VÄr studie handlar om barn med socioemotionella svÄrigheter dÀr fokus ligger pÄ utÄtagerande barn. I dag har vi en skola för alla vilket innebÀr att lÀrarna ska kunna bemöta alla barns olikheter. VÄrt syfte Àr att undersöka hur lÀrarna bemöter dessa barn samt vilka strategier de anvÀnder. Vi upplevde att osÀkerhet, rÀdsla samt frustation Àr ett vanligt fenomen hos den vuxne vid bemötande av utÄtagerande barn. DÀrför har vi behandlat frÄgorna om vilka strategier lÀrarna anvÀnder för att bemöta barn med socioemotionella svÄrigheter.VÄr undersökning Àr en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat fem lÀrare i olika verksamheter inom skolan.

Att alla skolor idag enligt lag ska ha en likabehandlingsplan och arbeta efter den vet vi. Men vÄrt syfte med denna undersökning Àr att genom en komparativ studie ta reda pÄ om en likabehandlingsplan Àr nödvÀndig för att arbetet mot diskriminering och krÀnkande behandling skall fungera optimalt pÄ en skola och hur denna i sÄ fall implementeras. Vi har gjort intervjuer med tvÄ skolors Trygghetsteam/Team mot krÀnkande behandling och fÄtt ta del av informanternas egen bild av hur detta arbete upprÀtthÄlls utifrÄn bÄde intresse, resurser och tid. En av skolorna har en likabehandlingsplan och en av skolorna har det inte. I de tvÄ Teamen Àr informanterna blandade och konstellationen ser inte likadan ut i bÄda teamen, de har inte samma förutsÀttningar eller stöd frÄn respektive ledning. I vÄr studie tas bÄde lagar och förordningar upp som skolorna har att förhÄlla sig till. Liksom de ÄtgÀrdsmodeller som de tvÄ utvalda skolorna arbetar utifrÄn, Àven modellernas definitioner av mobbning och krÀnkande behandling.

Skolan befinner sig i en kontext dÀr diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse stÀndigt aktualiseras. FrÄgor som pÄ ett eller annat sÀtt försÀtter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar dÀrför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstÄs av olika skolaktörer pÄ en skola, och dÄ genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förstÄelse av fenomenet inlÀrningssvÄrigheter hos elev. Undersökningens metod Àr kvalitativ och bygger pÄ det material som framstÀllts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrÄn teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förstÄelse för fenomenet inlÀrningssvÄrigheter hos elev.Resultatet visar att förstÄelsen av skolans idag strÀvan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad mÄlsÀttning men i realiteten nÄgot som kanske inte fungerar.

In this paper the discourseand social practice of the Swedish culture funding system Skapande Skola hasbeen mapped out and examined. The material for analysis was takenfrom regulating documents, information texts and media texts, and alsofrom four interviews that were conducted. The theoretical foundation is builton theories from Pierre Bourdieu, Michel Foucault and the theoretical frameworkof New Public Management. The survey has resulted in three major points ofinterest. They are presented throughout the text.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och förstÄ pedagogers syn pÄ innemiljöns betydelse i förskoleklassen och Àven deras sÀtt att utforma den. Eftersom det inte finns nÄgra riktlinjer i vare sig lagar eller andra styrdokument om hur innemiljön i förskoleklassen ska se ut sÄ ville jag veta hur pedagogerna beskriver deras arbete kring detta.Studien baseras pÄ en sociokulturell teori. Bearbetningen av empirin Àr utförd med en hermeneutisk ansats.Med stöd av intervjuer sÄ har jag genomfört en kvalitativ studie för att fÄ ta del av pedagogernas beskrivning och tankar om utformningen av innemiljön i förskoleklassen. I denna studie har jag intervjuat fyra olika förskollÀrare pÄ fyra olika skolor i samma kommun. Alla informanter har en lÄng erfarenhet av förskola, förskoleklass och skola.I studien framkom det att alla informanterna hade samma grundtanke dÀr de vid utformandet av innemiljön betonade barnens intressen och idéer.

Syfte: Syftet med studien Àr att studera en brukarenkÀt riktad till vÄrdnadshavare i förskolan, samt diskutera vad dess konsekvenser kan innebÀra utifrÄn begreppet ?en skola för alla?.TvÄ frÄgestÀllningar Àr centrala i studien:- Hur Àr brukarenkÀten uppbyggd?- Vilka diskurser framtrÀder i brukarenkÀtens konstruktion?Teori: Den franske filosofen Foucault utgÄr frÄn att diskurserna skapar de subjekt vi Àr. Enligt Foucault kan kunskap till omvÀrlden inte betraktas som objektiv, utan kunskap om vÀrlden Àr alltid kulturell och historiskt prÀglad. Kunskap fÄs genom nÄgot som utövas tillsammans, med sprÄket som verktyg. Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill sÀga hur man ?talar om? eller ?skriver om? nÄgot.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elevers lÀrande, sett frÄn ettlÀrarperspektiv, kan pÄverkas av differentiering. I första hand har vi kopplatdifferentieringens effekter till elevers motivation dÄ denna i sin tur pÄverkar lÀrandet.Utöver detta har vi försökt att ta reda pÄ vilka former av differentiering som anvÀnds iskolan idag och hur lÀrare utmanar och motiverar elever i sitt lÀrande. För att lÀra ossmer om detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Fyra lÀrare intervjuades medhjÀlp av öppna frÄgor som de hade fÄtt lÀsa i förvÀg. Resultatet visar att differentieringÀr svÄrt att undvika i vissa Àmnen dÄ det kan vara stor spridning pÄ eleverna, sÀrskilt ide tidiga Ären.

Studiens syfte var att undersöka vilka metoder som anvÀnds i det didaktiska arbetet med barns sprÄkutveckling i förskola och skola, vilka metoder som rekommenderas för barn med avvikande sprÄkutveckling, samt hur arbetet med sprÄkutveckling kan lÀggas upp i en barngrupp. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ forskningsansats dÀr intervjuer gjordes med sex verksamma pedagoger. Urvalet av informanter gjordes med utgÄngspunkt i deras arbetsuppgifter; tre specialpedagoger, en logoped och tvÄ pedagoger verksamma i förskoleklass. De viktigaste resultaten som framkom var vikten av att pedagoger som arbetar med barns sprÄkutveckling inte bara har kunskap om metoderna för att arbeta med denna, utan att de Àven har kunskap om hur barn utvecklar sprÄk. De mÄste dessutom kÀnna till tidiga tecken pÄ avvikande sprÄkutveckling, samt pÄ vilka sÀtt de kan stödja barn i behov av sÀrskilt stöd för att tidigt sÀtta in rÀtt insatser..

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Syftet med vÄr uppsats Àr tvÄfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill sÀga lÀrare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och vÀrdemÀssiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jÀmförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vÄr undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, sÄ till vida att denna fÄr fungera som jÀmförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie var att undersöka var och vilket friluftsliv som bedrivs i Nackas skolor dÀr naturupplevelsen stÄr i fokus och tÀvlingsmomenten Àr svaga. Undersökningen syftade ocksÄ till att hitta eventuella faktorer som pÄverkar friluftslivets utformning. Undersökningen riktar sig mot grundskolans Är 6-9. I vilka sammanhang förekommer friluftsinslag i Nackas skolor?Var och vilken typ av friluftsliv bedrivs under skolans friluftsdagar/idrottsdagar?Integrerar man friluftsliv med andra Àmnen?MetodFör att fÄ en sÄ klar bild som möjligt valdes en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Sex stycken lÀrare frÄn olika skolor har deltagit i studien.

I uppsatsen undersöks vilken betydelse faktorer som familj, skola och vÀnner har för identitetsuppfattningen hos ungdomar med lindrig utvecklingsstörning, frÄn deras eget perspektiv. Genom tematiska intervjuer med fem ungdomar som gÄr i gymnasiesÀrskola har undersöks hur de sÄg pÄ sin barndom, uppvÀxt, familjerelationer, kamrater och den egna sjÀlvbilden. Resultatet har huvudsakligen analyserats utifrÄn E.H. Eriksons teori om identitetsutveckling. Resultatet visade att alla intervjupersoner upplevde att de under sin barndom hade kamrater och nÀstan alla hade en bra relation till sina förÀldrar.

I vÄrt examensarbete har vi valt att skriva om behovet av sÀrskilt stöd i skolan dÀr vÄrt syfte Àr att undersöka hur en grupp pedagoger ser pÄ tiden nÀr det gÀller att hjÀlpa alla elever, hur pedagogers synsÀtt pÄ en skola kan skilja sig Ät, diagnosens roll samt hur pedagoger kan samarbeta för att tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill se vilka de vanligaste orsakerna kan vara till att en elev Àr i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturdelen tar vi upp en historisk forskningsbakgrund, skolans roll, olika typer av resurser samt tre smÄ avsnitt om de vanligaste svÄrigheter elever i behov av sÀrskilt stöd kan ha. I forskningsavsnittet intervjuar vi Ätta pedagoger pÄ en skola i Blekinge för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och problemprecisering. Resultatet visar att neddragningarna pÄ skolans resurser skapar bekymmer bÄde för lÀrare och elever.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att Ästadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhÀlsomÄlen. En av dessa kommuner Àr Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, dÀr mÄl och delmÄl ingÄr för att uppnÄ en bÀttre miljö.I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet Àr att undersöka hur Gripenskolan kan nÄ ett bÀttre miljöarbete. Skolan har som mÄl att nÄ miljödiplomering eller nÄgon form av miljöcertifiering. För att kunna svara pÄ studiens syfte har ledningen pÄ skolan intervjuats.