VÄrt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gÀllande arbete med barn med funktionsnedsÀttningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, pÄverkar pedagogers arbete. KrÀver barn med funktionsnedsÀttningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville fÄ en bra helhetsbild, dÀrför valde vi att granska arbetet i bÄde grundskola och förskola.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever upplever att IV programmet (Individuella Programmet) i Helsingborg fungerar. Numera finns IV programmet pÄ alla gymnasieskolor i staden. Tidigare gick alla IV elever pÄ samma skola, Ungdomscentrum (UC). Orsaken till omorganisationen var att mÄnga IV elever hoppade av IV programmet och att man av den anledningen, för att minska avhoppen, ville inkludera alla IV elever till den vanliga gymnasieskolan,. Detta har medfört att lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever har flyttat ut till de övriga gymnasieskolorna i Helsingborg.

Vi Àr alla olika och har olika behov och förutsÀttningar. Men vi har alla rÀtt till en likvÀrdig utbildning anpassad efter alla dessa olikheter. LÀrarna pÄ en skola i VÀstsverige kÀnde i takt med att klassen vÀxte i storlek att de kanske inte riktigt klarade av att möta alla dÀr de befann sig. Ett utvecklingsarbete tog form och med hjÀlp av aktionsforskning valde lÀrarna att utveckla samlingarna i en F-1 klass med 25 elever. Syftet med studien var att ur ett deltagarperspektiv se hur elever, i samlingar, kunde uppfattas inkluderande och deltagande utifrÄn deras förutsÀttningar och behov.

Syftet med studien Àr att visa pÄ ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de tvÄ kategorierna tigare och talare, samt hur pedagoger talar om anvÀndandet av gruppindelningar med hÀnsyn till tigare och talare. VÄr studie tar sin utgÄngspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien Àr inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrÄn tvÄ olika intervjuguider.Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strÀvade efter att fÄ tigarna att bli talare.

Följande rapport Àr en dokumentation och utvÀrdering av vÀrdegrundsarbetet pÄ Karesuando skola Nationella minoriteter ? att gestalta ett ursprung som bedrivs i samarbete med VÀrdegrundscentrum i UmeÄ, Skolverket och LuleÄ tekniska universitet. Genom olika aktiviteter och lÀngre temaarbeten har man sökt överbrygga klyftor mellan de tre kulturer som möts i skolan. FrÀmst har arbetet syftat till att frÀmja generositet, tolerans och ansvarstagande hos eleverna. UtvÀrderingen har utförts i form av enkÀter, observationer och kvalitativa intervjuer.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Briger, Julia & Levin, Emma (2013). VÄrdnadshavares inflytande och delaktighet i sitt barns skolgÄng. Malmö Högskola. Syftet med undersökningen Àr att med hjÀlp av en enkÀtundersökning ta reda pÄ om vÄrdnadshavarna kÀnner att de Àr delaktiga och har inflytande i sitt barns skolgÄng. Detta har vi valt att undersöka genom ett förÀldraperspektiv för att försöka skapa en förstÄelse för hur relationen mellan hem och skola fungerar.

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att genom ett elevperspektiv undersöka vad eleverna har med sig i sitt religionsbagage frÄn högstadiet till gymnasiet. För att uppnÄ mitt syfte har jag valt kvalitativa intervjuer med tio gymnasieelever som metod. Eleverna har tidigare gÄtt pÄ antingen friskola eller kommunal skola belÀgna i en mindre stad i SkÄne. Jag har Àven velat se vilka skillnader och likheter som finns i upplevelserna angÄendet Àmnet religion, beroende pÄ vilken skola man gÄtt pÄ före gymnasiet. De viktigaste resultaten av undersökningen visar att de intervjuade eleverna har i stor utstrÀckning fÄ minnen av religionsundervisningen pÄ högstadiet och visar stort missnöje med den.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka för- och nackdelar pedagoger ser med integrering av sÀrskoleelever i grundskolan. Med detta vill vi fÄ fram vilken kompetens som behövs i arbetet med dessa elever. Vi vill Àven med studien fÄ fram om visionen en skola för alla Àr möjlig, utifrÄn pedagogernas instÀllning. VÄra frÄgestÀllningar Àr:?Vad sÀger pedagoger om fördelar respektive nackdelar av integrering av sÀrskoleelever??Vilken kompetens anser pedagoger att lÀrare behöver för att arbeta med integrerade sÀrskoleelever i grundskolan??Vilken instÀllning har pedagoger till visionen en skola för alla?Vi har valt att i vÄr kvalitativa studie dela ut intervjuenkÀter med öppna frÄgor.

Ett examensarbete bestÄende av utformningen av en lÄg- och mellanstadieskola pÄ en tomt i Arninge, TÀby. Projektet Àr realistiskt, hÀr skall det byggas en skola och jag har utgÄtt frÄn det program jag har fÄtt av TÀby Kommun. Mitt arbete har handlat om att skapa en skola utifrÄn de behov som skapats av den moderna pedagogiken men ocksÄ med utgÄngspunkt frÄn mina egna minnen och kÀnslor kring de första skolÄren. Skolan Àr indelad i olika avdelningar som kan sÀttas samman tvÄ och tvÄ, vilket Àr anpassat efter just dagens behov som skapats av den moderna skolan. De lokaler som anvÀnds av alla elever i skolan finns separat, av samma skÀl.

Ungdomars instÀllning till droger har Àndrats de senaste Ären och dÀrför har vi funnit det intressant att ta reda pÄ hur en skola jobbar förebyggande mot just droger. Vi ville fÄ tips och idéer om hur vi kan skapa en god kontakt med ungdomar i de stÀder vi snart kommer att jobba i. PÄ grund av arbetets storlek valde vi att avgrÀnsa oss till en skola och utgick frÄn skolan och fritidsgÄrdens syn pÄ problemet. För att inhÀmta informationen intervjuade vi skolans rektor samt ansvarige pÄ fritidsgÄrden i omrÄdet. Dessa intervjuer utgjorde grunden för vÄrat arbete.

SyfteSyftet med studien var att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, belysa ett skolutvecklingsar-bete mot entreprenöriellt lÀrande. Det som studerats Àr hur entreprenöriellt lÀrande Àr initierat och implementerat pÄ skolan, vad som kÀnnetecknar entreprenöriellt lÀrande samt hur special-lÀrare, pedagoger och elever uppfattar det förÀndrade arbetssÀttet. I studien stÀlldes ocksÄ frÄ-gan om det finns nÄgot som tyder pÄ att entreprenöriellt lÀrande kan leda mot en skola för alla.TeoriOmrÄden dÀr litteratur belyses Àr skolutveckling, lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv, ent-reprenöriellt lÀrande samt litteratur kring elever i behov av sÀrskilt stöd innefattande litteratur om den dolda lÀroplanen och en skola för alla, samt litteratur kring specialpedagogiskt stöd.MetodForskningsansatsen Àr etnografiskt inspirerad och de metoder som anvÀnts Àr en fokusgrupp-sintervju med skolans speciallÀrare, en gruppintervju med representanter frÄn skolan arbets-lag, samt tvÄ veckors deltagande observation. Empirin bestÄr av tvÄ bandinspelade intervjuer, informella intervjuer samt anteckningar frÄn observationer och dagbok. Vidare förekommer dokument sÄsom bedömningsmatris, riskanalys, tjÀnstefördelning, utvÀrderingar och ett elev-schema.

Uppsatsen syftet Àr att undersöka vilka metoder lÀrare pÄ en skola  i Sverige och  pÄ en skola i Tyskland anvÀnder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land nÀr det gÀller just den aspekten. Intresset för frÄgestÀllningen uppstod nÀr jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lÀrare, som jag har mött, i de svenska skolorna Àn i de tyska. Den övergripande frÄgan Àr: Hur korrigerar lÀrare det som uppmÀrksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? UtgÄngspunkten för frÄgestÀllningen Àr Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lÀrare, om regler, förvÀntningar och lÀrares ÄtgÀrder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

Enligt Sveriges miljökvalitetsmÄl och god byggd miljö mÄste alla byggnaders energianvÀndning sÀnkas med 50 % till Är 2050. DÀrför behöver mÄnga byggnader speciellt de byggnader som Àr byggda under miljonprogrammet renoveras och energieffektiviseras. Vilket i detta arbete kommer en byggnad avsedd för gymnastik som finns i Sörbyskolan i GÀvle att energieffektiviseras. Denna skola Àr nÀstan 50 Är gammal och Àr i behov av renovering för att kunna stÄ kvar i cirka 50 Är till. I detta examensarbete kommer det undersökas om det Àr lönsamt att renovera denna byggnad genom att sÀnka kostnader för uppvÀrmning av utrymmen och tappvarmvatten.