Syfte: Syftet Àr begreppsutvecklande dÀr vi vill öka kunskapen om hur enverksamhet som kÀnnetecknas av hierarki och standardisering Àr kopplattill kreativitetsbegreppet. Detta genom att studera ledarskapets ochkreativitetens betydelse för, och relation till, varandra i enprofessionsbyrÄkrati.Metodik: Vi har anvÀnt oss av deduktiv ansats och en kvalitativundersökningsmetod. Vi har utfört sex kvalitativa, semi-struktureradeintervjuer med olika chefer pÄ LÀnssjukhuset i Kalmar samt elva styckenintervjuer med medarbetare till dessa chefer.Resultat: Vi har upptÀckt att andra termer tillgives samma innebörd somkreativitetsbegreppet pÄ LÀnssjukhuset i Kalmar. IstÀllet för kreativitetanvÀnds utveckling och förbÀttringsarbete, nÄgot som stÀndigt Àr i fokus.Ledarskapet försvÄras av sin uppgift att skapa ett klimat dÀr idéer frÄnmedarbetare uppmuntras och tas om hand. Ledarna pÄ LÀnssjukhuset iKalmar mÄste bland annat driva ett lyhört och synligt ledarskap för attkunna fÄ medarbetarna att vara kreativa.

Vindkraften byggs ut i rask takt i Sverige och Àven uppe i norra delarna, dÀr SkellefteÄ Kraft Àr ett av de företag som bygger mycket. Ett av de omrÄden som byggs av SkellefteÄ Kraft Àr i Blaiken, ett omrÄde strax utanför Arjeplog. Vid kallt klimat som det Àr i Blaiken stora delar av Äret finns det risk att det bildas is pÄ vindkraftverken samt pÄ rotorbladen till vindkraftverken. NÀr vindkraftverken dessutom Àr igÄng finns det risk för att is slungas ivÀg och detta kan ske med stor kraft och kan skicka is- och snöklumparna lÄng vÀg. I detta arbete behandlas problemet med is och snö som rasar ner och riskerar skador pÄ personal som befinner sig intill vindkraftverken för att ta sig in i dem och arbeta.

Bakgrund: UtifrÄn medarbetarnas olika kompetens och utifrÄn patientens behov skasjuksköterskan systematiskt leda, prioritera och fördela omvÄrdnadsarbetet i teamet.Vidare ska sjuksköterskan utvÀrdera teamets insatser och ha kunskaper omgruppdynamik och med hjÀlp av detta kunna utveckla gruppen och stÀrka förmÄgan tillkonflikthantering och problemlösning inom gruppen. Teamarbete Àr en viktigkomponent för kommunikation eftersom misstag som begÄs i vÄrden kan kopplas tillbristande kommunikation och förstÄelse i teamet. Syfte: Att belysa arbetsteametskommunikation ur ett svenskt sjuksköterskeperspektiv. Metod: Litteraturstudie genomen systematisk innehÄllsanalys av internationella vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar och en avhandling.

PÄ kort tid har Colombia gÄtt frÄn ett totalförbud mot abort till en ovÀntad legalisering, en kontroversiell lagÀndring vilken Àr ett resultat av inhemska och internationella organisationers arbete i kombination med det globala civilsamhÀllet. Denna utveckling visar en ovÀntad kÀlla till makt som blir intressant att fördjupa sig i dÄ det Àr ett aktuellt fenomen, och en kritisk frÄga som kom ett genomföra en radikal förÀndring i ett konservativt klimat. Vi studerar hur olika rÄdande teorier om det globala civilsamhÀllets pÄverkan pÄ politiken kan ge en ökad förstÄelse för detta exempel, genom att titta nÀrmare pÄ begrepp som makt, globalisering, mÀnskliga rÀttigheter samt relation mellan stat och samhÀlle. Detta material baseras pÄ rÄdande och aktuell litteratur i form av böcker och artiklar, samt tvÄ intervjuer med sakkunniga personer.Nyckelbegrepp i denna studie Àr makt, det globala civilsamhÀllet, pÄverkan, feminism samt abortfrÄgan..

HÄbo kommun har tillstÄnd att ta ut 5 500 kubikmeter vatten frÄn MÀlaren per dag som medeltal över ett Är. DÄ befolkningsmÀngden i HÄbo kommun förvÀntas stiga kommer staden snart behöva ett nytt, utökat tillstÄnd att ta mer vatten frÄn MÀlaren. I och med den rÄdande klimatförÀndringen förutspÄs den mikrobiella belastningen pÄ vattenverk öka, vilket gör det intressant att identifiera essentiella reningssteg för att kunna garantera rent och sÀkert dricksvatten, i enlighet med Svenska livsmedelsverkets föreskrifter 2001:30.I projektet anvÀndes ett mikrobiellt riskanalysverktyg (MRA), framtaget av Svenskt Vatten 2009, för att studera de patogenrelaterade risker som ett ökat ytvattenintag frÄn MÀlaren kan innebÀra i dagens klimat samt i kommande klimat. Projektet syftade Àven till att studera HÄbo kommuns vattenverks reningskapacitet under olika driftscenarion för att identifiera svagheter och styrkor med vattenverket.PÄ grund av dyra och komplicerade patogenanalyser i samband med mycket begrÀnsad information om relevanta patogener i vattenverkets rÄvatten, baserades den genomförda riskanalysen pÄ patogenhalter sammanstÀllda av Svenskt Vatten. FrÄn dessa kunde vattenverkets reningsprocesser utvÀrderas och smittorisken för vattenkonsumenter i HÄbo kommun studeras.FrÄn modellen erhölls att vattenverket har tre mikrobiella barriÀrer: (1) dosering av flockningsmedel följt av snabbfilter, (2) UV-desinficering samt (3) tillsats av natriumhypoklorit.

Syftet med undersökningen har varit att kartlÀgga de viktigaste nationalsocialistiska rörelserna i Sverige mellan Ären 1924 - 1950. Tonvikten i undersökningen har lagts pÄ Ären 1930 ? 1936 dÄ nationalsocialismen i Sverige anses ha haft sin höjdpunkt. De frÄgestÀllningar som besvarats Àr följande. Hur sÄg partibildningarna och deras aktiviteter ut och vilka personer lÄg bakom dessa? Vilka politiska krav pÄ samhÀllet stÀllde de nationalsocialistiska partierna? Hur mycket respektive litet inflytande fick nationalsocialisterna i samhÀllet och varför? Vilken pÄverkan hade nationalsocialisterna pÄ riksdagsdebatten? Vilket politiskt- och samhÀlleligt klimat rÄdde under den tid dÄ nationalsocialisterna hade sin höjdpunkt? Vilken syn hade statsmakten pÄ nationalsocialisterna och vilka ÄtgÀrder vidtogs mot dem? Metoden har varit att genom kvalitativa litteraturstudier och kompletterande arkivundersökningar fullgöra syftet och besvara ovanstÄende frÄgestÀllningar.

Titel: Ämnen pĂ„ agendan. En analys av pressmeddelanden frĂ„n LĂ€nsstyrelsen i VĂ€straGötalands lĂ€n.Författare: Ida Lenhoff och Lisa SahlĂ©n.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap.Termin: VĂ„rterminen 2013.Handledare: Jan Strid.Sidantal: 46 sidor.Syfte: Att analysera det genomslag som LĂ€nsstyrelsen i VĂ€stra Götalands lĂ€nspressmeddelanden fĂ„tt, frĂ„n 1 mars 2012 till 1 mars 2013, i tre olika dagstidningar i lĂ€net.Metod och material: Kvantitativ innehĂ„llsanalys. 78 pressmeddelanden frĂ„n 1 mars 2012 till1 mars 2013 i de tre dagstidningarna Göteborgs-Posten, BohuslĂ€ningen och Mariestads-Tidningen.Huvudresultat: Huvudresultatet i undersökningen av LĂ€nsstyrelsen i VĂ€stra Götalands lĂ€n visade att 28 pressmeddelanden av 78 utskickade genererade 36 artiklar i de tre undersökta tidningarna. Fördelning av artiklar mellan de tre tidningarna var jĂ€mn och den artikelstorlek som blev mest publicerade var notiser. Den kategori som det skrevs flest pressmeddelandenom var djur och natur, men procentuellt sett genererade pressmeddelandena om miljö och klimat flest artiklar.

Syftet med v?r kvalitativa studie var att unders?ka hur medarbetare som arbetar hybrid inom techbranschen upplever psykologisk trygghet. Mer ing?ende unders?ktes vilka ledaregenskaper som var att f?redra samt hur organisationen kan framkalla en mer naturlig social interaktion i arbetsgrupper n?r delar av arbetet ?r p? distans. V?r teoretiska referensram utgick fr?n tv? ledarskapsteorier; det transformativa ledarskapet respektive det autentiska ledarskapet, vilket b?da har p?visats i tidigare studier ha en p?verkan p? en arbetsgrupps psykologiska trygghet.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om kristna kvinnor riskerar att hamna i ett socialt utanförskap i och frÄn dagens sekulariserade samhÀlle. Detta genom att göra halvstrukturerade djupintervjuer med kvinnor frÄn olika kristna församlingar. För arbetet med empirin anvÀnde jag mig av tematisk analys och för att förstÄ och analysera materialet anvÀnde jag mig av teorierna stigma och skam samt utgick ifrÄn ett genusperspektiv. Studien visade att den svÄraste tiden för de kristna kvinnorna var tonÄren, en period som prÀglades av bÄde identitetssökande och ett fördomsfullt klimat. Flera av informanterna hade mött lÀrare som upplevdes som negativt instÀllda till kristendomen och som sÀrskiljt och urskiljt kvinnorna pga deras religion.

Vad Ă€r en hipster? Hipstern omges av diffusa och svĂ„rdefinierade beskrivningar. Hipsterns egna ovilja att etikettera sig sjĂ€lv som hipster bidrar till att fenomenet Ă€r svĂ„rfĂ„ngat. PĂ„ grund av detta vĂ€cks frĂ„gor kring fenomenet: Finns egentligen hipstern och vad innefattar hipsterfenomenet? Är det en subkultur eller inte? Är det nojiga och sjĂ€lvcentrerade individer? Eller individer med en kulturell, autentisk och framförallt unik smak och raffinerad kĂ€nsla för stil? Syftet med denna studie Ă€r att analysera och belysa mönster i medias framstĂ€llning samt konstruktion av hipstern och bidra med en djupare förstĂ„else för vad hipsterfenomenet innebĂ€r.

Syfte:Att bidra med nya kunskaper inom intern kriskommunikation och hur den kan bli meningsskapande, genom att granska vilken roll den formella och informella kommunikationen samt kulturen spelar i samband med en kris.? Hur fungerade kriskommunikationen?? Hur skapar medarbetarna mening i en krissituation?? PÄverkar kulturen hur medarbetare upplever krisen?Metod:Forskningen har genomförts med hjÀlp av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, med medarbetare pÄ SamhÀllsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka Kommun.Resultat:Medarbetares syn pÄ en kris Àr beroende av hur den formella informationen ges och hur mycket förtroende man har för dem som informerar, samt hur tydlig informationen Àr. Vidare pÄverkas det formella budskapet av hur medarbetare genom informell kommunikation och interaktion gemensamt tolkar budskapet och skapar mening. Jag har Àven kommit fram till att kulturen pÄ en organisation Àr avgörande för hur medarbetare agerar och reagerar. Har man en dysfunktionell kultur med bristande lojalitet och förtroende mellan anstÀllda kan det vara en bidragande orsak till att medarbetare sviker sin arbetsplats och sina medarbetare.

Sveriges riksdag Àr övertygad om att utslÀppen av vÀxthusgaser mÄste minska för att mÀnniskans pÄverkan pÄ klimatsystemet inte blir farlig (NaturvÄrdsverket, 2011). I Uppsala har kommunfullmÀktige beslutat om att de totala utslÀppen av vÀxthusgaser per innevÄnare ska vara 45 % lÀgre Är 2020 jÀmfört med Är 1990 (Uppsala kommun, 2011e). För att bland annat kunna utvÀrdera och utveckla energisystemanalyser har Uppsala kommun, SLU och Vattenfall ett samarbete kring modellering av Uppsalas energisystem och klimatpÄverkan. I detta arbete har programvaran LEAP (the Long range Energy Alternatives Planning system) anvÀnts för att utveckla en sÄdan modell. Modellen innehÄller ett nulÀge (som speglar Uppsalas energisystem sÄ som det sÄg ut Är 2008-2009), ett referensscenario för möjlig utveckling fram till Är 2030, och ett aktörsscenario dÀr specifika ÄtgÀrder/mÄl (frÄn Uppsala kommun och Vattenfall) för att fÄ ned utslÀppen av vÀxthusgaser modellerats. Resultaten frÄn modellkörningen visar att kommunens mÄl om 45 % mindre per capita utslÀpp av CO2e Är 2020 inte uppnÄs i vare sig referens- eller aktörsscenariot..

I föreliggande arbete har mÀtningar och utvÀrderingar av kvistreaktioner utförts. MÀtningar av kvistkrypning har utförts pÄ furubrÀder och mÀtningar av kvistsprickor i högtemperaturtorkad gran. En fÀltstudie innehÄllande en nulÀgesanalys och probleminventering följdes av ett antal provtorkningar. Torkningsförloppen filmades med en videokamera för att detektera nÀr under torkningen som kvistarna kröp. Torkningsscheman togs fram med hjÀlp av ett torkningssimuleringsprogram samt med hjÀlp av erfarenheter frÄn industrin.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av vÄrdhundar/terapihundar i svensk rehabilitering. Interventionerna med vÄrd/terapihundarna benÀmndes hundassisterad intervention men den arbetsterapeutiska rehabiliteringsprocessen inkluderar Ànnu fler faktorer, exempelvis utredning. Nio arbetsterapeuter deltog i studien och semistrukturerade intervjuer anvÀndes för att samla in data. Data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema, VÄrdhunden skapar delaktighet i och efter rehabiliteringen, bildades med tre tillhörande underkategorier.

Innan företag ska penetrera en marknad Àr det viktigt att de har tillrÀckligt med information om vilka möjligheter och hot marknaden stÄr inför samt vilka behov företagen pÄ marknaden har. Denna magisteruppsats syftar till att utreda framtids-utsikterna inom branscherna solenergi och vÄgkraft samt identifiera OEM-företagens behov inom dessa branscher. Det verktyg vi har anvÀnt för att utreda branschernas framtidsutsikter Àr delar av SWOT-modellen, dÀr fokus har lagts pÄ externa faktorer som pÄverkar en marknad. För att identifiera OEM-företagens behov har vi anvÀnt teorier kring OEM-marknaden och OEM-företags köpkriterier samt ABB:s egen erfarenhet och kunskap om denna marknad.För att ge en informationsrik och heltÀckande bild har vi genomfört intervjuer med Energimyndigheten och OEM-företag inom branscherna solenergi och vÄgkraft, dÄ de besitter kunskap om vilka möjligheter och hot branscherna stÄr inför. Vidare har intervjuer genomförts med OEM-företagen för att fÄ information om vilka behov företag inom dessa branscher har.Med anledning av ett ökat intresse och medvetenhet kring klimat-förÀndringarna har politiska mÄlsÀttningar satts upp och ÄtgÀrder vidtagits för att hejda klimat-förÀndringarna och öka anvÀndningen av förnyelsebara energikÀllor.