna svara mot kundernas krav, pÄ den förÀnderliga vÀrldsmarknaden. Konceptet förutsÀtter ett nÀra samarbete mellan företagen som ingÄr i en vÀrdekedja, vilket gör att beroendet mellan medlemmarna ökar och relationerna blir allt viktigare. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att klarlÀgga makt- beroendesituationen mellan företag i en Supply Chain och dÀrefter utreda hur dessa förhÄllanden pÄverkar relationerna mellan företagen. Genomförande: Datainsamling har skett genom personliga intervjuer och telefonintervjuer med anstÀllda pÄ Volvo Global Trucks samt fyra av deras leverantörer. Resultat: Makt anvÀnds i Supply Chain relationer, men relationer av skiftande karaktÀr uppvisar skillnader i hur makt- och beroendeförhÄllandena ser ut.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om betydelsen av barns lek i förskolan. Synen pÄ lek och lÀrande har förÀndrats frÄn 1900-talet och fram till idag, dÄ pedagoger arbetar utifrÄn den reviderade lÀroplanen. Med pedagogers förÀndrade uppdrag Àr intresset att undersöka hur de uppfattar förÀndringen och förhÄllandet mellan lek och lÀrande.Vi har utifrÄn tre gruppintervjuer studerat hur pedagogers uppfattningar av lek i förskolan Àr idag 2012 och hur de arbetar utifrÄn sitt uppdrag dÄ lÀroplanen reviderats 2010. För att fÄ mer kunskap till studien har vi kopplat vÄr litteraturdel till dokumenten, barnstugeutredningen, pedagogisks dokumentation för förskola, lÀroplan för förskola 1998, lÀroplan för förskola 98/10. Utvecklingspedagogiken har anvÀnds som teoretiskt analysredaskap.Studiens resultat visar att pedagogers uppfattningar om betydelsen av lek skiljer sig mellan de intervjuade förskolornas personal.

I samband med klimatdebatten har flygbranschen blivit starkt kritiserad för utslÀppen av koldioxid. Vissa flygbolag har infört frivilliga koldioxidkompensationssystem för sina flygresenÀrer, i syfte att hantera dessa utslÀpp. VÄrt syfte Àr att analysera flygresenÀrers attityder till frivilliga koldioxidkompensationssystem för att diskutera möjligheten till samverkan inom miljöomrÄdet mellan flygbolag och flygresenÀrer. Uppsatsen baseras pÄ en enkÀtundersÀkning bland 300 flygresenÀrer och pÄ tre intervjuer med chefer inom SAS Danmark. Analysen görs utifrÄn teorier om CSR och co-creation mellan företag och kunder.