Denna uppsats behandlar ett vanligt problem i dagens skola, mobbning. Syftet Àr att belysa vad mobbning Àr samt att fÄ en förstÄelse för vilka teorier och modeller som kan anvÀndas i arbetet med mobbning. Syftet Àr Àven att belysa hur mobbning tar sig i uttryck i en mÄngkulturell och en monokulturell skola samt hur man förebygger mobbning i dessa skolor.Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:· Finns det likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i en mÄngkulturell samt en monokulturell skola?· Vilka vÀgar finns för att förebygga och ÄtgÀrda mobbning i en mÄngkulturell och en monokulturell skola?· Vilka teorier och modeller anvÀnds i arbetet med mobbning i en mÄngkulturell samt monokulturell skola?För att besvara vÄra frÄgestÀllningar, har vi studerat vetenskaplig litteratur med syfte att skapa en bakgrundsbild av Àmnet mobbning. Vi har Àven utfört en empirisk undersökning pÄ en monokulturell skola samt en mÄngkulturell skola, dÀr vi jÀmfört deras arbetssÀtt gÀllande mobbning.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka attityder pedagoger i Är 1?3 har till NO- undervisning. Vi har valt att förlÀgga vÄr studie till tvÄ olika skolor dÄ vi vill undersöka om pedagogernas attityder skiljer sig Ät beroende pÄ vilken typ av skola de arbetar pÄ.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 5 pedagoger. Ur vÄr kvalitativa analys framkommer att följande begrepp genomsyrar pedagogernas attityder: konkretisering, vardagsanpassning, praktiskt arbete, experiment, elevernas erfarenheter/förkunskaper och samspel. NÀr vi har jÀmfört de olika pedagogernas attityder till NO- undervisning i Är 1?3 har vi inte funnit nÄgra skillnader beroende pÄ om de arbetar pÄ en miljöinriktad skola eller en skola utan inriktning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka samverkan mellan slöjd och andra skolÀmnen. För att fÄ svar pÄ detta utgick jag ifrÄn fem frÄgestÀllningar. De berörde samverkan, och om det förekommer i dagens skola, vilka ÀmnesomrÄden som Àr vanligast, vad samverkan tillför de olika Àmnena, om elevernas Äldrar har betydelse för förekomsten av samverkan samt om lÀrares skyldighet, enligt Lpo-94, att samverka Àr kÀnt hos lÀrare. Den metod jag har anvÀnt mig av Àr strukturerad intervju. De som intervjuats Àr klasslÀrare, resurslÀrare, drama/bild/musiklÀrare, och slöjdlÀrare.

Syftet med examensarbetet har varit att utifrÄn ett historiskt perspektiv undersöka hur skolan ser pÄ begÄvade elever. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur verksamma pedagoger idag arbetar för att kunna bemöta och utveckla talangfullhet i skolan.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av en enkÀtundersökning dÀr 10 pedagoger frÄn lÄg- och mellanstadiet deltagit. Dessa informanter har varit verksamma inom tre olika skolor frÄn olika lokalitet. Resultaten av enkÀtundersökningen visar att det verkar finnas en allmÀn okunskap kring begreppen sÀrbegÄvad och högpresterande vilket samtliga pedagoger efterfrÄgar mer kunskaper inom. Denna aspekt Àr av stort vikt att belysa och problematisera för att skolan skall kunna uppnÄ sitt motto om att vara "en skola för alla"..

Skolan styrs av styrdokument vilka alla lÀrare mÄste anpassa sin undervisning efter. I dessa finns emellertid ett tolkningsutrymme, och syftet med denna studie Àr att klarlÀgga hur ett antal lÀrare i svenska tolkar och arbetar med ett av mÄlen frÄn kursplanen i detta Àmne. Genom att belysa hur en liten del av det regelverk som omger skolan kan tolkas kan förstÄelsen för vad det innebÀr att arbeta efter nationellt stÀllda mÄl och kriterier öka. För att Ästadkomma detta intervjuades fem lÀrare, alla frÄn samma skola, angÄende deras syn pÄ uppnÄendemÄlet att kunna lÀsa, reflektera över och sÀtta in i ett sammanhang nÄgra skönlitterÀra verk och författarskap med betydelse för mÀnniskors sÀtt att leva och tÀnka. Resultatet av intervjuerna visar pÄ en viss spridning i hur mÄlet uppfattas dÄ alla lÀrare exempelvis inte menade att mÄlet i sig innebar nÄgot krav pÄ lÀsning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur laborativt arbete i tekniska och naturvetenskapliga Àmnen pÄverkar elevernas lÀrande pÄ gymnasiets tekniska program. Studien syftar vidare till att undersöka om laborations utformning pÄverkar elevernas deltagande, samarbete samt deras instruktionsuppföljning. BÄde kvantitativa och kvalitativa mÀtningsmetoder anvÀndes i undersökningen sÄsom observation, enkÀt och intervju. Undersökning genomfördes i en klass som gÄr första Äret pÄ teknikprogrammet. Resultatet visar att bÄde styrda och öppna laborationer har sina fördelar.

SammanfattningVi som gjort denna studie vet inte vad lÀrarna och skolan gör för att inkludera elever ?i lÀs och skrivsvÄrigheter? i ?en skola för alla? inom klassens ram. Vi skall ta reda pÄ vad lÀrarna i svenska, matematik och engelska samt eleverna ?I lÀs och skrivsvÄrigheter? sÀger att lÀrarna och skolan gör.Föreliggande studie görs i form av kvalitativa intervjuer av elever ?i lÀs- och skrivsvÄrigheter? samt deras lÀrare i svenska, matematik och engelska. Studien genomförs pÄ tvÄ skolor, en friskola och ett kommunalt naturbruksgymnasium.

Under de senaste hundra Ären har skolan förÀndrats frÄn att ha varit en skola för vissa till att bli en skola för alla. I och med denna förÀndring har synen pÄ elever förÀndrats, det inkluderande perspektivet ersatte det föregÄende som var segregerande. Det inkluderande perspektivet innebÀr att eleven i största möjliga utstrÀckning ska fÄ sin undervisning individualiserad i sin ursprungliga miljö. Sociala effekter anses som mycket viktiga för barn och ungdomars lÀrande och utveckling. Vi kan se att utvecklingen har skett, frÄgan för oss blir dÄ: Varför? Detta leder oss till rapportens syfte.

Syftet med studien var att undersöka om grundskoleelever lÀttare löser matematiska problem i grupp Àn de gör enskilt. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 8 med 19 elever, varav 10 flickor och 9 pojkar. Som undersökningsmetod anvÀndes enkÀter. Hela undersökningen genomfördes under en tidsperiod pÄ sex veckor. De första tre veckorna löste eleverna matematiska problem enskilt och sedan svarade de pÄ en enkÀt, för att se hur eleverna upplevde arbetssÀttet.

Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad i hĂ€lsoarbetet pĂ„ tvĂ„ kommunala grundskolor, dĂ€r en av skolorna Ă€r med i utvecklingsarbetet HĂ€lsofrĂ€mjande skola. Övriga frĂ„gestĂ€llningar som undersökts i studien Ă€r skolornas syn pĂ„ begreppet hĂ€lsa samt hur det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet Ă€r organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottslĂ€raren pĂ„ vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hĂ€lsoarbetet pĂ„ den HĂ€lsofrĂ€mjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt Ă€r en stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende process. Den andra skolan bedriver ett hĂ€lsoarbete som initieras av endast ett fĂ„tal drivande individer.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer och/eller förutsÀttningar rektorer uppfattar som avgörande för att kunna frÀmja den samhÀlleliga integreringstanken i skolverksamheten och utveckla förutsÀttningarna för en inkluderande skola. En fördjupad förstÄelse kan vara av betydelse för att hitta bra och anvÀndbara arbets- och ledarformer. Det handlar om att lyfta fram vilka förhÄllanden och/eller faktorer, som rektorer uppfattar frÀmjande eller inte. Skolans styrdokument sÀger bland annat att utbildningen i skolan ska vara likvÀrdig och att rektor ska garantera elevernas rÀttsÀkerhet. Att garantera elevernas rÀttsÀkerhet handlar för rektor om att se till att alla eleverna i grundskolan oavsett funktionshinder eller inte fÄr de rÀttigheter som Àr faststÀllda i skolans styrdokument.

Av tradition har specialpedagogiken handlat om normalitet och avvikelse. MÄlet med dagens skola Àr en skola för alla, dÀr den breda mÄngfalden ses som en tillgÄng. Alla som lever tillsammans i samhÀllet ska ocksÄ kunna gÄ i samma skola. Studien syftar till att genom en kvalitativ studie undersöka vilka förvÀntningar lÀrare i grundskolan har pÄ specialpedagogen. Samtidigt redogörs för den syn specialpedagogen sjÀlv har pÄ sitt uppdrag.

I vÄrt examensarbete valde vi att göra en studie över barn och elevers samt pedagogers uppfattning av fysisk aktivitet i skolverksamheten. Vi ville Àven göra en jÀmförelse mellan förskola och skola för att se om uppfattningen, nÀr det gÀller den fysiska aktiviteten, skiljer sig Ät mellan de olika Äldrarna. Vi har anvÀnt oss av observationer och enkÀter i förskolegrupp med barn i Äldern 3-5 Är och i skolan hos klass 4 samt intervjuer med de yngre barnen i förskolan och med pedagoger i bÄde förskola och skola. VÄrt huvudresultat visade att det finns skillnader mellan förskola och skola gÀllande barnens egen uppfattning om rörelse. Detta gÀller Àven pedagogernas uppfattning om den fysiska aktiviteten i verksamheten. Den fysiska aktiviteten i förskola/skola finns Àven om den inte alltid Àr organiserad men det skulle behövas mer rörelseaktiviteter under den bÀsta delen av dygnet, den tiden dÄ barnen Àr som piggast, alltsÄ de timmar som barnen Àr i skolverksamhet..

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka hur samverkan mellan habiliteringen och skolan ser ut. Genom litteraturstudier har vi bland annat fördjupat oss i vad samverkan innebÀr och hur den kan fungera mellan olika verksamheter. Vi har anvÀnt oss av en komplementÀr metod, det vill sÀga bÄde intervjuer till personal inom habilitering och skola samt enkÀter till en förÀldragrupp. I resultatet framgick det tydligt att alla parter ansÄg att samverkan kan förbÀttras. Resultatet visade ocksÄ att bristande kommunikation mellan habilitering och skola leder till missförstÄnd och outtalade förvÀntningar verksamheterna emellan. FörutsÀttningen för att samverkan ska komma till stÄnd Àr bra relationer och samordnade insatser som bygger pÄ att det finns kunskap om varandras verksamheter, gemensamma och tydliga mÄl, gemensam vilja och en tydlig ansvarsfördelning.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka om mobbning tar sig olika uttryck i skola och pĂ„ fritidshem.VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r:Är det skillnad pĂ„ uttryckssĂ€ttet pĂ„ mobbning i skola och pĂ„ fritidshem?Hur yttrar sig mobbning i barns olika Ă„ldrar?Pedagogernas uppfattning om det Ă€r mest pojkar eller flickor som utsĂ€tter andra, eller sjĂ€lva blir utsatta för mobbning?Vad anser fritidspedagoger, grundskollĂ€rare och förskollĂ€rare kĂ€nnetecknar mobbarren eller mobbarna?För att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av en strukturerad intervju med fyra fritidspedagoger, en förskollĂ€rare i förskoleklass, och tre grundskollĂ€rare.I resultatdelen har vi analyserat respondenternas svar och delat in dessa i fyra olika kategorier. Kategorierna Ă€r: mobbning pĂ„ skola/fritidshem, berörda aktörer, frekvens och lĂ€rarreaktioner. I resultatet har det framkommit att respondenternas svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna i studien stĂ€mmer vĂ€l överens med vad litteratur, tidigare forskning sĂ€ger och egna erfarenheter visat..