Det stĂ„r skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar mĂ„len ska ett Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om Ă„tgĂ€rdsprogram nĂ€r det först introducerades i SIA-utredningen och hur det anvĂ€nds i dag i friskola och kommunal skola.Vi har gjort en mindre kvantitativ enkĂ€tundersökning, och har skickat ut enkĂ€tfrĂ„gor till tio fristĂ„ende grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner.Vi har Ă€ven frĂ„gat om Ă„tgĂ€rdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville ocksĂ„ undersöka och jĂ€mföra om anvĂ€ndningsomrĂ„det Ă€r olika i fristĂ„ende grundskola kontra kommunal grundskola.Resultatet Ă€r att det tycks anvĂ€ndas lika mycket inom bĂ„da skolformerna och Ă€r ett pedagogiskt arbetsverktyg. ÅtgĂ€rdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite pĂ„ vilka som utarbetat det men trots det tycks innehĂ„llet vara relativt lika..

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att se om lÀrarnas förÀldrasamverkan överrensstÀmmer med förÀldrarnas förvÀntningar. Detta gör vi för att fÄ en fördjupad kunskap om vikten av ett bra samarbete mellan hem och skola. Vi menar pÄ att det Àr vi tillsammans som mÄste arbeta för att uppnÄ bÀsta möjliga resultat för vÄra elever. Tidigare forskning visar pÄ att förÀldrarna har en betydelsefull roll i sina barns framgÄngar i skolan och att det Àr viktigt med ett ömsesidigt förtroende mellan hem och skola. För att nÄ vÄrt syfte med undersökningen vÀljer vi att göra kvalitativa intervjuer med lÀrare och förÀldrar.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur grundskollÀrare och fritidspedagoger samarbetar. I uppsatsen kommer samarbetet mellan skola och fritidshem att belysas. Det kommer att undersökas vad som fungerar bra och vilka eventuella brister som kan finnas i samarbetet mellan grundskollÀrare och fritidspedagoger. För att klargöra syftet kommer det att undersökas vilka synsÀtt som finns i yrkeskategorierna nÀr det gÀller samarbete mellan skola och fritidshem. Vidare kommer det att undersökas hur fritidspedagoger och lÀrare delger varandra sina kompetenser.

MÄngkulturell skola Àr inget nytt, vi har alltid varit olika pÄ mÄnga sÀtt, det handlar inte enbart om olika kulturell bakgrund. Vi ska öka förstÄelse och kunskaper om varandras olikheter och pÄ det sÀttet fÄ en Ànnu bÀttre skolsituation.Arbetet bygger pÄ djupintervjuer med sju elever pÄ handels och adm programmet samt tididgare litteraturstudier och visar att eleverna har god social kompetens, att det finns en spridning. De trivs pÄ sitt program och Àr goda marknadsförare för programmet..

Ett utvecklingsarbete med gymnasielever om faktorer som ligger utanför skoltid och som de anser inverkar pÄ deras skolprestation. The purpose of this paper was to develop a material that highlights what causes there were outside school that pupils thought affected their performance in school. This was strictly done according to the statements that the pupils made. To fetch these statements the paper used essays, interviews and inquiries, all of whom were presented for the pupils. Initially we asked the pupils to write a short essay where we wanted them to describe circumstances in the classroom, in school and spare time that affects their performance in school.

Uppsatsen behandlar nÄgra av de faktorer som pÄverkar högstadieelevers övergÄng frÄngrundskolan till gymnasieskolan. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av intervjuer och med en enkÀt, intervjuerna riktades till elever och enkÀten besvarades av dessas lÀrare. De studien undersökta ungdomarna trivs pÄ sin skola pÄ grund av den nÀrhet de upplever till varandra och till sina lÀrare, den fysiska miljön spelar bara en underordnad roll, Àr en av de slutsatser uppsatsen mynnar ut i..

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers lÀs- och skrivundervisning pÄ en skola i England.Studien genomfördes med hjÀlp av etnografiskt inspirerade observationer och kvalitativa intervjuer. Fyra olika klassrum besöktes pÄ en skola i London och sju lÀrare samt fyra barn intervjuades. LÀrarna hade olika roller pÄ skolan vilket gav intervjusvaren en bredd. Barnen var i Äldrarna 5 till 6 Är.PÄ den engelska skola som Àr utgÄngspunkten i studien Àr lÀs- och skrivundervisningen viktig. LÀrarna arbetar medvetet utifrÄn mÄl och riktlinjer i form av styrdokument utgivna av regeringen.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur förskolepersonal och skolpersonal uppfattar och utövar och resonerar kring sin anmÀlningsplikt med avseende pÄ barn som far illa. För att fÄ reda pÄ hur anmÀlningsplikten gÄr till i praktiken valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskola och skola. Resultatet av vÄrt arbete visade att de flesta pedagoger tycker att utbildningen i Àmnet Àr bristfÀllig.Studien kom fram till att personalen upptÀcker missförhÄllanden genom att studera barnens förÀndrade beteenden, som bland annat kan avspegla sig i deras lekar. Intervjuerna belyste ocksÄ att kontakten med hemmen var viktig. VÄra slutsatser blev att kulturella skillnader har liten betydelse och att det behövs fortlöpande kompetensutveckling inom omrÄdet för att kunna hjÀlpa fler utsatta barn i tid..

The overall aim of this case study is to find the conditions for pupils in the nine-year compulsory school with Autism Spectrum Disorder (ASD) who are instructed in the ordinary classroom. The study explores what kind of support the schools offer these pupils. The study also examines the views of the teachersÂŽ, special educatorsÂŽ, principalsÂŽ and municipal representatives on what kind of support these pupils need and ought to be offered.The methods used were qualitative interviews and a questionnaire study.The theoretical basis of the study is the three different perspectives of special pedagogy. These perspectives represent three different views on the disorders of pupils.The overall result shows that the municipality offers little support for schools. The study shows that there is little collaboration between schools and ASD-specific support outside school.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska. UtifrÄn insamlat empiriskt material avsÄgs att besvara tre valda frÄgestÀllningar som behandlar lÀrandemiljön, pedagogernas resonemang kring sprÄkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn.För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. NÀr barnen gÄr till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lÀr och utvecklas i en social kontext dÀr sprÄket Àr ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lÀrande och utveckling i ett socialt sammanhang.Som metod anvÀndes intervjuer och observationer. Studien bygger pÄ sju intervjuer och tjugotre observationer.

Kravet pÄ dokumentation av elever har ökat starkt sedan den mÄlstyrda skolan infördes. Skolorna ska skriva individuella planer för varje elev samt ÄtgÀrdsprogram för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Konkurrens mellan skolor om resurser gör att rektor kan kÀnna sig tvungen att problematisera elevens tillkortakommanden ytterligare dÄ skolan ansöker om sÀrskilt stöd.LitteraturgenomgÄngen visar att behovet av att skriva om elever som faller utanför vad samhÀllet för varje tid ansett normalt, har funnits alltsedan folkskolan startade. Elever som inte kunde följa med i skolan eller hade ett avvikande beteende sÀrskiljdes, exkluderades, och blev placerade i hjÀlpklasser eller pÄ institutioner. Idag har vi en skola för alla och inkludering Àr ett honnörsord.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att undersöka hur genusordningen kan ta sig uttryck i Àmnet idrott och hÀlsa. Detta har lett fram till följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt upplever lÀrarna att eleverna Äterskapar existerande normer kring kvinnligt och manligt?Hur pÄverkar idrottslÀrares medvetenhet om genus deras stÀllningstaganden och förhÄllningssÀtt pÄ idrottslektionen?Vilka strategier har idrottslÀrare för att utmana de traditionella könsrollerna i Àmnet idrott och hÀlsa?Vad anser idrottslÀrare om flickors och pojkars villkor i Àmnet idrott och hÀlsa?Metod De metoder som har anvÀnts i studien Àr kvalitativ intervju och observation. Tre idrottslÀrare pÄ tre olika kommunala skolor valdes ut. Urvalet skedde genom ett flerstegsurval.

Uppsatsen syftet Àr att undersöka vilka metoder lÀrare pÄ en skola  i Sverige och  pÄ en skola i Tyskland anvÀnder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land nÀr det gÀller just den aspekten. Intresset för frÄgestÀllningen uppstod nÀr jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lÀrare, som jag har mött, i de svenska skolorna Àn i de tyska. Den övergripande frÄgan Àr: Hur korrigerar lÀrare det som uppmÀrksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? UtgÄngspunkten för frÄgestÀllningen Àr Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lÀrare, om regler, förvÀntningar och lÀrares ÄtgÀrder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.

Som pedagoger i grundskolan kommer vi möta elever med funktionshinder inom autismspektrumet och dÀrför vill vi utöka vÄr kunskap kring detta för att vara bÀttre förberedda inför mötet med dessa elever. Vi har undersökt skolsituationen för dessa elever för att se hur vÀl situationen stÀmmer överens med den inkluderande skola som beskrivs i bÄde skollagen och lÀroplanen. Enligt de tvÄ behandlingsmetoder vi utgÄtt frÄn, TEACCH- och LövÄs-metoden, bör mÄlet vara att dessa barn ska fÄ en likvÀrdig utbildning i en inkluderande skola. Genom att intervjua och jÀmföra olika aktörer som berör elever med detta funktionshinder, har vi fÄtt insikt i vilka resurser eleverna har tillgÄng till, hur de fördelas och grunderna till denna fördelning. VÄrt resultat Àr att det krÀvs vÀl anvÀnda resurser och en positiv instÀllning till dessa barn i en inkluderande skola.