Vårt arbete om elevers inflytande i förskola och skola syftar på att ge en inblick i de båda verksamheterna gällande pedagogers uppfattningar om elevinflytande. De frågor vi koncentrerat oss på är hur pedagogerna i förskolan och skolan uppfattar elevinflytande och vad elevinflytandet resulterar i. Vårt mål var också att undersöka om det är det någon skillnad eller likhet mellan elevers inflytande i förskolan och skolan och om pedagogerna i förskolan och skolan lever upp till läroplanernas mål vad gäller elevinflytande. För att få svar på dessa frågor har vi valt att intervjua pedagoger i de båda verksamheterna. Genom både litteratur och intervjuer har vi kommit fram till att elevinflytandet ses som något positivt och att eleverna genom elevinflytandet finner motivation.

I dagens Sverige har många barn på våra skolor en flerspråkig och mångkulturell bakgrund. På en del skolor i invandrartäta områden finns det få barn med svenskfödda föräldrar. Denna uppsats granskar utbildningsvillkoren i ett socialt och etniskt segregerat område. Syftet med denna undersökning är att utveckla kunskap om invandrarbarns möte med den svenska skolkontexten ur ett lärarperspektiv. Följande frågor ställdes: Hur ser utbildningskontexten ut för invandrarbarn i en invandrartät skola, och vilka konsekvenser får denna kontext för barnens kunskapsutveckling? Rektor och fem lärare intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjumanual.

Skolan är i ständig förändring och antalet barn med annan etnisk bakgrund ökar i våra klassrum. Studien syftar till att undersöka om det förekommer några skillnader mellan det stöd barn med annan etnisk bakgrund i svårigheter får i jämförelse med barn i behov av särskilt stöd. Tyngdpunkten i studien ligger på pedagogernas förhållningssätt till barnen, vilket stöd samt resurser mellanstadielärarna har att tillgå för att stödja dessa barn. Undersökningen är kvalitativ och utgår från frågeformulär i form av en enkät med öppna frågor. Respondenterna som medverkat består av åtta mellanstadielärare samt två specialpedagoger, utöver detta har vi en som bortfall.

Denna studie undersöker hur lärare anser att de kan stärka elevers ord- och begreppsförståelse för att uppnå läroplanens kunskapskrav i det svenska språket. På grund av globaliseringen väljer många familjer att bostätta sig utomlands vilket medför att det bedrivs många svenska skolor runt om i världen. Studien utgår ifrån en svensk skola i England, där fyra lärare i de tidigare åren har intervjuats. Intervjuerna genomfördes via skype vilket medför både positiva och negativa konsekvenser för studien. Studien fokuserar bland annat på ord- och begreppsförståelse, lärarbakgrund, förväntningar samt elever med ett annat modersmål.

Alla har i varierad utsträckning egna erfarenheter av skolan, det medför att tankar och synsätt om den skiftar beroende på vem som tillfrågas. Lyhördhet, kommunikation och engagemang är grundläggande förutsättningar för samarbetet mellan hem och skola som i sin tur har stor betydelse för barnets skolgång. Skolan har under lång tid präglats av olika maktförhållanden som bidrog till att pedagogens auktoritet var given. Idag betonas vikten av att skolan och vårdnadshavare gemensamt är ansvariga för elevens skolgång, därmed blir det pedagogens personliga egenskaper som bygger auktoritet. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn i årskurs 1-3 resonerar kring samarbetet mellan hemmet och skolan.

Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hälsofrämjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrån två frågeställningar:? På vilket sätt uppfattar elever att de är delaktiga i hälsofrämjande skola?? Hur uppfattar elever deras inflytande i hälsofrämjande skola?Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden är den mest brukbara för oss då vi är ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp.

SammanfattningBakgrund Sedan 2011 är det lag i Sverige på att det ska serveras näringsriktig skollunch i grundskolan. Rektorn bör se till att det finns förutsättningar för eleverna, till exempel tidpunkten för måltiden och trivseln i skolrestaurangen, så att de går och äter lunch. Faktorer som logistiken och ljudnivån i skolrestaurangen påverkar elevernas matlust. Denna studie kommer att utgå ifrån the Five Aspects Meal Model (FAMM), en pedagogisk modell som ser till måltidens helhet.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur högstadieelever upplever restaurangmiljön på sin skola i en kommun i norra Sverige.Metod En pappers- och webbaserad enkätundersökning genomfördes på tre skolor i en kommun i norra Sverige. Enkäten bestod av 14 frågor och bearbetades och analyserades i IBM SPSSStatistics 20.ResultatAntal elever som deltog i studien var 254 stycken varav 137 killar och 117 tjejer.

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde då de valde grundskola till sina barn. Syftet var att få mer kunskap angående föräldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte några specifika skolor ut, utan undersökningen är gjord i sydöstra Skåne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptäcka föräldrars olika anledningar till valet av friskola eller kommunal skola. En slutsats som kan dras är att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. Alltså att de såg en chans att komma bort från det som inte fungerade.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur man arbetar med ungdomar som har läs- och skrivsvårigheter på två 7-9 skolor inom Bodens kommun. Tidsplanen blev ett tungt vägande skäl för en väl avvägd avgränsning och därför koncentrerades den empiriska studien till två 7-9 skolorna i Bodens kommun. Utifrån kvalitativa metoder utfördes fältarbeten där intervju med lärare, speciallärare och observation av ungdomar med läs- och skrivsvårigheter ingick. Ett litteraturstudium föregick undersökningens empiriska del och i detta ingick svensk skollag, Lpo 94, Skolverkets roll, läs- och skrivsvårigheters natur och historik (tidigare forskning). Detta studium visar att de elever som har en diagnos har rätt till extra resurs i skolorna, men många människor går igenom hela skolsystemet utan att få diagnos, extra stöd eller hjälp.

  Sammanfattning I den här uppsatsen undersöker vi huruvida slöjdämnet har en språkutvecklande funktion hos elever som går i förberedelsegruppen och i så fall på vilket sätt. Undersökningen är gjord i form av en fallstudie över tre skolor och materialet är insamlat genom observationer, intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsens inledning ger vi en kortfattad inblick i forskningen kring språkutveckling och slöjd, samt förklarar hur förberedelsegruppen fungerar. Vi förklarar även att vi har våra teoretiska utgångspunkter i Lev Vygotskij, Jim Cummins, Pauline Gibbons och Inger Gröning. Vi förklarar sedan vårt syfte, våra frågeställningar och den metod vi använt mer ingående och går sedan över till att redovisa våra resultat skola för skola. De skolor som vi har besökt ligger i södra Sverige och har organiserat sin slöjdundervisning för förberedelsegruppen på olika sätt. På den skola som vi kallar ?Skola 1? har förberedelsegruppen slöjd tillsammans, på ?Skola 2? har de istället slöjd två gånger i veckan; dels med förberedelsegruppen och dels i ordinarie klass.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers uppfattning av lekens roll i pedagogiken samt hur leken används i undervisningen i årskurs ett. Vi har undersökt om det förekommer problem för pedagogerna när det gäller att använda sig av lek i undervisningen. Vi har också undersökt vilka problem som i så fall kan uppstå. Vi har gjort en kvalitativ studie som är byggd på intervjuer och observationer. Studien har genomförts på en skola och vi har intervjuat fyra pedagoger i årskurs ett samt rektorn.

Vårt intresse i detta examensarbete har varit att studera barn med behov av särskilt stöd samt hur undervisningen sker i en särskola. Syftet är att upptäcka och belysa vilka redskap som pedagogen använder sig av i undervisningen. Redskapen kommer vi att identifiera samt namnge desamma i kategorier som gäller för den specifika klassen. En kvalitativ metod används i examensarbetet och observation i kombination med ostrukturerade intervjuer ligger till grund för vårt resultat. De ostrukturerade intervjuerna leder till en utvidgning av de insamlade materialen, i jämförelse med om enbart observation hade genomförts. I analysen kommer vi att presentera material från observationen och de ostrukturerade intervjuerna och utifrån dessa gruppera pedagogens agerande i olika kategorier som vi sedan kommer att namnge. Fältstudien resulterade i fyra kategorier och de kategorierna som vi kunde särskilja är upprepning, struktur, tydlighet och koncentration. I anslutning till varje kategori har vi jämfört och kopplat till litteraturen. Begreppet ?en skola för alla? har som avsikt att ge varje elev möjlighet till en likvärdig skolgång.

Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna:Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen.

Syftet med arbetet är att beskriva komplexiteten i undervisningen av en kommuns grundskoleplacerade särskoleelever, gällande kvalitetsbegreppet utifrån några aktörers perspektiv. Arbetet ger först en översikt över styrdokument som reglerar kvalitetsarbetet och olika infallsvinklar på begrepp inom kvalitetsområdet. Vidare tas i litteraturgenomgången upp inkluderingsfrågan genom olika forskares infallsvinklar på en skola för alla, särskolan, integreringsproblematiken och något om kvalitetsfaktorer i inkluderade miljöer. Specialpedagogens roll och några aktörers perspektiv får också sin belysning. Med hjälp av dokumentforskning och intervjuer med fem specialpedagoger och två särskolerektorer i den individintegrerade verksamheten i en kommun ville jag ha svar på mina problemformu-leringsfrågor. Sammanfattningsvis pekar resultatet i undersökt kommun på att det har skett en stor kvalitetsutveckling av den individintegrerade verksamheten de senaste åren.