Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den problembild Landskrona som stad omgÀrdats av sedan en tid tillbaka, dÀr media och allmÀnhet byggt upp ett negativt rykte kring staden. UtifrÄn teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del Àr en enkÀtstudie av elevers uppfattning om sin vardag pÄ en skola i Landskrona, dÀr fokus dels lÀggs pÄ trivsel och trygghet, men Àven pÄ gÀngbildningar. Problembilden lÀggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta..

In this paper integration and inclusion were analysed in both theory and practice to see what they mean for pupils who reqire special support or pupils who have Swedish as a second language in compulsory school. The purpose of this work was to investigate whether inclusion is the best way of reaching the goal of a school for all children. A literary study, was conducted to test this hypothesis. The literature used for this purpose includes non-fiction books, handbooks, newspaper articles, declarations, conventions, and learning and course plans. Qualitative interwiews were held whit a remedial teacher, a Swedish-as-a-second-language teacher, and a class teacher who contributed greatly to this work thoough their experiences and vast knowledge.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka om det finns nÄgra för- och nackdelar med samarbetet mellan grundskola och sÀrskolan hur detta samarbete ser ut och om informanterna anser att det gÄr att minska glappet mellan de bÄda skolgÄngarna. Arbetet handlar Àven om vilka konsekvenser det kan innebÀra, inför vidareutbildning och arbetslivet, för en elev som lÀser under sÀrskolans kursplan. Jag har intervjuat tre personer som alla arbetar inom skolan. En arbetar i grundskolan, en i sÀrskolan och en arbetar pÄ sÀrskolans inriktning trÀningsskolan. FrÄgorna jag stÀllde till informanterna handlar om för- och nackdelar med integrering av sÀrskoleelever i grundskolan.

Det saknas forskning inom omrÄdet ledarskap för den skandinaviska byggsektorn i allmÀnhet. Den hÀr studien tar sin utgÄngspunkt i medarbetarens syn pÄ ledarskapet i ett större byggprojekt hos ett av nordens ledande bygg- och anlÀggningsföretag. Studien Àr gjord som en kvalitativ undersökning och sex intervjuer genomfördes med representativa medarbetare frÄn organisationen. Respondenterna var en blandad grupp, nÄgra tillsvidare anstÀllda hos PEAB, andra tillfÀlligt inhyrda. FrÄgorna berörde de anstÀlldas upplevelse av det utövade ledarskap som de sjÀlva exponerats för frÄn sina nÀrmaste ledare.

InterdisciplinÀrt examensarbete inom lÀrarutbildningen, 15 hpSvenska sprÄket, fördjupningskurs LSV410Vt 2012 Handledare: Roger KÀllström.

Samverkan mellan polis och skola har visat sig ha stor betydelse nÀr det gÀller att skapa trygghet och minska brott. I en enkÀtundersökning som genomfördes av Polisförbundet 2001, deltog 100 slumpmÀssigt utvalda lÄg- och mellanstadieskolor. PÄ frÄgan om antalet polisbesök vid din skola ökat eller minskat under de senaste Ären svarade 65 procent att de hade minskat och hela 88 procent skulle vilja att polisen besöker skolan oftare. Resultatet av detta visar att det brister i samverkan mellan polis och skola. Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur samverkan ser ut mellan polis och skola i GÀvle.

Barns behov, ekonomi och politik Ă€r det som utgör innehĂ„llet i den allmĂ€nna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare frĂ„n fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanstĂ€llts, analyserats och jĂ€mförts med en teoretisk översikt dĂ€r litteratur samt nationell och internationell forskning inom omrĂ„det behandlats. Undersökningen visar att det Ă€r pedagogen sjĂ€lv, tillsammans med arbetslaget, som Ă€r den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som Ă€r outnyttjade pĂ„ grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang.

Syftet var att jÀmföra hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik i olika Älderskategorier, men ocksÄ att studera utomhuspedagogik och ta reda pÄ vad pedagogernas syn pÄ utomhuspedagogik Àr. Intervjuer genomfördes med 6 respondenter i en Ur och Skurförskola och 4 respondenter i en skola som Àr profilerad som Miljöskola/Skola för hÄllbar utveckling. Resultatet visade en likhet i form av att bÄde förskolan och skolan anvÀnder sig av utomhuspedagogiken med hjÀlp av naturen och nÀromrÄdet kring förskolan och skolan. Det fanns ocksÄ olikheter och det Àr att förskolan lÄter barnen leka mer fritt under dagen Àn skolan som har lektioner inlagda i ett schema..

Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger arbetar i förskolelass och skola ur ett vÀrdepedagogiskt perspektiv. I arbetet har vi stÀllt 3 forskningsfrÄgor. Hur definierar pedagoger begreppet mobbning och hur förklarar man orsaker till uppkomsten av mobbning? Hur kommer skolans vÀrdegrund till uttryck i pedagogers beskrivning av sitt förhÄllningssÀtt? Och sista frÄgan vi stÀllde oss var. Vilket arbetssÀtt anvÀnder pedagoger för att förebygga mobbning och hur kan de relateras till ett vÀrdepedagogiskt arbete? I resultatet har det kommit fram att pedagogerna arbetar pÄ olika sÀtt med vÀrdegrundsfrÄgorna: bl a genom lek och skapande och med regler..

SAMMANFATTNINGUnder det senaste decenniet har det skrivits och diskuterats vÀldigt mycket om integrering av grundsÀrskoleelever i grundskolan. Eftersom detta varit ett högaktuellt Àmne i mÄnga Är blev vi uppmÀrksamma och nyfikna pÄ vad lÀrare och pedagoger anser om en integrerad skolmiljö. VÄrt syfte med uppsatsen har varit att försöka klarlÀgga effekterna av en integrering mellan grundskolan och grundsÀrskolan. Vi har tittat pÄ vad forskning och vad skollag och lÀroplan menar och anser om en skola för alla dÀr integrering Àger rum. För att se hur det ser ut i verkligheten har vi gjort en intervjuundersökning i tre kommuner, pÄ en skola i vardera av de tre kommunerna.

Ett förslag pÄ ny skola i Annedalsparken i MariehÀll, Stockholm.Parkskolan bestÄr av en lÄg byggnadskomposition med tre skilda byggnader i en gemensam form, men med egna ansprÄk pÄ den inre gÄrd var och en av byggnaderna omfamnar. Skolan Àr belÀgen i MariehÀll i kanten av Annedalsparken. Byggnaderna Àr uppförda i trÀ och relaterar med sina fasader och sin form till kullen, trÀden och parken. Den sluter in och öppnar upp pÄ samma gÄng och ger en trygg, men stimulerande miljö för unga MariehÀllsbor att utforska. Med sina kulturcentrumlokaler erbjuder Àven skolan aktiviteter för alla Äldrar över stora delar av dygnet alla dagar veckan.

Sammanfattning/abstrakt Forskning visar att de fristÄende skolorna ser vÀldigt olika ut. FÄ studier har undersökt fristÄende skolors arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med min undersökning Àr att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, studera hur en fristÄende skola arbetar för att alla elever ska nÄ mÄlen. Jag har valt att göra undersökningen pÄ en skola som under de senaste tre Ären har lyckats att fÄ alla elever att nÄ sina mÄl ? d.v.s.

Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram den vuxnes betydelse för barns utveckling av social kompetens med fokus pÄ pedagogen. I litteraturbearbetningen belyses den nya barnsynen av Stern och BowlbyŽs anknytningsteori. Vidare beskrivs vikten av pedagogens bemötande och förhÄllningssÀtt. FörÀldrar och lekens betydelse framkommer. Metoden Àr en kvalitativ undersökning med nio semistrukturerade intervjuer av pedagoger i förskola och skola i tre kommuner.

Svenska elevers resultat i skolan har sedan mitten av 1990-talet försÀmrats. Det finns flera olika orsaker, bland annat att nÀr kommunen tog över ansvaret för skolan blev den svenska skolan mer avreglerad. Det var meningen att kommunen som har mer kunskap pÄ lokal nivÄ skulle kunna fördela resurserna och göra skolan mer likvÀrdig, men sÄ Àr det inte idag. Det finns Àven kopplingar till att prestationerna och förÀldrars socioekonomiska status pÄverkar resultaten. Men Àven tiden förÀldrarna har med barnen har minskat, mycket pÄ grund av att bÄda förÀldrarna arbetar idag.

Arbetet Àr en undersökning om hur och varför skola och nÀringsliv samverkar nÀr det gÀller arbetsplatsförlagd utbildning pÄ HP-programmet..