Invandringen har förÀndrat det svenska samhÀllet pÄ mÄnga sÀtt. Kulturernas möte har gett oss nya givande erfarenheter och öppnat en outforskad vÀrld för oss. Sedan 1965 har man bedrivit sfi (svenska för invandrare) som egen utbildningsform i Sverige. Sfi ska enligt gÀllande kursplan vara ?en brygga till livet i Sverige?.

LÀrarens vardag pÄverkas av genusrelaterade förestÀllningar. Skolan och hela utbildningssystemet Àr upprÀttad utefter en viss könskod eller genuspraktik, som genomsyrar hela dess verksamhet. Skolan uppmuntrar individualistisk konkurrensorientering och drivs av en maskulin hegemoni. Det manliga dominerar skolan. Undervisningen lÀggs till upp efter pojkarnas behov.

Detta examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur en förskola och en skola arbetar för att frÀmja det verbala sprÄket hos andrasprÄkselever. FrÄgor som vi anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ detta Àr ? Vilka arbetssÀtt anvÀnder sig lÀrarna av för att frÀmja andrasprÄkselevernas sprÄkliga utveckling? ? I vilka situationer uppstÄr en verbal dialog mellan lÀrare och barn och mellan barn och barn? Vi anser att detta Àr ett relevant Àmne att undersöka dÄ det alltid Àr viktigt och ett mÄste för lÀrare att arbeta med sprÄkutveckling. Det svenska samhÀllet idag gÄr Ät en Ànnu mer mÄngkulturell framtid och dÀrför ser vi att det Àr av intresse att undersöka hur man arbetar med andrasprÄkselever idag, bÄde för att se det positiva men Àven för att se vad som kan utvecklas. I vÄr empiriska undersökning har vi anvÀnt oss av observationer i en förskola och i en skola med samma upptagningsomrÄde av barn. Resultatet av vÄr undersökning visar bÄde positiva resultat men Àven att det behövs en del förbÀttringar och utveckling av det sprÄkutvecklande arbetet i skolan.

Bakgrund: Efter friskolereformen 1992 ökade antalet friskolor. Konkurrensen ökar mellan friskolor och kommunala skolor men ocksÄ mellan kommunala skolor. Valfriheten att vÀlja skola skapade konkurrens om eleverna.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att granska hur friskolor och kommunala skolor arbetar med att attrahera elever i den nya situation skolan befinner sig i. Uppsatsen skall Àven utröna om det finns nÄgra skillnader mellan de olika skolornas sÀtt att arbeta för att attrahera elever och vilken pÄverkan den nya konkurrenssituationen har haft.AvgrÀnsningar: Undersökningen sker pÄ grundskolor med allmÀn inriktning, Ärskurs F-9.Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en internetenkÀt som skickades till 42 friskolor och 42 kommunala skolor. Intervjuer gjordes med skolansvarig pÄ kommun och tvÄ rektorer.Resultat: Undersökningen tydliggör ett konkurrensförhÄllande och att konkurrensen kommer att öka ytterligare i framtiden vilket gör att skolorna mer aktivt mÄste arbeta med elevrekrytering.

I denna uppsats undersöks huruvida ungdomar anser sig pÄverkas av sina förÀldrar nÀr de gör sina gymnasieval och dessutom om det finns nÄgra skillnader i denna eventuella pÄverkan beroende pÄ vid vilken skola eller vilken inriktning ungdomarna studerar vid. Undersökningen har gjorts med ungdomar som studerar vid Ärskurs tre vid tvÄ gymnasieskolor, en friskola samt en naturbruksskola. Den metod som anvÀndes var bÄde en kvalitativ en kvantitativ metod, detta i form av intervjuer och enkÀter, vilket innebÀr en metodtriangulering. Som teoretiskt perspektiv anvÀndes Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fÀlt för att se om det har nÄgon betydelse för hur ungdomar vÀljer, hur deras förÀldrar eventuellt pÄverkar dem och om det har nÄgon betydelse för eventuella skillnader som kan finnas mellan hur ungdomar vid olika skolor eller inriktningar vÀljer. Sedan finns Àven en förförstÄelse angÄende att det finns en skillnad i hur ungdomar har pÄverkats av sina förÀldrar beroende pÄ vid vilken skola eller inriktning de studerar.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare i förskola och skolans tidigare Är förhÄller sig till lek och lÀrande. Jag vill ocksÄ undersöka om hur de uttrycker sig och resonerar kring lek och lÀrande som en resurs och ett redskap i undervisningen och samlingarna. Jag vill Àven se om lÀrarnas förhÄllningsÀtt till lek och lÀrande skiljer sig Ät i de olika yrkesgrupperna förskola och skola. Jag gjorde en kvalitativ intervjustudie med lÀrarna i förskolan och skolan. Forskning sÀger att lek Àr en naturlig del i barnens liv och att de genom lek för bearbeta det de har lÀrt sig. De kan ocksÄ genom leken fÄ ett ökat sjÀlvförtroende och de kan genom leken ?prova pÄ? det som kan vara svÄrt och öva utan att de kÀnner att det blir fel.

Datorkommunikation Àr nÄgot som breder ut sig i allt större omfattning i dagens samhÀlle. Fler och fler organisationer antar denna form som har en mÀngd fördelar. Vi har i denna uppsats undersökt om datorkommunikation skulle kunna införas som en kommunikation mellan hemmet och skolan för att förstÀrka denna viktiga kontakt. Det vi kom fram till var att den övervÀgande delen av förÀldrarna ser positivt pÄ denna form av kommunikation, dÄ som ett komplement till dagens traditionella kontaktsÀtt. Vidare undersökte vi om ett införande av denna kommunikationsform skulle medföra ett ökat förÀldraengagemang.

Föreliggande uppsats har utgÄtt frÄn en socialkonstruktivistisk vetenskapsansats. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att undersöka relationen mellan muslimer och svensk skola. Detta har gjorts genom att söka svar pÄ tre tematiska frÄgor: 1 Vilka utmaningar eller konflikter kan uppstÄ mellan muslimer och svenska skolor? 2 I vad mÄn bidrar religionsundervisning om islam och muslimer till att utveckla elevernas förstÄelse och kÀnsla för tolerans i anslutning till muslimer? 3 Vilket förhÄllningssÀtt finns till en skolavslutning i kyrkan bland elever med olika trosÄskÄdning? Metoden har varit kvalitativ och kvantitativ och praktiserats pÄ tvÄ högstadieskolor. MÀtinstrumenten har varit en enkÀt och semistrukturerade intervjuer.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att undersöka hur sex nyanlÀnda somaliska elever upplever mötet med den svenska skolan och med det svenska skriftsprÄket. Eventuella tankar kring hur respondenterna sjÀlva anser att den svenska skolan kan stötta dem Àr ocksÄ relevant. Studien utgÄr frÄn följande tre frÄgestÀllningar:1. Hur har eleverna upplevt mötet med den svenska skolan?2.

Det hÀr Àr en systematisk litteraturstudie vars syfte Àr att se vilken betydelse skolors arbete med integration har pÄ elever med utlÀndsk bakgrund. I studien diskuteras det hur olika skolor arbetar med integration och vilka konsekvenser det leder till hos elever med utlÀndsk bakgrund, samt vilka svÄrigheter dessa elever kan stöta pÄ. Denna studie utgÄr frÄn ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. Metoden som anvÀnts i denna studie Àr databassökningar för att finna tidigare empiriska studier. Den hÀr studien anvÀnde sig av 17 sökord totalt i fyra olika databaser.

Den hÀr uppsatsen handlar om förutsÀttningar för skapande verksamhet för barn i Ärskurs 1 och 2 samt pÄ fritidshem i Stockholmstrakten. NÀr och hur anvÀnds skapande verksamhet? Bilder i skolan tillverkas exempelvis med olika syften, dels för att illustrera berÀttelser eller som hjÀlp att lÀttare förstÄ basÀmnen. Eget skapande, mest i form av teckning anvÀnds som nÄgot att göra i vÀntan pÄ att lÀrare ska komma eller för att vÀnta in kamrater som ska bli klara med skoluppgifter. Vilka möjligheter finns det för skapande verksamhet under dagen i skola och fritidshem? Min frÄgestÀllning har varit vilka förutsÀttningar som finns för bild- och formverksamhet i barngrupperna.

Syftet med denna uppsats var att utreda gÀllande rÀtt angÄende ungdomar som Àr arbetslösa och kartlÀgga ansvarsfördelningen mellan kommuner, myndigheter, skola och förÀldrar. Metoden som jag har anvÀnt mig av Àr traditionell rÀttsdogmatisk, med studier av aktuell lagstiftning, förarbeten, doktrin samt informationssökning via Internet. Jag har Àven intervjuat personal som arbetar inom skola, kommun, arbetsförmedling och socialförvaltningen. Uppsatsen behandlar kommunernas och myndigheters ansvar för arbetslösa ungdomar och aktuella lagregler. Det jag kom fram till var att det Àr viktigt att kommunerna tar ett fullstÀndigt ansvar för skolan.

Den lÀroplan vi har idag (Lpo 94) betonar att förÀldrar har förhÄllandevis stor möjlighet att pÄverka sina barns skolgÄng. LÀroplanen lyfter ocksÄ fram att elevens utveckling ska ske i samarbete mellan hem och skola. FrÄgan som fokuseras i den hÀr examensarbetet Àr hur förÀldrar till barn i de högre skolÄren i grundskolan upplever att detta samarbete fungerar. Examensarbetet Àr baserat pÄ en litteraturstudie och en kvantitativ enkÀtundersökning. För att fördjupa och vidga perspektivet en aning har jag Àven kompletterat med ett kvalitativt inslag i form av tvÄ förÀldraintervjuer.

Syfte: UtifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv Àr syftet med studien att ta reda pÄ hur förskollÀrare i förskola respektive skola upplever och beskriver övergÄngen mellan de tvÄ verksamheterna, nÀr det gÀller samverkan kring de barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd. Forskningsfokus ligger pÄ de formella och informella möten som sker inför skolstarten. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr frÄn Àr:? Hur upplever förskollÀrarna frÄn förskolan respektive skolan att samverkan och informationen inför övergÄngen mellan förskola och skola fungerar idag?? Vad upplever förskollÀrarna som viktiga faktorer för att informationsutbytet skall fungera som ett stöd för arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd i nulÀget?? Finns det nÄgot förskollÀrarna frÄn förskolan respektive skolan upplever sig vilja utveckla eller förÀndra i samverkan, i sÄ fall vad och varför?Teori: Studiens teoretiska ram utgÄr frÄn fenomenologin dÀr förskollÀrarnas upplevelser kring ett fenomen, i detta fall hur de upplever att övergÄngen mellan förskola respektive skola fungerar, nÀr det gÀller samverkan kring barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd, studeras.Metod: Studien Àr en kvalitativ undersökning, dÀr self-report anvÀnds som teknik för att göra undersökningen. Self-report bestÄr i en öppen frÄga, som kompletteras med studiens tre frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt.

BAKGRUND:VÄr undersökning behandlar biologiundervisning med fokus pÄ artkunskapen och hur inlÀrning kan frÀmjas genom att eleverna fÄr möjlighet att urskilja vÀxterna frÄn sin omgivning samtidigt som eleven ser variationen. InlÀrning om vÀxter kan möjliggöras genomutomhuspedagogik. VÀxtkunskaperna Àr en del av allmÀnbildningen och Àven en del av vÄrtkulturarv. I bakgrunden beskrivs undersökningar som visar pÄ att elevernas kunskaper gÀllande vÀxter sjunker.SYFTE:Undersökningens syfte Àr att undersöka vilka uppfattningar nÄgra lÀrare har om artkunskapens funktion i dagens skola och samhÀlle och pÄ vad de grundar sina uppfattningar.METOD:Studien Àr en kvalitativ undersökning utifrÄn fenomenografisk inspiration. Insamling av data har skett genom intervjuer med yrkesverksamma lÀrare.RESULTAT:Undersökningen visar att lÀrare uppger att artkunskapen fyller en viktig funktion i dagens skola och samhÀlle.