Skolan är en social arena där elever gör mer än att lära sig praktiska och teoretiska kunskaper. Det är även en plats där elever ingår i sociala gemenskaper. Syftet med denna rapport är att genom observationer undersöka, hur elever skapar utrymme för social gemenskap i klassrummet under pågående undervisning. Studien genomfördes i en årskurs trea på en mindre skola.De resultat som framkom var att elever använder sig av olika kommunikativa strategier för att skapa utrymme för social interaktion med varandra. Eleverna använde sig av både verbala och kroppsliga kommunikativa strategier för att etablera och upprätthålla utrymmet för social gemenskap.

Syftet med detta arbete är att undersöka samband mellan ungdomars deltagande i föreningsliv, högre betyg och lägre brottslighet. För att få reda på om det finns ett samband dem emellan har jag använt mig av en enkätundersökning. Enkätundersökningen gjordes på En skola och besvarades av 61 elever i årskurserna 8-9. Då jag har analysera mitt resultat har jag använt mig av tidigare forskning och teorier som behandlar ämnena föreningsliv, ungdomar och brottslighet. Jag har i min undersökning kommit fram till att det var förhållandevis få (fem av tio) av mina respondenter som angav att de var medlemmar i en förening, jämförelsevis med tidigare presenterad forskning.

AbstractSyftet med vårt examensarbete var att undersöka om pedagoger upplever att fysisk aktivitet påverkar barns koncentrationsförmåga. Detta skulle vi försöka ta reda på genom en kvantitativ enkätundersökning i en kommun i Västra Sverige. Enkätundersökningen utförde vi på 10 olika skolor i kommunen. 5 av dessa är hälsofrämjande skolor och 5 skolor är inte uttalat hälsofrämjande. 2003 kom det ett läroplanstillägg gällande fysisk aktivitet som säger att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen.

Nyanlända elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjälp av intervjuer med nyanlända elever och skolpersonal är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet är även att se i vilken utsträckning skolorna tillämpar och strävar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvärdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlända eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Syftet med vår undersökning var att söka kunskap om olika faktorer som påverkade elevers möjligheter att nå kursmålen i idrott och hälsa. Vi ville med undersökningen som grund skapa diskussion kring kursmål, betygsättning och undervisning i idrott och hälsa på grundskolan.Frågeställningarna gällde:1. Vad som utmärker En skola med en hög andel godkända elever i ämnet idrott och hälsa med avseende på betygskrav, undervisningens innehåll och lärmiljö?2. Vad kännetecknar En skola där flickor i minst lika hög grad som pojkar når betyget Godkänd i idrott och hälsa?3.

Denna studie har undersökt om det är innehållet på lektionerna i ämnet idrott och hälsa som gör att flickor har sämre betyg i ämnet idrott och hälsa än pojkar. Vi har gjort en studie på två gymnasieskolor i norrbotten där vi genom enkäter tagit reda på vad eleverna tycker om innehållet på idrottslektionerna. I enkäten har vi även frågat om elevernas tankar kring betyg. Vi har kommit fram till att flickors och pojkars favoritidrott är bollsport, men förutom det har de olika favoritaktiviteter på idrottslektionerna. Flickorna vill ha mer estetiska idrotter för att kunna förbättra sitt betyg, medan de estetiska idrotterna var de som pojkarna ville ha minst av på idrottslektionerna.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och undersöka hur samverkan fungerar, vad det är och varför samverkan mellan pedagoger inom förskola, förskoleklass och skolans tidigare år utförs. Studien började med en litteraturstudie som behandlade historia och teorier rörande samverkan. Utifrån litteraturstudien utformades en enkät som skickades ut till 64 pedagoger och 15 rektorer i Skellefteå kommun, av dessa utskick fick vi svar från 20 pedagoger och 5 rektorer. Undersökningens resultat visade att långt ifrån alla verksamheter använder sig av samverkan och att ännu fler inte utvärderar den. Vi fann dock att de som använder sig av samverkan ser en stor nytta i arbetet genom att det tillför nya kunskaper och tankar.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka samarbetet mellan ett kulturhus och En skola där användandet av estetiska läroprocesser är centrala. Jag har undersökt vad lärare, kulturpedagoger och elever säger om elevernas lärande i projektet FRAMÅT. Det här är ett projekt där Drömmarnas hus har arbetat med dramaövningar,verkställandet av en tidning och genomfört en större teaterproduktion tillsammans med elever i skolår åtta runtom i Skåne. Jag har följt samarbetet med en av dessa klasser. Jag har kombinerat kvalitativa intervjuer och deltagande observation och inspirerats av en hermeneutisk ansats när jag har tolkat materialet. Jag har intervjuat deltagande lärare,kulturpedagoger och elever och har analyserat mitt material efter begreppet radikal estetik.

Sex- och samlevnadsundervisningen har förändrats mycket under de senaste 100 åren. Från att vara något man inte talade om till något som vi diskuterar öppet och kan hitta information om överallt. Just den här tillgången till information som dagens ungdomar har, gör sex- och samlevnadsundervisningen på skolan ännu viktigare. Men sex- och samlevnadsundervisningen ser olika ut i olika länder. I denna studie så görs en jämförelse genom en enkätundersökning och elevintervjuer mellan 2 skolor i Sverige (en kommunalskola och en friskola) och 1 kommunal skola i England för att kunna jämföra vad dagens ungdomar upplever att de lär sig under sin sex-och samlevnadsundervisning, vilka undervisningsmetoder lärarna använder sig av och hur ungdomarna hade förändrat undervisningen om de hade haft chansen.

Diagnosen Asperger syndrom är ett relativt nytt begrepp inom autismspektrumet. För bara 20 år sedan var syndromet relativt okänt världen över. År 1988 hölls den första internationella kongressen i London och där presenterades de första diagnoskriterierna av makarna Gillberg. Efter kongressen har ytterliggare tre kriterier uppkommit. Vi vill undersöka hur elever med Asperger syndrom uppfattar sin skolgång.

Arbetets art: C ? uppsats i Barndoms ? och ungdomsvetenskap Sidantal: 49 Titel: Tankar kring barn med utvecklingsstörda föräldrar ? utifrån lärares, socialsekreterares och kuratorers perspektiv Författare: Maria Hansson & Malin Larsson Handledare: Ann- Sofi Råstam Datum: 2005-12-15 Bakgrund: Det förekommer idag att några få elever i förskola/skola har utvecklingsstörda eller svagt begåvade föräldrar. Vi ville uppmärksamma detta, eftersom det är viktigt att få kunskap om hur man som pedagog bemöter de föräldrar som har en utvecklingsstörning och de barn, som har utvecklingsstörda föräldrar. Hur är det egentligen att vara barn och växa upp med en utvecklingsstörd förälder? Syfte: Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur det kan vara att ha utvecklingsstörd förälder/föräldrar.

Studien syftar till att presentera förskollärares och lärares syn på vad som kännetecknar samverkan och dess betydelse mellan förskolan och skolan vid överlämningen av barn mellan verksamheterna. Den belyser även den pedagogiska dokumentationens betydelse för förskolans och skolans arbete med barnets utveckling. Studiens syfte uppkom ur teoretiska problem när det beror samverkan mellan förskola och skola, där den pedagogiska dokumentationen torde vara av betydelse för barnets utveckling. Utbildning och våra erfarenheter har också under åren gett ett intryck om att samverkan mellan verksamheterna visats sig vara en brist och att dokumentationen inte har använts på ett sätt som utvecklat barnet vidare.Studien är kvalitativ och genomförandet av intervjuerna skedde med hjälp av strukturerade intervjufrågor. Studien baseras på fem intervjuer, tre förskollärares och två lärare i skolan.

Denna kandidatuppsats belyser vad lärare har för tankar kring begreppet inkludering och vad de tror om framtidens arbete med elever i behov av stöd. Tidigare forskning och sju kvalitativa intervjuer med lärare, som jobbar med särskilda undervisningsgrupper eller som lärare i ordinarie klasser, är grunden till denna studie. De lärare som vi har intervjuat kommer från två olika kommuner i Stockholms län och lärarnas yrkeserfarenhet är allt från ett par år till ca 40 år, dessutom har skolorna olika typer av upptagningsområden. Detta har gett oss möjligheten att belysa vår studie ur tre aspekter: om läraren arbetar i en särskild undervisningsgrupp eller i en ordinarie klass, om de arbetar på En skola med många olika kulturer eller inte och hur lång arbetslivserfarenhet de har. Resultatet i studien visar att de flesta av våra respondenter inte arbetar inkluderande och inte heller ser att detta arbetsätt kommer att vara utbrett i framtidens grundskola.

Syftet med arbetet är att undersöka intresset hos ortens företag för att samarbeta med vårt teknikprograms inriktning mot design ? främst inom området CAD/CAM och få fram förslag på hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut. Jag har delat in undersökningen i två delar. I den ena delen har jag valt metoden att skicka ut en enkät till utvalda företag på orten med frågan om de var intresserade av ett samarbete med vårt program eller har intresse av att ingå i ett nätverk i området CAD/CAM. I den andra delen har jag valt att göra studiebesök med intervjuer för att söka inspiration och idéer till ett system för att få ett utbyte mellan näringsliv och skola att fungera. Förslagen på samarbetsmodeller är ett resultat av mina egna tidigare erfarenheter, diskussioner med kollegor och ovan nämnda studiebesök, dels på ett annat teknikprogram och dels på byggprogrammet på samma gymnasium.

Stigenhag, Eva. Strandberg, Pia. & Svensson, Ewa. (2005). Aggressivt beteende.