A variety of demands have to be considered in the design of a new opera house in GalÀrvarvet. All possible viewpoints are important to be aware of, as is the need for the new building to be a contrast to the already existing opera house in Stockholm. The restricted site also makes a multitude of demands on the building's design.By rationalizing the layout and structure and also by making the footprint smaller, the complex building of over 30 000 square meters can be fitted and blended into the existing physical context. Unlike the existing opera house in Stockholm, the new opera house shows the rationality and the advanced technology that lies behind the scenes and becomes the character of the entire building. Through the dynamic façade, the new opera can convey any character it so desires, just like scenes do through different settings.

Sex- och samlevnadsundervisningen har förÀndrats mycket under de senaste 100 Ären. FrÄn att vara nÄgot man inte talade om till nÄgot som vi diskuterar öppet och kan hitta information om överallt. Just den hÀr tillgÄngen till information som dagens ungdomar har, gör sex- och samlevnadsundervisningen pÄ skolan Ànnu viktigare. Men sex- och samlevnadsundervisningen ser olika ut i olika lÀnder. I denna studie sÄ görs en jÀmförelse genom en enkÀtundersökning och elevintervjuer mellan 2 skolor i Sverige (en kommunalskola och en friskola) och 1 kommunal skola i England för att kunna jÀmföra vad dagens ungdomar upplever att de lÀr sig under sin sex-och samlevnadsundervisning, vilka undervisningsmetoder lÀrarna anvÀnder sig av och hur ungdomarna hade förÀndrat undervisningen om de hade haft chansen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger upplever implementeringen och villkoren att arbeta med den digital skrivtavlan. Det har Àven varit av intresse att se vilka förvÀntningar det finns pÄ anvÀndningen av Smartboarden. Metoden som anvÀndes för att ta fram svaren var kvalitativa intervjuer som genomfördes pÄ en skola och en förskola. Det Àr tidigare forskning som ligger till grund för denna studies frÄgestÀllningar. Enligt flera forskare har Smartboarden ett brett anvÀndningsomrÄde.

Studien visar att autistiska barn behöver hjÀlp med att förstÄ sin vÀrld och bli förstÄdda dÀrför Àr pedagogers arbete och förhÄllningsÀtt grundlÀggande. Pedagogerna hade skapat ett trygg och tydlig miljö som var betydande för eleverna, hÀr har varje elev ett eget schema med fasta strukturer och rutiner. En pedagog ska kunna agera, analysera, strukturera, visualisera och framförallt respektera och ha tÄlamod nÀr man arbetar. Pedagogerna och skolledaren Àr ense om att skolan Àr en möte plats för alla samt att varje barn har rÀtt till att pÄverka sin undervisning och kÀnna gemenskap i skolan..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka undervisningsmetoder pedagogerna pÄ en utvald skola anvÀnder sig av i undervisningen för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlÀrning. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal, intervjuer och observationer som metod. SÄledes ligger intresset i att ta reda pÄ vilka undervisningsmetoder pedagogerna anvÀnder sig av för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlÀrning. Vi har funnit det relevant att bÄde intervjua samt observera elever och pedagoger i Ärskurs tre. Resultatet visar att eleverna i studien lÀr in ny och svÄr kunskap pÄ olika sÀtt om de ges möjlighet till det.

Bakgrunden till studien bygger pÄ ett samarbete mellan sjukgymnastprogrammet pÄ MÀlardalens högskola och ett sjukhus i Sörmlands lÀns landsting. Syftet var att utvÀrdera om behandling bestÄende av fyra veckors KOL-skola haft effekt pÄ patienternas hÀlsa, vÀlbefinnande och fysiska kapacitet. KOL-skolan bestod utav fyra tillfÀllen under vilka olika vÄrdprofessioner gav patienterna information om bl.a. symptompÄverkan, kÀnslomÀssiga upplevelser och vikten av fysisk aktivitet. Det var tio patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i stadium tvÄ till fyra som deltog i interventionen.

Syftet med föreliggande uppsats var dels att fÄ förstÄelse för hur lÀrare respektive specialpedagoger ser pÄ barn i socioemotionella svÄrigheter, dels att undersöka om socioemotionella svÄrigheter kan leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen. Vi ville ocksÄ belysa om samverkan mellan hem och skola Àr en förutsÀttning för att komma till rÀtta med elevens problem.För att kunna nÄ denna förstÄelse har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade tre lÀrare respektive tre specialpedagoger pÄ tvÄ skolor. ForskningsfrÄgorna i uppsatsen Àr:Hur ser lÀrare respektive specialpedagoger pÄ elever i socioemotionella svÄrigheter?Kan elevers socioemotionella svÄrigheter leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen? Hur ser samverkan ut mellan hem och skola avseende elever i socioemotionella svÄrigheter?VÄrt resultat visar att synen som lÀrare respektive specialpedagoger har pÄ barn i socioemotionella svÄrigheter Àr att det i första hand handlar om utagerande beteende.VÄr undersökning visar ocksÄ att barn i socioemotionella svÄrigheter har avsevÀrda problem i sin kommunikation och i samspelet med barn och vuxna.Intervjuresultatet visar vidare pÄ hur viktigt det Àr med en god samverkan mellan hem och skola för att kunna komma till rÀtta med en elevs problem..

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillÀmpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det SamhÀllsvetenskapliga programmet, belÀgna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgÀnglig har urvalet begrÀnsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar pÄ ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband Àr hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning.

Vi har gjort en undersökning dÀr vi studerat vÀrdegrundsbegreppet. Syftet var att undersöka hur en skola arbetar för att uppnÄ en god vÀrdegrund hos eleverna. De frÄgor vi ville fÄ besvarade var, vilket innehÄll ger pedagogerna begreppet vÀrdegrund samt hur och nÀr pedagogerna arbetar med vÀrdegrunden. I arbetets bakgrund har vi studerat litteratur som behandlar vÀrdegrundsbegreppet. Som undersökningsmetod valde vi kvalitativa intervjuer.

Denna studie syftar till att granska elevers uppfattningar om dagens svenska skola som framgÄngsfaktor. Tre frÄgestÀllningar har konstruerats; (a) hur ser eleverna pÄ motivation i skolan, (b) hur ser eleverna pÄ deras framtida vÀg till framgÄng samt (c) ser eleverna andra vÀgar till framgÄng utöver den vÀg som skola och utbildning erbjuder och hur pÄverkar detta deras motivation att prestera i skolan? DÄ syftet Àr av en tydlig subjektiv karaktÀr, har en kvalitativ metod och teknik tillÀmpats. Studiens teoretiska utgÄngspunkt utgörs av tvÄ teman; motivation och vÀgar till framgÄng. Dessa tvÄ ÀmnesomrÄden innehÄller underrubriker som utgör den tematiska ordning som uppsatsen följer.

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers uppfattningar, pÄ en specifik skola, om bakgrundsmusik pÄ lektioner i idrott och hÀlsa. Vi ville Àven se om valet av musik har nÄgon betydelse för elevernas instÀllning och motivation. Slutligen undersökte vi hur lÀrarna anvÀnder sig den musikanlÀggning som fanns i idrottssalen. Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ undersökningsmetod med enkÀter, som delades ut till samtliga elever i Ärskurs nio pÄ en skola i Uppsala. Med enkÀterna fick vi fram deras uppfattningar om hur bakgrundsmusik kan pÄverka under en lektion i idrott och hÀlsa.

En skola dÀr kretsloppstanken fÄtt genomsyra bÄde konstruktion, system och pedagogik. Med hÀnsyn till omrÄdet och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hÀnsynsfullt tillÀgg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, Àr tillgÀnglig för allmÀnheten och fungerar dÀrför som en sammanbindande lÀnk mellan omrÄdets invÄnare.  Privata innergÄrdar, takterassen och kontakten med den allmÀnna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i ansprÄk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hÀlsosam miljö för skolbarnen bÄde rumsligt och materialmÀssigt. De obehandlade mjuka trÀytorna nöts av barnens nÀrvaro och ger barnen möjlighet att sÀtta sitt mÀrke pÄ historian.

Uppsatsen handlar om hur information och kommunikation har sett ut mellan kommun och skola under den stora IT-satsningen 1996-99. Studien grundar sig i den kvalitativa forskningstraditionen"Fallstudie". Jag ville inhÀmta en djupgÄende insikt om IT-satsningens genomförande och deltagarnas tolkning av hÀndelseförloppet. Syftet med studien har varit att undersöka och beskriva hur kommunikationen harfungerat mellan kommun och skola under genomförandet av IT i skolan. För att fÄ kunskap om vad kommunens företrÀdare och pedagoger tyckte och tÀnkte om IT- satsningen har jag intervjuat ett antal personer.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ta del av pedagogers erfarenheter av att ha individintegrerade elever i sin grupp/klass och att fÄ ta del av pedagogers syn pÄ hur vi kan nÄ ett ökat samarbete mellan grundskolan och grundsÀrskolan. Och hur skolan kan bli bÀttre pÄ att möta alla elever i behov av sÀrskilt stöd.De senaste Ären har det skett en ökning till sÀrskolan men ÀndÄ har samhÀllet en vision om ?en skola för alla?. Uppsatsen tar upp sÀrskolan och deras arbetssÀtt och vilka elever som sÀrskolan Àr till för. Carlbeck-Kommitténs slutbetÀnkande tas upp i ett eget kapitel och dÀr ges frÄgor som rör ett nÀrmande av de bÀgge skolformerna.

I detta arbete har elevers dialoger under, och Äsikter om, laborationsarbete i kemi i grundskolans Är 8 analyserats med hjÀlp av epistemologiska drag. Metoden som beskrivs i denna uppsats kan anvÀndas för analys av elevernas dialoger, till exempel för att faststÀlla kriterier för en lÀmplig gruppindelning. Resultaten tyder pÄ att lÀraren bör styra valet av elevens labb-partner.Mina resultat pekar pÄ att eleverna skapar större del av sin förstÄelse i dialogen med sin labb-partner och inte i dialog med lÀraren. Eleverna sjÀlva rankar dock betydelsen av en labb-partner förhÄllandevis lÄgt och sÄ Àven betydelsen av lÀroboken och laborationen för sin förstÄelse. De prioriterar dÀremot sina tidigare erfarenheter högt nÀr det gÀller att förstÄ en naturvetenskaplig egenskap.Eleverna verkar ha svÄrt att inlemma vardagliga begrepp i naturvetenskapliga sammanhang, vilket dÄ kan medföra att det Àr lÀraren som mÄste visa eleverna att vardagliga begrepp har sin plats och relevans Àven inom naturvetenskapen.