Syftet med undersökningen var att analysera och problematisera samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. I undersökningen anvÀndes kvalitativa intervjuer för att undersöka tre museipedagogers och tre lÀrares tankar och erfarenheter av samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. Undersökningen visar att ett samarbete mellan skola och museum i historieundervisningen Àr nÄgot som upplevs som positivt och önskvÀrt, och att lÀrare och museipedagoger upplever en rad olika vinster med ett sÄdant samarbete. I undersökningen har dock Àven en rad hinder för en givande samverkan mellan skola och mu-seum identifierats. Dessa hinder Àr frÀmst av organisatorisk art, men Àven fördomar och olika syn pÄ kunskap kan utgöra hinder.

Dagens skola Ă€r pĂ„ vissa punkter inte alls olik skolan som fanns i början av 1900-talet. Den mĂ„lstyrning som idag Ă€r tydligt markant förekom redan under förra seklets början men dĂ„ i form av specifika Ă€mnesmĂ„l. Över tid har dessa mĂ„l kommit att revideras i mĂ„nga led och resulterat i den mĂ„l- och resultatstyrda skola vi har idag. I den mĂ„l- och resultatstyrda skolan anses didaktisk kompetens och lĂ€rarprofessionalism vara viktig. Syftet med detta examensarbete Ă€r att fĂ„ insikt i och förstĂ„else för hur lĂ€rare i den mĂ„l- och resultatstyrda skolan möter kraven pĂ„ didaktisk kompetens.

Litteraturstudiens syfte Àr att skapa förstÄelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Studiens frÄgestÀllningar berör vilka metoder som anvÀnts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av sÀrskilt stöd. Teorin som anvÀnds i studien Àr specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger pÄ Àr en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta Àr att belysa delar av de tillgÀngliga tillvÀgagÄngssÀtt som föresprÄkas i nutidens skola i artiklarna.

Begreppet hÀlsofrÀmjande skola handlar om att skolan ska vara en demokratisk process som syftar till att utveckla ungas kompetens för att de ska kunna förstÄ och pÄverka deras egen livsstil sÄvÀl som levnadsvillkor. WHO har satt upp de övergripande kriterierna för hÀlsofrÀmjande skolor och de grundar sig i tio principer som skolorna ska arbeta med. Syftet med undersökningen Àr att genom en fallstudie beskriva hur arbetet med hÀlsofrÀmjande skolor implementeras och hur WHO:s tio riktlinjer för hÀlsofrÀmjande skolor tillÀmpas i praktiken. Forskningsstrategin i den hÀr undersökningen har varit en fallstudie och det fall som har studerats Àr en hÀlsofrÀmjande högstadieskola. Som metod till undersökningen har dokumentanalys och intervjuer anvÀnts.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur förÀldrar och barn upplever de lÀs- och skrivaktiviteter som utförs i hemmen, samt att ta reda pÄ hur förÀldrarna upplever samarbetet med skolan betrÀffande de lÀs- och skrivuppgifter som skickas hem.I VetenskapsrÄdets (2006) text framhÄlls det att förÀldrar och skola har ett gemensamt ansvar betrÀffande barnets lÀs- och skrivutveckling. DÀrmed Àr det angelÀget att verksamma pedagoger i skolan fÄr kunskap om barns och förÀldrarnas upplevelser och hur förÀldrarna uppfattar samarbetet. Ett gott samarbete och en god relation mellan hem och skola gynnar barnets kunskapsutveckling.Inledningsvis presenteras en rad teorier, perspektiv och tidigare forskning betrÀffande barns möte med skriftsprÄket och dess inverkan pÄ barnets egna lÀs- och skrivutveckling. DÀrtill framhÄlls samarbetet mellan hem och skola, och dess betydelse för barnets egen kunskapsutveckling.Undersökningen genomfördes via kvalitativa gruppintervjuer, dÀr ett barn och en förÀlder ingick i varje grupp. Det resultat som framkom i studien visar att det förekommer nÄgon form av lÀs- och skrivaktiviteter i alla hem och tre fjÀrdedelar av informanterna upplever lÀs- och skrivaktiviteter som positiva.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka arbetssÀtt klasslÀrarna och modersmÄlslÀrarna anvÀnder i tvÄ olika förskoleklasser i en grundskola för att stimulera barnens sprÄkutveckling. Alla barn pÄ vÄr skola har utlÀndsk bakgrund, vilket betyder att de har svenska som andrasprÄk.Viktigt för oss Àr ocksÄ att ta reda pÄ om det finns nÄgot samarbete mellan förskollÀrarna och modersmÄlslÀrarna och hur detta fungerar.För att fÄ en klar bild pÄ det har vi utgÄtt frÄn fallstudiemetoden. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer.VÄra informanter Àr tvÄ klasslÀrare och tvÄ modersmÄlslÀrare.VÄr undersökning visar att lÀrarna anvÀnder olika arbetssÀtt för att stimulera barnens sprÄkutveckling. Arbetsmiljön spelar en stor roll för barnens trygghet och dÀrmed ocksÄ deras inlÀrning.NÀstan alla lÀrare var överens om att det behövs mer modersmÄlsundervisning. Genom att stÀrka barnens modersmÄl underlÀttas deras inlÀrning av det svenska sprÄket.VÄrt resultat visar att i den ena klassen finns ett bra samarbete mellan klasslÀraren och modersmÄlslÀraren men att i den andra klassen saknas detta..

Syftet med studien har varit att undersöka om en nationellt stödd satsning som Skapande skola-projekt integrerar estetiska lÀrprocesser i skolans verksamhet? LikasÄ Àr syftet att fÄ en djupare insikt om vad estetiska lÀrprocesser Àr i skolans kontext.Studien bygger pÄ intervjuer med verksamhetsledare, pedagoger och kulturarbetare som arbetat med Skapande skola-projekt i tre olika kommuner. Litteraturstudier belyser tidigare forskning om estetiska lÀrprocesser, dÀr modest och radikal estetik Àr tvÄ begrepp som Àr centrala i studien. Det empiriska materialet bestÄr av nio intervjuer.Resultatet visar att Skapande skola-projekt kan integrera estetiska lÀrprocesser i skolan. Analysen genomfördes med en specifik analysmodell som prövades och utvecklades, i avsikt att visa hur Skapande skola-projekten positionerar sig i skolan.

Om samverkan mellan förskola och skola.

Skolverket försöker att positivt pÄverka elevers lÀrande i Àmnet matematik. Ett sÀtt att Ästadkomma detta kan vara genom grupparbete. Kvalitativa intervjuer med tolv ÀmneslÀrarstudenter i matematik har i detta arbetet utförts i syfte att undersöka betydelsen av gruppindelningsprocessen, gruppsammansÀttningen och grupparbetet för kÀnslor och attityd till Àmnet matematik. Intervjuerna har visat att studenterna upplevt bÄde positiva och negativa kÀnslor i samband med gruppindelningsprocesser, gruppsammansÀttningar och grupparbete. Ett större antal av studenterna har en positiv attityd till Àmnet matematik nu pÄ högskolan, Àn antalet studenter som hade en positiv attityd till Àmnet matematik nÀr de gick i gymnasiet. Intervjuerna visade Àven att majoriteten av informanterna aldrig upplevt grupparbete i matematik pÄ gymnasiet.

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrarna pÄ en skola anvÀnder sig av uterummet i undervisningen. Jag vill ta reda pÄ vilka fördelar respektive nackdelar lÀrarna pÄ skolan ser med att anvÀnda uterummet och att arbeta pÄ ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt. Jag vill Àven undersöka om lÀrarna Àr medvetna om de objekt som faktiskt finns i skolans nÀrhet vilket innebÀr att jag ocksÄ gjort en inventering av objekt i skolans nÀrhet som kan vara intressanta ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv.DÄ min intention Àr att undersöka hur det kan se ut pÄ en skola har samtliga Ätta klasslÀrare pÄ skolan deltagit i min undersökning. Min studie har en kvalitativ karaktÀr trots att jag har genomfört en enkÀtundersökning eftersom min enkÀt endast innehÄller öppna frÄgor.Resultatet pekar pÄ att lÀrarna upplever det som positivt att anvÀnda nÀrmiljön och utomhuspedagogik i undervisningen. Detta innebÀr dock inte att det Àr nÄgot de gör speciellt ofta eller pÄ kontinuerlig basis.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

Interkulturalism och dagens skola.

Allvarliga beteendestörningar Àr den vanligaste formen av barn- och ungdomspsykiatriska problem. SocialtjÀnstens uppgift Àr att arbeta för att alla barn och unga ska fÄ vÀxa upp under trygga och goda förhÄllanden. Stora förÀndringar av socialtjÀnstens verksamheter för barn och unga och deras förÀldrar har genomförts och medfört en kraftig utveckling av öppna insatser för barn och unga med beteendemÀssiga problem. Syftet med studien var att fÄ kunskap och förstÄelse för ungdomars tankar kring att omfattas av en dagverksamhet som innefattar bÄde hem, skola och socialtjÀnst. Intervjuer med sju ungdomar ifrÄn tre olika dagverksamheter har genomförts.

Syftet med detta studium Àr att studera skillnader och likheter i attityder angÄende inklusiv utbildning i Kina och i Sverige; skall alla barn gÄ i samma skola? Detta görs genom kvalitativa studier bland nÄgra av skolans aktörer i de respektive lÀnderna. Som metod anvÀndes djupintervjuer. Den yttre likheten med en obligatorisk nioÄrig skolgÄng i de bÄda lÀnderna sammanföll med en överraskande stor inre likhet i form av ett gap mellan skolpolitisk retorik och praktik. Det offentliga mÄlet i Sverige Àr ?en skola för alla?, men i praktiken gÄr skolan mot allt större segregering av elever.

Examensarbetet handlar om hur en skola varit framgÄngsrika med att höja kvaliteten bland rastvaktspersonalen och pÄ sÄ sÀtt minskat konflikterna pÄ rasterna. Studiens syfte Àr att studera om konflikterna under rasterna och resten av skoldagen kan minska om man har samma personal som rastvakter och konfliktmedlare alltid. Varför beslutade sig skolan för att Àndra sina rutiner under rasterna? Hur har denna skola gÄtt tillvÀga för att höja kvalitén bland rastvakterna? Vad tycker personal och elever pÄ skolan? KÀnner eleverna att de fÄr med hjÀlp nu jÀmfört med innan till att lösa konflikter som uppstÄtt under rasterna? Detta var nÄgra av alla de frÄgor som dök upp nÀr jag fick höra talas om skolan och deras nya system. Genom intervjuer med rektor, personal och kamratstödjare pÄ skolan samt 85 stycken enkÀtundersökningar med elever i Är 2,4 och 6 har jag sammanstÀllt ett material som övergripande visar att skolan anvÀnder sig av en bra metod under rasterna samt för konflikthantering och konfliktlösning efter rasterna. Studien Àr förlagd en liten byskola i SkÄne som jag av en hÀndelse fick nys om.