This essay deals with the issue how to define the concept successful school and what ingredients it includes. To aim this task I have interviewed four principals at upper secondary schools, two placed in community schools and the other two working for non-community schools. We have discussed how the principals define a successful school, whether they believe that the principal has a major part in contributing to the schools success or not and further if they think that schools have anything in common with private companies.The principals all agreed on what components they believe a successful school consists of, that is good school results from the pupils, a high comfort level for the pupils at school, professional management from the principal and a high level of young people who wants to attend the particular school.Further I have studied Swedish and foreign research in the area of successful schools and management in schools to get at good background in this matter..

De tre funktionsnedsÀttningarna ADHD, autism och Aspergers syndrom förekommer hos barn i förskolan. Det Àr fÄ av dem som har en faststÀlld diagnos i förskoleÄldern, men Àven detta förekommer i nÄgra fall. I dagens Sverige gÄr dessa barn generellt i integrerade förskolor vilket utgör en pedagogisk utmaning. Syftet med den hÀr studien Àr att lyfta fram pedagogers upplevelser, syn och arbetssÀtt gÀllande integreringen av förskolebarn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom i den sÄ kallade vanliga förskolan. Fyra pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor i tvÄ skilda kommuner i mellersta Sverige deltar i kvalitativa intervjuer rörande vilket arbetssÀtt som tillÀmpas, hur de upplever att barnen integreras samt om det finns hinder mot integreringen och hur man eventuellt kan överkomma dessa.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om dagens skola anvÀnder Àmnesintegrerad undervisning mellan musik och matematik och pÄ vilket sÀtt. I tidigare forskning undersöks Àven hur musik och matematik Àr kopplade till varandra och vilket samband de har emellan sig. Metoderna som anvÀnds Àr bÄde enkÀter och intervjuer som bestÄr av frÄgor kring Àmnesintegrerad undervisning i dagens skola. BÄde enkÀterna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ skolor i samma kommun. EnkÀterna har delats ut och har besvarats av tolv musik- och/eller matematiklÀrare i Ärskurs 1-3.

Skolans och förskolans lÀroplan har tydligt fokus pÄ att utveckla barns sprÄk. Forskning sÀger att höglÀsning spelar en viktig roll i barns talsprÄksutveckling. DÀrför bör höglÀsning finnas som en central del av barns vardag. Syftet med vÄrt arbete Àr att jÀmföra hur det akti-va arbetet med höglÀsning ser ut i förskolan respektive grundskolans tidiga Är. VÄrt arbete syftar ocksÄ till att ta reda pÄ om pedagogerna i förskolan och skolan anser att höglÀsningen har betydelse för barns sprÄkutveckling.

Denna uppsats jÀmför illustrationer av lÀraren i svenska och brittiska bilderböcker. I uppsatsen diskuteras nationella likheter och skillnader av lÀrarillustrationerna. Fokus ligger pÄ hur bilderböckerna bidrar till att socialisera in barnen i förberedelserna inför skolstarten. Bildanalyserna jÀmförs Àven med den brittiska lÀroplanen The National Curriculum, och den svenska lÀroplanen, Lpo94, för att se hur pass realistisk den presenterade bilden av lÀraren Àr.Vi har valt att analysera illustrationer frÄn tre böcker frÄn vardera land, alla med ordet ?school? eller ?skola? i titeln.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva elevers uppfattningar om manlighets- och kvinnlighetsnormer, för att ge oss ökad förstÄelse för pojkarnas skapande av könstillhörighet. UpplÀgget i vÄrt arbete var inledningsvis en litteraturstudie. Efter detta lÀmnade vi ut en enkÀt dÀrefter gjorde vi observationer och avslutningsvis en analys av elevtext. Vi har genomfört vÄr studie pÄ en F-5-skola och en F-6-skola i LuleÄ och Sundsvalls kommun. VÄr studie visar att traditionella könsnormer förekommer i undersökningsgruppen..

Skolan befinner sig i en kontext dÀr diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse stÀndigt aktualiseras. FrÄgor som pÄ ett eller annat sÀtt försÀtter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar dÀrför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstÄs av olika skolaktörer pÄ en skola, och dÄ genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förstÄelse av fenomenet inlÀrningssvÄrigheter hos elev. Undersökningens metod Àr kvalitativ och bygger pÄ det material som framstÀllts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrÄn teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förstÄelse för fenomenet inlÀrningssvÄrigheter hos elev.Resultatet visar att förstÄelsen av skolans idag strÀvan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad mÄlsÀttning men i realiteten nÄgot som kanske inte fungerar.

Syftet med mitt arbete har varit att utröna hur Katolska skolor fungerar och upplevs i dagens Sverige men ocksÄ utforska hur de arbetar. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och dÀrför gjordes huvudsakligen en intervjustudie men ocksÄ en enkÀt om S:t Eriks Katolska Skola i Enskede, Stockholm för att senare dra slutsatsen om hur alla fyra Katolska skolor i Sverige upplevs och fungerar.Intervjusvaren visade att Katolska skolor fungerar bra och upplevs mycket positivt bÄde av lÀrare, elever och utomstÄende personer. Undersökningen styrker hypotesen att Katolska skolan lyckas bra med att leva upp till mÄlsÀttningarna i Lpo-94 och övriga styrdokument och har ett vÀl fungerande sÀtt att förverkliga vÀrdegrunden pÄ. Skolorna har stor erfarenhet av elever frÄn olika lÀnder, kulturer och i och med det konkreta förebilder som kan vara modeller för hur man kan leva fredligt i ett mÄngkulturellt samhÀlle. Skolan Àr en gemenskap, fastÀn de flesta kommer frÄn olika kulturer har alla nÄgot gemensamt: tron och förÀldrarnas önskan om en bra skola, vilket Àr huvudhemligheten att den lyckas med uppdraget.

Vi har valt att titta pÄ om familj, skola och fritid kan hjÀlpa barn som befinner sig i riskzonen för att utveckla en kriminell livsstil. Syftet med undersökningen Àr att studera om man kan förebygga kriminalitet för barn som befinner sig i riskzonen genom tidiga insatser i skola, familj och pÄ fritid. För att fÄ djupare information har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod. För att fÄ en djupare förstÄelse om hur man kan förebygga kriminalitet genom tidiga insatser i skolan, fritid och förÀldrarna för barn som befinner sig i riskzoner har vi valt att göra intervjuer samt anvÀnt oss av relevant litteratur och tidigare forskning. Vi har intervjuat tvÄ ungdomar, en skolkurator samt svar pÄ tvÄ frÄgor frÄn vÄr b-uppsats, "Jag har alltid varit oskyldig...".

Som blivande lÀrare har vi mÄnga gÄnger funderat pÄ om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fÄtt betydelsen att vara en social företeelse som innebÀr gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev dÀrmed att utröna vad det Àr som gör att elever kÀnner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebÀr. Studien Àr baserade pÄ en narrativ metod dÀr tolkning av elevers berÀttelser om gemenskapen i skolan Àr en del av arbetet.

Denna studies syfte Àr att undersöka hur pedagoger i de tidiga Ärskurserna arbetar med utagerande barn i skolverksamheten. Studien undersöker vad dessa pedagoger poÀngterar i arbetet med utagerande barn och vad de anser vara viktigt i bemötandet av dessa barn. Detta har jag valt att undersöka eftersom att det Àr ett vanligt problem inom dagens skola och mÄnga klasser har utagerande barn som pÄverkar undervisningen. I studien har jag intervjuat fem olika pedagoger, dÀr jag stÀllt frÄgor kring hur de jobbar med utagerande barn, vad de tÀnker pÄ, hur deras kamratrelationer ser ut, hur relationen till utagerande barns kan arta sig osv. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag anvÀnt mig av relationell pedagogik (Aspelin & Svensson, 2011). Resultatet ifrÄn studien visar pÄ att pedagogerna frÀmst poÀngterar vikten av en positiv relation till utagerande barn för att lyckas i arbetet.

Som blivande lÀrare har vi mÄnga gÄnger funderat pÄ om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fÄtt betydelsen att vara en social företeelse som innebÀr gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev dÀrmed att utröna vad det Àr som gör att elever kÀnner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebÀr. Studien Àr baserade pÄ en narrativ metod dÀr tolkning av elevers berÀttelser om gemenskapen i skolan Àr en del av arbetet.

Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus pÄ att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sÀtta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. UtifrÄn ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusomrÄdet utforskats med hÀnsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förstÄelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats Àr observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes pÄ en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belÀgna i mellersta Sverige.

I den hÀr rapporten undersöks en kommuns, en skolas, sex klasslÀrares och en specialpedagogs uppfattning om mobbning, samt om hur mobbning ska upptÀckas, stoppas och förebyggas. Skriftliga handlingsplaner och intervjuer med lÀrare analyseras i relation till mobbningslitteraturen. Den undersökta skolans kommun uttalar en tydlig ambitionsnivÄ. Hur ambitionen förverkligas, förtydligas i skolans handlingsplaner. Intervjuer med lÀrarna visar att handlingsplanerna förverkligas i praktiken..

Under tiden pÄ lÀrarutbildningen har en stor mÀngd litteratur behandlats, samt tillhörande förelÀsningar som beskriver lÀraruppdraget och den förÀndringsprocess som ligger bakom genom reviderade lÀroplaner. Genom sÄvÀl positiva som negativa aspekter pÄ hur lÀrare uppfattar sitt lÀraruppdrag vÀcktes intresset för att skriva om det hÀr Àmnet. Syftet var att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar om lÀraruppdraget och hur de anser förÀndringsprocessen sett ut. Via en kvalitativ intervjustudie intervjuades lÀrare med lÄng erfarenhet av en skola som varit under statens huvudmannaskap jÀmfört med dagens skola dÀr kommunen Àr huvudman. Det resultat som framkom under studien pekar mot en skola som stÀndigt Àr under förÀndring, med bÄde positiva och negativa inslag.